Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism.

Problemdiskussion: Fallföretaget Tritello har resursproblem i sitt produktutvecklingsarbete. För att utreda detta ställs Ett antal frågor som behandlar kartläggningen av företaget, utformningen av en arbetsmodell för produktutveckling, hur produktutveckling i nätverk kan vara en lösning på företagets resursproblem samt hur arbetet med produktutvecklingsstrategin bör bedrivas. Syfte: Syftet med arbetet är att skapa en arbetsmodell för Tritellos produktutveckling samt en struktur för framtagningen av produktutvecklingsstrategin. Metod:Arbetets metod förankras i det så kallade systemsynsättet eftersom vi anser att det passar bra för att uppnå arbetets mål. Med utgångspunkt i detta metodsynsätt hanterar vi sedan de olika valsituationer som uppstår under arbetets gång kring fallstudier, datainsamling och källkritik.

Bakgrund och problem: Ständiga förändringar sker i samhället som påverkar oss alla mer eller mindre. För att ett samhälle ska fungera och utvecklas krävs en mängd olika faktorer som samverkar. I denna uppsats har vi studerat utvecklingen för två kommuner, Vårgårda och Götene, när det gäller befolkning, näringsliv samt struktur.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för lokal samhällsutveckling och därmed också förstå hur vi på ett bättre sätt kan utnyttja de resurser som används för att bygga upp samhället.Avgränsningar: Vi har valt att se kommunerna som ett geografiskt område där människor bor och arbetar, alltså inte studerat kommunerna som organisationer. Vi har även valt att endast presentera och analysera några av de största och mest betydelsefulla företagen i respektive kommun. Avgränsning har också gjorts när det gäller vad som studeras i kommunerna, vi har lagt fokus på förändringar i det totala invånarantalet, förändringar i olika ålderskategorier samt utbildningsnivå jämfört med övriga landet.Metod: Då vi till stor del utgått från statistik är denna studie mer av kvantitativ karaktär, men den har även kvalitativa inslag genom att vi gjort tolkningar av den litteratur som används.Resultat och slutsatser: Utifrån statistiken har vi kommit fram till att inga större förändringar har skett i näringslivets struktur i kommunerna sedan 1990, men att det inte alltid följt utvecklingen som under samma period skett i Sverige.

En naturlik plantering baseras på kunskaper om växlighets utveckling och uppbyggnad i naturen. Metoden att plantera naturlikt uppkom under 1980-talet som ett sätt att skapa flerfunktionella grönytor i våra städer. Inspiration till att plantera naturlikt kommer från England och Holland. En naturlik plantering skulle karaktäriseras av ståndort, struktur och succession. Med tanke på ståndort placeras rätt växt på rätt plats.

Idag lever ett stort antal människor med Multipel Skleros (MS) av varierande grad i Sverige. MS påverkar livskvaliteten negativt genom att personen kan få koordinationsstörningar, känselnedsättning, miktionsbesvär samt problem med gångfunktionen och den sexuella funktionen. Det finns många studier gjorda på livskvalitet hos personer med MS men dock ingen gemensam litteraturöversikt och sammanställning av dess resultat. Syftet med studien var att analysera den hälsorelaterade livskvaliteten hos personer med MS utifrån granskning och sammanställning av studier där mätinstrumentet MSQOL-54 använts. En litteraturöversikt med fem studier har genomförts där det kvantitativa mätinstrumentet MSQOL-54 använts.

Arbetet handlar om att skapa en mönsterkollektion för Eco-Boråstapeter. Kollektionen består av fem mönster som behandlar struktur, volym, rörelse och rytm. Tapeterna trycks med djuptrycksmetod på slätt bestruket non woven-papper. Målgruppen är unga designintresserade människor. En designprocess utifrån en inspirationsfas redovisas som består av experimentella filmer (Grey Gardens, Gummo och The Brown Bunny) och av fotografier tagna under promenader i Växjö.

