Forskningen visar att förÀndringar av informationsteknologin och en ökande anskaffning av nya programvaror har lett till underliggande problem som kan drabba heterogena programvarulicensmiljöer och stora organisationer. Underliggande problem i den stora kontexten Àr mjukvaruhantering. Licenshantering av programvaror Àr just en förgrening av det stora problemet. Stora organisationer som en kommunal verksamhet Àr drabbad av det hÀr underliggande problemet pÄ grund av komplexitet hos organisationens miljö. Att tillÀmpa förÀndringar i omrÄdet programvarulicens Àr omöjligt utan att göra förÀndringar i hela den organisationsprocess som följer med det.

Title: Information storage - A growing problem? Authors: Göran Svanhall PÀr Truedsson Erik Ponnert Tutor: Bengt Carlsson Problem: Every day companies, regardless of size, produces new information that needs to be stored. In the information society of today, the characteristics of the information changes both in size and complexity. This results in higher demands on which storage solution that suits the company and their field of business. New and more innovating storage solutions enters the market, but are they necessary to smaller companies of development active in the IT society? Questions to Answer: Is data storage a growing problem for companies of development active in the IT society? How do traditional storage solutions manage the information growth of today? How urgent is the need of a new storage solution? Which features are prioritized in the future storage solution? Method: By performing a quantitative survey we delivered an inquiry to several companies, which answers will help us answering our above mentioned questions. Conclusion: The consulted companies experience no growing problems what so ever regarding their existing storage solution..

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrande pÄ fritidshem. Idag vistas mÄnga skolbarn pÄ fritidshem före och efter den obligatoriska skolan och under lovdagar. Det Àr dÀrför av intresse att undersöka det lÀrande som sker dÀr utifrÄn antagandet att lÀrande Àger rum stÀndigt och jÀmt, tillsammans med andra och i alla miljöer.För att komma nÀrmare förstÄelsen av lÀrande pÄ fritidshem söker jag svar pÄ frÄgorna:Hur gestaltar sig lÀrandeprocessen för barn i fritidshem?Hur kommer barns lÀrdomar till uttryck i fritidshem?Undersökningen inspireras av ett socialkonstruktionistiskt forskningsperspektiv dÀr det Àr lÀmpligt att anvÀnda flera kompletterande datainsamlingstekniker för att fÄnga fenomenet. För att finna svar pÄ ovanstÄende frÄgor har jag anvÀnt mig av:- Observationer genom filmning- Loggboksanteckningar- Samtal med barnResultatet visar att det barn, framförallt, lÀr pÄ fritidshem kan sammanfattas som ett socialt lÀrande, vilket inbegriper att kÀnna omsorg och ansvar, att ha inflytande, att hantera konflikter och att inta olika roller.

Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att belysa den resa ett antal studenter med utlÀndsk bakgrund har gjort nÀr de har valt att lÀsa pÄ lÀrarutbildningen samt vad som bidrog till att dessa lÀrarstudenter valde att utbilda sig till lÀrare. Begreppet resa i den hÀr uppsatsen Àr metaforiskt och beskriver den kronologiska tidsprocess dessa studenter har tagit sig igenom frÄn barndomen till tidigt vuxenliv. Jag har utgÄtt frÄn ett tidsperspektiv delat pÄ tre episoder: DÄ som syftar till hur lÀrarstudenterna ser pÄ den egna uppvÀxten i Sverige samt erfarenheterna frÄn tidigare skolgÄng, Nu under pÄgÄende högskolestudier med allt vad det innebÀr att axla lÀrarrollen och slutligen Sedan med betoning pÄ vilka förvÀntningar och förhoppningar dessa lÀrarstudenter bÀr med sig in i framtiden som blivande lÀrare. För att ta reda pÄ det, har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsgrund med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Den empiriska insamlingen har tolkats inom ramen för teoretikerna Pierre Bourdieu och hans teorier om kapital, habitus och fÀlt samt Beverly Skeggs begrepp respektabilitet.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter med barn i Äldrarna sju till tolv Är. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvÀgledare som bedriver studie- och yrkesvÀgledningsverksamhet med barn i grundskolans Är 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa Äldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet mÄste pÄbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första Är, för att mÄlen sÄ som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnÄs. De förutsÀttningar intervjupersonerna menade krÀvs för att tidig vÀgledning ska kunna bedrivas Àr av sÄvÀl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter som pÄbörjas i grundskolans tidigare Är och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsÀttningar att göra vÀl underbyggda val i framtiden..

Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter frÄn svenska skivbolag uppfattar det rÄdande digitaliserade medieklimatets inverkan pÄ musikbranschen. Syftet var att ta reda pÄ hur artister samt skivbolag förhÄller sig mot sociala medier, samt att undersöka hur deras upplevelser frÄn en allt mer digitaliserad musikbransch ser ut. För att kunna utvinna en sÄ djup analys som möjligt har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter frÄn tre olika skivbolag, samt tvÄ med tvÄ olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa tvÄ olika aktörer i hopp om att kunna fÄ olika perspektiv i mina frÄgor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen. Resultatet har visat pÄ att sociala medier Àr nÄgot mycket viktigt gÀllande bÄde artisters kamp om att nÄ framgÄng i en allt hÄrdare konkurrens dÀr bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt nÀr det gÀller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock rÄder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala medierna bör anvÀndas.

The aim of this study was to analyze how discourses about domestic violence emerges in policy and practice, and to investigate how those discourses may change from a structural, political level to a local, practical level. The research questions focused how the problem of domestic violence is formulated at national and local level, scrutinizing the different discourses framing and reproducing the causes and solutions of the problem, and also to deduce how different context affects formulations. The empirical material consists of policy plans and interviews with social workers. The findings indicates that the issue of domestic violence is articulated differently on different levels. In action plans on the national level, the domestic violence is formulated within a structural discourse, being a problem on a (gender-) political level, whereas professional social workers recognizes domestic violence as a personal problem within an individual oriented discourse.

Demens Àr en progressiv sjukdom som pÄverkar olika kognitiva förmÄgor för personen som drabbas av demens. Sjukdomen pÄverkar livet för personen med demens och dennes nÀrstÄende i hög grad. Med demens i tidig Älder menas personer under Älder 65 Är. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer som drabbats av demens i tidig Älder. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

KOGNITIV PSYKOLOGI DEFINIERAS som mÀnniskans förmÄga att samla in och bearbeta information. Allt vi ser i vardagen bearbetas av hjÀrnans kognitiva processer dÀr hjÀrnan sorterar och försöker kategorisera information för att göra det lÀttare för oss mÀnniskor att orientera oss i vÄr miljö. Genom denna process kopplar hjÀrnan ihop det vi ser med det vi vet och skapar pÄ detta sÀtt ett verktyg som hjÀlper oss att se, höra, minnas och tÀnka. DETTA VAR VAD Henrik Roos och Sebastian JÀÀskelÀinen ville utforska nÀrmare. En djupdykning ner i mÀnniskans intellekt gick av stapeln för att se hur vi pÄverkas av det vi ser och pÄ vilket sett vi relaterar detta till vÄrt eget förflutna.

Genetiska algoritmer, som baseras pÄ den biologiska evolutionen, har historiskt sett anvÀnds till att lösa komplexa problem med vÀldigt stora lösningsrymder.I den hÀr rapporten beskriver vi hur vi implementerar en genetisk algoritm och en hissmodell, och undersöker möjligheterna att med hjÀlp av den genetiska algoritmen konstruera ett vÀlfungerande hisstyrningssystem.Trots att vi inte lyckas fÄ fram ett tillfredsstÀllande hisstyrningssystem, finner vi potential att lösa dylika problem med genetiska algoritmer, och redogör för hur man kan göra det..

