Abessinienskolan är en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att så gradvis knyta an till årskursen, skolan och samhället. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen består av en serie fristående volymer anpassade till terrängen där varje klassrum är slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet.

Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem.

Studien är en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi isjälvhjälpsformat vid förlossningsrädsla. Studien undersöker ävensambanden mellan förlossningsrädsla och katastroftankar respektiveundvikande. 15 förlossningsrädda kvinnor rekryterades viaspecialistmödravården. Kvinnorna randomiserades till antingenbehandlingsgrupp som erhöll KBT i självhjälpsformat samt sedvanligbehandling eller kontrollgrupp som erhöll sedvanlig behandling.Kvinnorna uppvisade höga nivåer av förlossningsrädsla,katastroftankar kring förlossningssmärta och ångest. Resultaten visaratt katastroftankar kring förlossningssmärta respektive undvikande iform av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrädsla.Effekterna av självhjälpsbehandlingen var svåra att utvärdera dådeltagarantalet var lågt och få deltagare fullföljde behandlingen.Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydligaförändringar mellan för- och eftermätning.

 Sambandet mellan diabetes och kognitiv dysfunktion har visats i ett flertal studier detsenaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorersom påverkar omvårdnaden av personer med diabetes och kognitiv dysfunktion. Niovetenskapliga artiklar valdes ut i databaserna Cinahl, Clinical Evidence, Cochrane,ELIN@Kristianstad och psycINFO. Dessa kvalitetsbedömdes enligt granskningsmall.Artiklarna analyserades deduktivt enligt Kims domäner personen, omgivningen,yrkesfunktionen och mötet. Fyra huvudfynd identifierades: betydelsen för personen attanpassa sin livssituation och självidentitet, betydelsen av närståendes engagemang ochstöttning, den positiva effekten på den kognitiva förmågan vid regelbunden fysiskaktivitet samt att undervisning bör ske vid korta upprepade sessioner.

Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom.

Den föreliggande studien syftade till att utvärdera behandlingseffekten av den kognitiva beteendeterapin som bedrivs av terapeutkandidater vid psykoterapimottagningen på Karlstads universitet, med fokus på hälsorelaterad livskvalitet. Dessutom ämnade studien undersöka effekter på optimism och symptombild. Upprepad mätning användes och studien innefattade en behandlingsgrupp (n = 21), som erhöll kognitiv beteendeterapi under i genomsnitt 10,7 sessioner och en kontrollgrupp (n = 14), som stod på väntelista i genomsnitt 8,6 veckor.Resultatet av studien antyder en förbättring hos klienterna i behandlingsgruppen avseende delar av hälsorelaterad livskvalitet och optimism samt en minskning av ångestsymptom. Efter närmare 11 terapisessioner förbättrades klienterna i behandlingsgruppen signifikant avseende allmän hälsa (p = 0,028) och uppvisade en signifikant ökning gällande optimism (p = 0,027). Dessutom förbättrades klienterna beträffande flera områden inom psykisk hälsa samt uppvisade en minskning av ångestsymptom.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor.

Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild.

Skrivning är en biomekaniskt invecklad process som kräver en viss nivå av såväl motorisksom kognitiv förmåga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder på att nedsättningar i flerakognitiva domäner förekommer innan den kliniska diagnosen ställs. Det finns även forskningsom tyder på att ett innehållsrikt skriftspråk i unga år minskar risken för demensutveckling påäldre dagar. För att studera om mått från texter kunde predicera demens på ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmässigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrån diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).Utgångspunkt för studien var de fyra textmåtten: idétäthet, verbtäthet, läsbarhetsindex (LIX)och T-enheter.

I mitt examensarbete beskriver jag kort Musikterapins historia. Tyngdpunkten i arbetet ligger på att beskriva FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi som är den metod jag arbetat utifrån. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med två personer. Den ena personen har diagnosen ADHD och den andra har diagnosen ADD. Mitt fokus i arbetet har varit att undersöka på vilket sätt FMT-metoden kan användas, för att bidra till att skapa en struktur för de två personer som fått FMT och om det eventuellt har gett effekt för dessa personer i deras vardag. Min slutsats är att i och med att jag arbetar med funktionerna hos människan så kan metoden bidra till att skapa struktur för de som metoden berör både i deras vardag och i FMT-rummet. .

Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) ? en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen.

Syftet med denna studie var att undersöka om man med en emotionell intervention jämfört med en kognitiv intervention vid intervju når mer personliga och privata skikt hos personen och får fler konkreta berättelser om självupplevda episoder. En annan fråga som undersöktes var om ett relationellt förhållningssätt jämfört med ett neutralt ökar personens benägenhet att berätta om privata förhållanden.Två hypoteser formulerades;1: Den emotionella interventionen väcker upp fler konkreta minnen av självupplevda episoder än en kognitiv intervention gör.2: Det relationella förhållningssättet ökar personens benägenhet att berätta om privata förhållanden.Ett experiment utfördes med sexton personer, åtta män och åtta kvinnor. Var och en intervjuades under fyra olika betingelser utifrån fyra olika men likvärdiga teman växelvis av två intervjuare, en man och en kvinna. Betingelserna var; Emotinell/Neutral, Emotionell/Relationell, Kognitiv/Neutral och Kognitiv/Relationell.Resultatet bekräftar Hypotes 1 med stark signifikans(0,01).Hypotes 2 bekräfats inte av resultatet.Av detta kan man dra slutsatsen att studien förefaller visa att emotionella interventioner jämfört med kognitiva interventioner hos intervjupersoner väcker upp flera minnen av självupplevda konkreta episoder ur sitt eget liv relaterade till det tema som intervjuerna gäller. En annan slutsats är att studien inte bekräftar antagandet att ett relationellt förhållningssätt jämfört med ett neutralt förhållningssätt ökar personens benägenhet att berätta om privata förhållanden..