Syftet med uppsatsen är att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras föräldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 års ålder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fått en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frågeställningarna är:? Vad finns det för förebyggande åtgärder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad är föräldrarnas roll i detta arbete?Detta är en kvalitativ studie där vi har intervjuat sex socionomer och två specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.

Examensprojektet MindMe har genomförts i samarbete med Niclas Jarhäll på Mutual Benefits AB, i Göteborg. Mutual Benefits AB är ett konsultbolag som levererar tekniska konsulttjänster och produkter. Detta projekt ämnar resultera i ett minneshjälpmedel avsett för personer med en kognitiv funktionsnedsättning som har medfört en nedsatt minnesfunktion. Projektet har inriktat sig på ADHD och Förvärvade hjärnskador. Projektgruppen genomförde i ett tidigt skede en studie som fann ett uttalat behov av ett minneshjälpmedel inom just dessa grupper.

Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna.Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret.Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och Kognitiv teori.

BAKGRUND: En av våra snabbast växande folksjukdomar i dagens samhälle är demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder därav bl.a. kognitiv påverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svårigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smärtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smärta hos äldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

Analys av strid i bebyggelse mot Stephen Biddles teori om utfall av militära operationer då strid i bebyggelse idag är ett modernt forskningsämne där flera vetenskapliga discipliner bidrar till utvecklingen, samtidigt som 60- och 70 talets operationsanalyser kan anses förlegade, genomförs detta arbete i syfte att undersöka hur en teori påverkas då den tillämpas för att analysera strid i bebyggelse, som den inte var designad för. Stephen Biddle har i boken "Military Power" formulerat en teori om förhållandet mellan utfallet av militära operationer och de av honom viktigaste komponenterna för att förklara det: Tekniknivå, Numerär och Metod. Denna studie skall undersöka vilka utgångsvärden vid strid i bebyggelse som är så annorlunda, och på vilket sätt de skiljer sig, mot de i Stephen Biddles teori att den kan eller inte kan vara lämplig att tillämpa för analys av strid i bebyggelse. Inledningsvis beskrivs Biddles teori, därefter diskuteras de generella företeelser vid strid i bebyggelse mot teorins grundvärden och en fallstudie analyseras genom Biddles teori. Genom att fastställa vilka utgångsvärden som skiljer sig från teorin kan denna studie svara på om det är lämpligt eller inte att tillämpa Biddles teori vid analys av strid i bebyggelse.

En stor del (uppskattningsvis 30%) av primärvårdens patienter lider av psykisk ohälsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med ångest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkätundersökning visar att behandlare inom primärvården i Jämtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig är en alltför begränsad metod för att möta behoven hos primärvårdens patienter. Enkätundersökning visar också att man anser att rehabgarantin främjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jämförelse med andra behandlingsmetoder. När det gäller kostnadseffektivitet ser man både fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten.

John A. Warden III är en av vår tids mest inflytelserika luftmaktsteoretiker och Wardens teori är vida omskriven och ligger till grund för flertalet undersökningar. Warden redogör själv för att teorin inte skall ses som en mall utan att det snarare är generella idéer och riktlinjer. Det gör att teorin går att applicera på många olika fall men det lämnar också utrymme för tolkning. Syftet med denna uppsatts är att undersöka ifall allmängiltigheten i Wardens teori gör att teorin tolkas olika.

SAMMANFATTNINGI Sverige drabbas ca 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Överlevnaden är låg, men på senare år har åtskilliga insatser gjorts för att förbättra dessa siffror. Bland annat har man börjat utbilda brandmän, säkerhetsvakter och taxichaufförer i hjärt-lungräddning med defibrillator och numer är hypotermibehandling en vedertagen metod för att skydda den ischemiskt skadade hjärnan. Trots detta kan dessa patienter drabbas av funktionsnedsättning på grund av den syrebrist i hjärnan som ändå uppstår till följd av hjärtstoppet. Det är viktigt att ha kunskap om hur dessa patienter mår och klarar av sin vardag sedan de lämnat sjukhuset, för att kunna ge det stöd de behöver för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.Syftet var att beskriva livssituationen hos patienter som drabbats av hjärtstopp med fokus på livskvalitet, kognitiva funktioner och ADL.Forskningsöversikt valdes som metod för att få en samlad bild över aktuellt kunskapsläge inom detta problemområde.

Detta är en kvalitativ studie där sex högstadielärare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lärarna arbetar preventivt när det handlar om psykisk ohälsa med fokus på ätstörningar. Fokus ligger även på att ta reda på hur lärare kan arbeta preventivt och därför har även en psykolog från Stockholms ätstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsätt som lärare kan använda i sin undervisning. Syftet med studien är att granska om dessa sex lärare arbetar med områden som handlar om kost, självkänsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lämpliga områden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.Fokus läggs på den välkända teorin kognitiv dissonans som är en mycket framgångsrik metod när det handlar om att arbeta förebyggande mot ätstörningar. Stor vikt läggs också på att informera om vilka områden som anses lämpliga att arbeta med när det handlar om att arbeta preventivt.Slutsatser från denna studie är att samtliga lärare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning.

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång?Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens KarlssonHandledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall  Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång.Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ?outside-in?-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation.Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

En kvantitativ enkätundersökning bland 72 kvinnor och 31 män från två studieinriktningar på Högskolan i Borås, utfördes i syfte att undersöka förhållandet mellan alkoholkonsumtion och upplevda alkoholnormer. Utöver skillnader mellan kön undersöktes även hur förhållandet påverkades av individuell fallenhet för anpassning till den sociala omgivningen, som mättes genom en översatt version av attention to social comparison information scale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984). Deltagarna angav sin genomsnittliga alkoholkonsumtion under ett typiskt tillfälle och uppskattade motsvarande deskriptiva normer (genomsnittlig alkoholkonsumtion) och preskriptiva normer (socialt accepterad konsumtionsnivå) hos två referensgrupper: vänner och andra studenter, i jämförbar ålder av samma kön som respondenten. Uppskattad alkoholkonsumtion hos både den proximala gruppen vänner och den distala gruppen andra studenter tenderade att vara högre än den egna alkoholkonsumtionen. Det fanns även signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och upplevda normer, vilka var starkast med den proximala gruppen.

I den här uppsatsen jämförs Försvarsmaktens sätt att fatta strategiska beslut med några av de beslutsmodeller och roller som beskrivs inom beslutsteorin. Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier inom beslutsteori och kognitiv psykologi förstå logiken bakom Försvarsmaktens strategiska besluts­processer. Underlaget kommer dels från litteratur inom områdena, från intervjuer samt i viss mån från myndighetsdokument. .

Inledning : Postmodernismen har existerat i cirka 30 år och varit på den sociologiska agendan i drygt 20 år. Den har fått utstå omfattande kritik, men har också lockat många. Ofta framstår den postmoderna teorin som irrationalistisk och enbart kritisk, men om man utför en närmare granskning finner man en systematisk teori med positiva ansatser. Denna sida lyfts dock sällan fram, men har under de senaste 10 åren fått allt större fotfäste inom samhällsvetenskaperna, ibland under beteckningen postmodern teori, men minst lika ofta har den kallats vid andra namn. Att finna rötterna till den postmoderna teorin och se hur denna systematiska teori växer fram är därför viktigt för att förstå den samtida utvecklingen inom sociologisk teori.Syfte: Syftet med uppsatsen är att försöka frilägga de gemensamma nämnarna i den postmoderna teorin och på så vis kunna betrakta den som en rörelse med enhetlig grund och positiva förtecken.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer.