Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Undersökningen använder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historieläroböckers framställning av Nordamerikas urinvånare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehållet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, Motgångar och Urinvånarnas perspektiv. Läroböckerna som analyserades var från 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika läroböcker, två från varje decennium. Resultaten visade att läroböckerna från 60-talet gav väldigt lite utrymme till urinvånarna, och endast presenterade historien från de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhållningssätt.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syftet med vår studie är att vinna kunskap om vilka skillnader som barn ger uttryck för mellan verksamheterna i förskola och förskoleklass samt lyfta fram barnens perspektiv på det innehåll som finns i förskoleklassens verksamhet.Vi har tagit del av ett pågående forskningsprojekt med en befintlig empiri vilket innehåller kvalitativa intervjuer gjorda med barn i förskoleklassverksamhet. Barnens svar har vi analyserat och kommit fram till tre övergripande aspekter såsom miljö och material, innehåll i verksamhetens undervisning samt relationer som vi presenterar i vårt resultat. Dessa övergripande aspekter som barnen ger uttryck för i verksamheterna förskola och förskoleklass är viktigt att ha i åtanke när man som pedagog vill närma sig ett barns perspektiv i arbetet i förskoleklass genom att skapa en bro mellan förskola och skola..

Detta arbete är ett examensarbete i specialpedagogik på avancerad högskolenivå. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka attityder lärare i grundskolans år 1-6 i en medelstor kommun har till att ta emot elever inskrivna i grundsärskolan i sina klasser. Vi har i arbetet utgått från en gemenskapsorienterande definition av attityder vilken innebär att det finns en skola som passar alla oavsett förutsättningar. Vi har i vårt arbete också använt oss av en modell där lärares attityder till inkludering är uppdelad i tre komponenter, en kognitiv-, emotionell-och beteendedel. Vi har använt oss av en kvantitativ metod genom en enkätstudie där respondenterna fått instämma eller ta avstånd från påståenden med hjälp av en femgradig skala.

Syftet med denna studie var att undersöka om träning av exekutiva funktioner kan påverka den intra-individuella variabiliteten (IIV) i reaktionstid hos unga vuxna och äldre. De 29 yngre och 30 äldre deltagarna i studien delades upp i två grupper, en träningsgrupp som gick igenom 15 sessioner av träning i exekutiv funktion och en kontrollgrupp som endast deltog vid pre- och posttestning. I träningsbatteriet tränades de exekutiva funktionerna uppdatering, skiftning och inhibering i enlighet med det teoretiska ramverk om exekutiv funktion som skapats av Miyake (2000). I studiens pre- och postmätningar användes reaktionstidsdata från tre tester: Serial Reaction Time (SRT), Flanker och Alternating Runs. Dessa tester skiljde sig från de som användes i träningsbatteriet.

Bakgrund: Huvudsymtomen vid fibromyalgi är utbredd, kronisk, migrerande muskelsmärta samt muskelömhet, trötthet och sömnstörningar där 80 procent av patienterna utgörs av kvinnor. Diagnos sätts med hjälp av en detaljerad smärtanamnes, som innefattar att 11 av 18 tenderpoints ska smärta vid palpation. Orsaken till fibromyalgi är okänd varför det ännu inte finns någon botande behandling, men det förekommer tillfrisknanden. Patienter erbjuds symtomlindrande insatser som spänner över ett brett område från farmakologiska till icke-farmakologiska behandlingar. Studien utgår från två av Stockholms län utvecklade vårdprogram för fibromyalgi, dels Stockholms läns landsstings vårdprogram från 2009, dels Vidarklinikens behandlingsplan från 2010.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vilka metoder kvinnor med fibromyalgi använder för att uppnå smärtlindring.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med sju kvinnor i åldern 18-65 år.

Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

Revisionsplikten har under en längre tid varit ett väldiskuterat ämne i Europa där störst fokus har legat på huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gått mer än två år sedan lagen om avskaffad revisionsplikt trädde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de små aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie är revisorernas perspektiv och hur de har påverkats av lagändringen.Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och analysera revisorers förväntningar kring avskaffandet av revisionsplikten för att sedan kunna jämföra hur dessa förväntningar stämmer överens med utfallet efter att lagen trätt i kraft. Syftet med uppsatsen är även att beskriva och analysera vilka faktorer som påverkar effekterna av utfallet.För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod använts för denna studie. Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har använts är agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förväntningsgapet.Det empiriska materialet grundar sig på åtta intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer i Kristianstadsområdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en jämförelse mellan förväntningar och utfall av revisionspliktens avskaffande. Analysen påvisade att påverkansfaktorn byråstorlek hade den största påverkan på förväntningarna i förhållande till utfallet samt att endast en del av förväntningar stämde överens med det faktiska utfallet.  .

Forskning i laboratoriemiljö har visat att ökad ålder medför kognitiva nedsättningar vilket bland annat gäller för episodiskt minne. Däremot visar annan forskning att konsekvenserna för äldre i deras vardagsliv inte är så stora trots ökade kognitiva nedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka äldres hantering av minnessituationer i vardagslivet i relation till ett standardiserat mått för episodiskt minnesförmåga samt självskattning. Studien består av intervju- och observationsorienterade tillfällen om handling och matlagning, ett episodiskt minnestest, samt utförande av ett självskattningsformulär gällande användning av minneskompensatoriska strategier.Analysen pekade på fyra slutsatser som behöver framtida validering. Dessa är: (1) för att svaren på självskattningsformuläret ska skildra hur de kompensatoriska strategierna används i verkligheten måste individerna först medvetandegöras om vilka strategier de använder sig av; (2) i vilken utsträckning en individ planerar inför en aktivitet påverkar hur aktiviteten formas och således även minnesaktiviteten; (3) att planera och att hålla sig till sin planering är kognitivt belastande, vilket gör så att individer som är högpresterande med avseende på minnesförmåga har lättare för att planera en aktivitet samt hålla sig till planen och (4) att nedsättning i minnesförmåga medför en mer problemorienterad hantering av minnessituationerna..

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Bakgrund: Allt fler personer drabbas av demens. Sjukdomen påverkar inte bara den drabbade, utan även anhöriga. Beteendemässig, kognitiv, kroppslig och psykiatrisk problematik framträder i sjukdomsbilden, något som resulterar i lägre livskvalitet och sämre hälsa. Mjuk massage som komplementär metod har visat sig effektiv och användningen inom vården har kommit att öka. Sjuksköterskan kan med hjälp av beröring förmedla omsorg, lugn, närhet och lindra uppkomna symtom.

Det här är en korpusundersökning av hur riktningsbeskrivningar kan förändras i översättning från ryska till svenska. Det som undersöks är alla förekomster av "gå" och "komma" som står tillsammans med ett riktningsangivande perspektivt adverb. Förekomsterna är tagna ur de svenska översättningarna av de ryska källtexterna i den aktuella korpusen. Undersökningen baserar sig på teorier om olika sorters ekvivalens i översättning, samt på befintlig teori om svenska perspektiva adverb, rörelseverb i allmänhet och ryska rörelseverb i synnerhet. De övergripande resultaten är dessa: Svenskan har lättare att tillskriva rörelser en höjdaspekt i riktningen och detta avspeglas i flera fall i resultatet.

Säsongsbunden depression är vanligt förekommande, speciellt för personer som lever i nordligare breddgrader. Personer med säsongsbunden depression beskriver upplevelse av sämre välbefinnande under vinterhalvåret då soltimmarna är färre. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie identifiera faktorer inom områdena kost, motion och alkohol samt beskriva deras påverkan på välbefinnandet för personer med säsongsbunden depression. Efter en systematisk litteratursökning i relevanta databaser valdes fjorton vetenskapliga artiklar ut för kvalitetsgranskning och analys. I analysen extraherades informationsenheter som svarade till syftet vilka sammanställdes i resultatet.