Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med arbetet har varit att få en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med ämnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkäter där 16 pedagoger på fyra förskolor har deltagit. Enkäterna har samlats in genom fysiska träffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har främst fokus på ämnet kring barn med koncentrationssvårigheter där slutsatsen visar att det är viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag är medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer på att ta vara på barnens spontana infall med rörelse än att ha en bestämd dag och aktivitet..

Bakgrund: Det inträffar cirka 18 000 höftfrakturer i Sverige varje år och det antalet stiger med en allt äldre befolkning. En god smärtlindring efter operation leder till minskat lidande och kortare vårdtider. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor kan bedöma postoperativ smärta hos patienter med höftfraktur. Metod: En litteraturstudie där 10 artiklar granskats och sammanställts. Resultat: Det finns många olika instrument för smärtbedömning.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att få svar på detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats är en man och en kvinna som arbetar på ett behandlingshem för både män och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgått behandling på behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har både män och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bättre inom enkönad behandling än inom samkönad, vilket ofta beror på klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet.

Anspänning, oro och stress är tre begrepp som har studerats länge, vilket har gett upphov till flertalet modeller, teorier och domäner där dessa begrepp har studerats och fortfarande studeras. I denna uppsats så kommer dessa tre begrepp bland annat att redogöras för var för sig med koppling till mätmetoder, idrott och kognitiv neurovetenskap. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur idrottsprestationer kan påverkas av anspänning, oro och stress för att utifrån det kunna redogöra för evidensbaserade metoder som kan appliceras för att främja en idrottsprestation. Först kommer anspänning att redogöras för, anspänning följs sedan av oro som i sin tur följs av stress som sista begrepp. Avslutningsvis så behandlas även problematik och möjligheter för dessa begrepp inom forskningsfältet och dess tillämpningsområden..

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt på barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den här studien syftar vi till att förstå brusets effekt och underlätta för individer med koncentrationssvårigheter samt för individer som lyckas sämre med kognitiva uppgifter. Vi vill också gå djupare och se om personer som inte lyckas så bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjälp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fått titta på ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt på personer med koncentrations¬svårigheter samt på personer vars prestation var sämre i experimentet.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området.

Detta är en kvalitativ undersökning av attityderna till arbetet hos en personalgrupp på ett nystartat korttidsboende, där rekryteringens fokus lagts vid hög utbildningsnivå och personliga egenskaper. Resultatet visar på att det finns viss överensstämmelse jämfört med tidigare forskning, som vikten av tydlighet och diskussion kring relationen till brukaren. Däremot verkar denna personalgrupp lägga större vikt vid både kunskap och erfarenhet, att kunna omvärdera sina egna ambitioner och värderingar, samt uppmärksamhet och tålamod för att lära sig erbjuda det brukaren behöver. I studien berörs modeller från social-kognitiv psykologi, som Theory of Planned Behavior, och vi föreslår vidare användning av dessa i forskningen, för att analysera och modifiera personals attityder och arbete..

AbstraktTitel: Barn till föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar ? En kvalitativ studie om hur barn framställs i arbetsmaterial gällande stödinsatserSyfte: Syftet med studien är att analysera vårt insamlade datamaterial, och med begrepp från våra teorier, barndomssociologi, resiliensteori och anknytningsteori, titta på hur barn framställs i arbetsmaterial riktat till yrkesverksamma som arbetar med familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt material kring tre insatser som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med stöd till familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Analysmaterialet består av material kring FIBprojektet, föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, med dess olika stödinsatser, samt material kring insatserna PAM (Parent assessment manual) och PYC (Parenting Young Children), som syftar till att stärka och bedöma föräldraförmågan hos föräldrarna i dessa familjer. Med begrepp hämtade från barndomssociologi, resiliensteorin samt anknytningsteorin, har vi skapat koder och genom en kodningsprocess har vi utläst teman i materialet knutna till de valda teorierna.Huvudresultat: I analysen av materialet har vi tittat på framställningar av barns ansvarstagande, utveckling och roll i familjen. Vi har också studerat föräldraskapet utifrån insatserna och barnens position.

Denna studie handlar om samlingar och barnens möjlighet till inflytande och har barnens egna perspektiv som utgångspunkt. Syftet med studien var att försöka komma åt barnens egna tankar och synpunkter på den ofta traditionsbaserade aktiviteten samling. Frågeställningarna jag använt mig av för att uppnå studiens syfte lyder som följande: Vad har barn för uppfattningar om samlingar? Vad anser barnen att de har för inflytande över samlingarnas utformning och innehåll? Metoden som användes för att få fram resultatet var gruppintervjuer med barnen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av relevant teori och tidigare forskning om bland annat barns perspektiv och barns inflytande.

Sjuksköterskan har ett stort ansvar när det gäller patienters smärtlindring då det är sjuksköterskan som bedömer smärtan efter att patienten fått skatta den på exempelvis en smärtskattningsskala. I vården idag sker missuppfattningar om äldre patienters förmåga att känna smärta och sjuksköterskan har en tendens att bedöma smärtan mildare än vad den är. Syftet med denna litteraturstudie är att finna och beskriva smärtskattningsskalor som är lämpade för äldre patienter samt att jämföra smärtskattningsskalorna med varandra. Resultatet visar att patienter med viss grad av kognitiv nedsatthet har förmåga att bruka en smärtskattningsskala och att den skala som har bäst reliabilitet, genomförbarhet och som föredras mest är Iowa Pain Thermometer (IPT). Den minst föredragna skalan hos äldre och den som har sämst validitet, reliabilitet och genomförbarhet är Visual Analoge Scale (VAS)..

Monster fyller en väldigt viktig roll i dagens skräckfilm och skräckspel där en av deras största uppgifter är att vara skrämmande. Denna uppsats är en studie som fokuserar på hur man designar skrämmande monster inom spel och film. Vi har, med hjälp av teoretiska tolkningar, tagit reda på faktorer som kan påverka vad människor ser som monster samt hur man kan göra monstret skrämmande på en kognitiv nivå. Exempel på sådana här faktorer är kultur, etnicitet, religion. Även sexism och rasism har en betydelse i detta samband.

Denna rapport innehåller en redogörelse för mitt examensarbete, Charlie åkerkarusell, som gjordes vid Carl Malmsten ? Furniture Studies, LinköpingsUniversitet, våren 2012. I mitt arbete undersöker jag hur man kan serietillverkaen liten produkt med hjälp av mallar och fixturer anpassade för film och hur mandokumenterar processen med hjälp av film. Jag har tittat på olika filmer som rörämnet och olika typer av mallar för att sedan formge en liten figur vid namnCharlie, som serietillverkades i en serie av 30 stycken. Jag utförde några avmomenten i serietillverkningen med hjälp av en typ mall som jag konstruerade.Mallen, som jag valt att kalla för karusellmall, är inte den mest rationella men ärdäremot betydligt mer spännande och spektakulär än en traditionell mall.

I denna uppsats tänker jag undersöka mekanismen för den mänskliga uppmärksamheten. För detta ändamål har jag lyft ut definitionen av uppmärksamheten ifrån definitionen av medvetandet. Jag är intresserad av att redovisa min åsikt om den rena uppmärksamheten. Den delen av uppmärksamheten som bara är en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. Utifrån denna definition ser jag en viktigdel av uppmärksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och från de högre delarna av vårt kognitiva system.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskolepedagogers förhållningssätt till habilitering. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med både barnskötare och förskollärare. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svårigheter till skillnad från ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svårigheter. Vårt resultat visar att pedagogernas förhållningssätt ger uttryck för att stödet från habiliteringen var värdefullt men blir otillräckligt när kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.