Bakgrund: IT-företag vÀljer att i allt högre utstrÀckning utlokalisera sin verksamhet till lÄglönelÀnder. Detta fenomen Àr dock förenat med en del kvalitetsrelaterade problem vilket kan skapa extra kostnader för dessa företag. Ett sÀtt att hantera dessa problem Àr att sÀkerhetsstÀlla kunskapskapitalet som finns inom företaget genom en fungerande kunskapsöverföring. Ett etablerat verktyg för att arbeta med detta pÄ nationell nivÄ Àr genom agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod. Syfte: I vÄr studie vill vi undersöka hur ett svenskt IT-bolag förebygger kvalitetsrelaterade problem i samband med offshoring av IT-tjÀnster till Indien. För att fÄ svar pÄ det har vi valt att titta pÄ vilken betydelse agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod, har. Resultaten och slutsats: VÄr studie ger belÀgg för att agila metoder motverkar ett hierarkiskt styre samt överbryggar kvalitetsrelaterade problem i företag som agerar pÄ en internationell marknad med krosskulturella interaktioner..

Abstrakt Bakgrund: MĂ€n har arbetat med omvĂ„rdnadsrelaterade uppgifter sedan lĂ„ng tid tillbaka, i mitten pĂ„ 1800-talet blev uppgifterna en profession. År 1957 blev sjuksköterskan legitimerad, samma Ă„r fick mĂ€n söka utbildningen utan dispens.Syfte: Att belysa den manliga sjuksköterskans genusrelaterade problem i förhĂ„llande till patienter och kollegor.Metod: Litteraturöversikten baserades pĂ„ Ă„tta artiklar, som analyserades med innehĂ„llsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalitĂ©.Resultat: Manliga sjuksköterskor upplever att problem kan uppstĂ„ i samband med omrĂ„dena kommunikation och intim omvĂ„rdnad.Diskussion: DĂ„ manliga sjuksköterskor befinner sig i en vĂ€rld dĂ€r kvinnliga normer sedan lĂ„ng tid rĂ„der Ă€r det av stor vikt att kommunikation sker pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att alla berörda förstĂ„r vad som har sagts. Manliga sjuksköterskor upplevde rĂ€dsla för att bli anklagade för otillbörliga handlingar i samband med intim omvĂ„rdnad, vilket har resulterat olika strategier för att lösa detta.Slutsats: Den manliga sjuksköterskan möts av en vĂ€rld dĂ€r kvinnliga normer rĂ„der. UtifrĂ„n antagandet att mĂ€n och kvinnor handlar och tĂ€nker olika i skilda situationer Ă€r det av stor vikt att bĂ„de manliga och kvinnliga sjuksköterskor Ă€r medvetna om detta för att inte patient- och personalsĂ€kerheten skall Ă€ventyras..

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse i hur det Àr att leva med en Àtstörning och vad det betyder för den drabbade. VÄrt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en Àtstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, dÀr fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med Àtstörningar. De hjÀlpte i oss i sin tur att fÄ kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vÄr uppsats har vi valt att koppla vÄrt resultat till Webers mÄlrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess pÄverkan pÄ individen.

Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie Àr att undersöka hur förÀldrars förvÀntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrÄn ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebÀr attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda pÄ deras syfte med utvecklingssamtal ochnÀr vi intervjuade förÀldrarna tog vi reda pÄ vad de har förförvÀntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förvÀntningaruppfylls. VÄrt resultat utifrÄn det material som vi samlat in har vi settskillnader pÄ pedagogernas syfte gentemot förÀldrarnas förvÀntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förÀlder mer fokuserar sig pÄ barnets trivsel,omvÄrdnaden och det sociala i förskolan.

Ett av förskolans vanligaste material Àr byggklossar i trÀ. I denna studie undersökte vi hur barnen i den fria byggleken gick tillvÀga dÄ de löste uppkomna problem, samt vilka matematiska aspekter de erfor i leken med klossarna. Barnens lek observerades med hjÀlp av videokamera, och det resultat som erhölls hÀrur kopplas i studien till teorier kring matematik och barns lÀrande. De slutsatser som drogs dÄ observationsmaterialet analyserades Àr att förskolebarn i byggleken fÄr rika tillfÀllen att erfara olika matematiska omrÄden. Dessutom möter barnen för dem relevanta problem, vilka de behandlar, och i vissa fall löser, pÄ skilda sÀtt.