Denna uppsats beskriver och analyserar svenska konfektionsföretags ekonomistyrning med starka egna varumärken genom att studera fyra fallföretag. Företagens ekonomisystem beskrivs efter deras inbyggda statiska och dynamiska karaktär och det framkom att alla de studerade företagen har en relativt statisk styrning med fokus på budgetstyrning och mätbara mål. I uppsatsen jämförs företagen med varandra för att se få fram en branschnorm och sedan jämförs de mot teorin, detta för att se hur branschen och dess struktur påverkar företagens ekonomistyrning och hur tydligt detta är..

Fibromyalgi (FM) är ett tillstånd av kronisk smärta, förutom smärtan karaktäriseras sjukdomen även av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att ständigt leva med smärta innebär en stor stressfaktor och både fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom är vanliga. Den ständigt närvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstånd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte är relaterat till aktivitet eller ansträngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM.

SammanfattningTinnitus är idag ett folkhälsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagsläget inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att på olika sätt lindra tinnitus. En av dessa metoder är Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT består av två delar; rådgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillämpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus på svag nivå i patientens öra.SyftetSyftet med uppsatsen är att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy.MetodMetoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar.

Syfte: Det som jag i denna studie definierar som inkludering är att undersöka om en specifik verksamhet är anpassad till alla elever, och om det därigenom återfinns mönster som då framträder. Studiens syfte är att fokusera på alla elever i klassrums struktur för att därigenom kunna se vad som framträder i den dagliga gemensamma undervisningen. Det som dessutom studerades var interaktion i skolmiljön d.v.s. kommunikationen och samspelet elever-elever, elever-lärare och lärare-elever. Syftet med studien är att beskriva och undersöka hur dessa processer framträder i klassrumsrummet genom att studera det som synliggörs i den dagliga verksamheten och tydliggöra vilka processer det handlar det om.

Denna uppsats kommer behandla skräckfilmerna Hellraiser och Huset som Gud glömde och hur dessa presenterar en viss världsbild. Filmerna är utvalda utifrån deras övernaturliga inslag. I uppsatsen knyts analyser av filmerna ihop med Mary Douglas Renhet och fara. Utifrån tre aspekter, andlighet, gott och ont och världsstruktur, analyseras filmernas innehåll. Denna analys visar på en stark religionskritik, men samtidigt visar de att det övernaturliga existerar.

Att ha kontroll över och strukturera upp sin vardag kan vara svårt för många och speciellt föräldre. Har eller får man även en kognitiv nedsättning blir detta i stort sett omöjligt utan hjälpmedel.Målet med detta arbete var att i samarbete med Doro, ta fram ett elektroniskt hjälpmedelför att underlätta vardagen för äldre med funktionsnedsättning och personer med kognitivanedsättningar. Grunden till arbetet blev en stor förundersökning där användarnas behov ochkrav utforskades. De största behoven som sågs hos målgruppen under förstudierna var att kunnakontakta närstående och att strukturera upp och klara av vardagen. För att klara detta användesmobiltelefoner, scheman, listor, kalendrar, larm, påminnelser samt tids- och ekonomihjälpmedeli analog eller digital form.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida jämställdhet på landsnivå kan förklara individers lycka. Studien undersöker också om jämställdhetspåverkan har olika betydelser för män respektive för kvinnors lyckonivåer samt om individers attityd till jämställdhet gagnar lycka beroende på vilken jämställdhetskontext individen befinner sig i. Livstillfredsställelse används i studien som ett mått på lycka, då kognitiv helhetsbedömning anses påverkas mer av jämställdhet än lyckans affektiva beståndsdel. Undersökningen görs med hjälp av flernivåanalys och datamaterialet som används kommer främst ifrån ESS, European Social Survey och är således subjektiv data. Resterande datamaterial består av makrodata hämtat från Human Development Report och The Quality of Government Institute.

Forskningsintresset i denna studie fokuserar på hur det systematiska kvalitetsarbetet tar sin form på förskolorna. Centrala aspekter i studien är hur det sker utifrån barnens perspektiv och hur förskollärarna ser på arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. För att undersöka detta intervjuade vi åtta förskollärare på två olika förskolor. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod, i form av intervjuer, för att få reda på vad respondenterna verkligen anser. Detta för att få en tydligare bild över hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar i förskolans värld och för att ta reda på om det är, eller kan bli en naturlig del av arbetet inom förskolan.