Bakgrund: Tonåringar med kronisk hjärtsjukdom måste lära sig ta ansvar för sin hälsa och sin egenvård, inför övergången till vuxensjukvården. För att klara detta krävs att tonåringen får kunskap om och förståelse för sin sjukdom och vad den medför. Sjukvården och föräldrarna måste lämna utrymme åt den unga patienten att träna på de färdigheter som behövs, så som delaktighet i beslut, ansvarstagande, självständighet, problemlösning, coping. Med tillräcklig kunskap, erfarenhet och rätt stöd upplever tonåringen en känsla av empowerment. Syfte: Att beskriva resultatet av forskning som utförts om vilka färdigheter en tonåring med kronisk hjärtsjukdom behöver för att klara sin egenvård, vid övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård.

Bakgrund: Enligt flera studier finns det inte någon skillnad i prevalens av smärta mellan personer med nedsatt kognitiv förmåga och äldre som själv kan skatta smärta.Syfte: Var att undersöka hur vårdpersonalen vid särskilt boende skattade smärta hos äldre med och utan kognitiv nedsättning och hur den äldre själv skattade sin smärta samt vad som kännetecknade smärta hos den äldre. Metod: En beskrivande och jämförande design med kvantitativ ansats. Smärtan bedömdes av sjuksköterskor och vårdpersonal med hjälp av VAS-skalan (Proxy-VAS). Under interventionstiden skattades alla äldre med Doloplus-2 av vårdpersonalen därefter skattade de äldre som själv kunde bedöma sin smärta med VAS-skalan.Resultat: Resultaten visar att vårdpersonalen har en tendens att skatta de äldre med mer smärta än vad de äldre själv anser att de har (61.3%). Med proxyVAS har vårdpersonalen skattat att 83.8% av de äldre hade symtom på smärta och 73.3% med Doloplus-2.

Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte.

Kommunen ansvarar för att personer med psykiska funktionshinder har boende och sysselsättning. En insats som nästan alla kommuner erbjuder för att medverka till detta är boendestöd. Efter att ha arbetat som boendestödjare har jag erfarenheten att personer med psykiska funktionshinder tenderar att bli isolerade och leva ett passivt vardagsliv. Syfte med studien är att undersöka om personer med psykiska funktionshinder upplever att de har en meningsfull sysselsättning och hur insatsen boendestöd kan bidra till att skapa detta. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem klienter och två boendestödjare.

Den här studien analyserar Tranströmers diktsamlingar 17 dikter, Hemligheter på vägen och Klanger och spår utifrån tematiken kring tid. Detta genom närläsning av dikterna och application av kognitiv lingvistik på metaforerna kopplade till tid. Resultatet av studien är att all tid existerar samtidigt i Tranströmers poesi, enligt T.S. Eliots teori att både dåtid och framtid finns här och nu, vilket syns på diverse historiska aspekter i nuet såsom ordval och porträttdikter. Tiden i dessa dikter tar formen av insekter såsom ett armbandsur och ett fjärilsmuseum.

The purpose of the study was to investigate, through an experiment, if positive mood promotes creativity and flexible thinking. Participants were a total of 93 college students. The main hypothesis was that subjects induced with positive mood would perform better than subjects induced with negative mood, at a test reflecting creativity. To further explore the implications of priming (subliminal manipulated moods), a neutral control group was included. The cognitive test used in the study was Duncker´s The Candle Problem, a test which aims to get the subjects to apply flexible and creative thinking.

This study aimed to explore how 31 collage students' cognitive performance and their ability to create false memories were affected by the exposure of an extraneous background noise. The studies main hypotheses were based on previous research on how extraneous noise affect the cognitive ability and the creation of false memories: 1) that an extraneous background noise increases the ability to create false memories, 2) that an extraneous background noise impairs the learning of cognitive information, 3) that an extraneous background noise contributes to an increased representation of fictional words, 4) that an extraneous background noise impedes the ability to understand speech . The results showed a tendency in which false memories increased in the condition without background noise, a result which goes in the opposite direction of the hypothesis. Furthermore, the result supported the hypothesis that the extraneous background noise impairs the learning of cognitive information. The results also showed that there was no effect between the conditions regarding the representation of fictional information.

SAMMANDRAGÄmne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poängHandledare: Cecilia LindholmTitel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen ? en studie av årsredovisningarSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgångspunkt från Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var även att undersöka huruvida det fanns något samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i så fall såg ut.Teori: Studien byggde i stor utsträckning på Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del använts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.Metod: 2008 års årsredovisningar från tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys.

Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.

Denna studie syftar till att undersöka den syntaktiska strukturen i tre texttyper i tre översättningar av ?Boule de suif? av Guy de Maupassant. De tre översättningarna är gjorda av Sigfried Siwertz (1927), Ingvar Johansson (1972) och Johan Gunnarsson (1985). Metoden som används är utarbetad av Lars Wollin och modifierad av Yvonne Lindqvist. Genom att dela upp texterna i makrosyntagmer och därefter i primära satsdelar kan versionskomplex upprättas vilka möjliggör en jämförelse av käll- och måltextens syntaktiska struktur på operationsnivå. Uppsatsens mål är att ta reda på huruvida olika operationer är ett resultat av de olika texternas textuella strukturer samt i fall det går att skönja ett samband mellan val av operationer och översättare.

Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studierinom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är enreaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för ochde resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbasav utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga tillrörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livetsaktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta enhälsosam balans mellan arbete, vila och fritid.

I detta arbete har utformningen av ett kölskydd av metall för segelbåtar tagits fram. Kölskyddet som framtagits monteras längst ner på kölen. Syftet är att minska krafterna som verkar på båten vid en grundstötning genom att ta upp en del av rörelseenergin genom plastisk deformation.Vid utformningen av kölskyddets struktur har en metod för topologioptimering använts där målet varit att få så hög töjningsenergi (IED) i strukturen som möjligt. En heuristisk lösningsmetod där ineffektiva element tas bort ur strukturen har använts.Lämpliga material har undersökts och utvärderats utifrån mekaniska egenskaper samt motståndskraft mot korrosion i havsmiljö.Arbetet har resulterat i ett designförslag på en struktur av aluminium 5086 som enligt beräkningar kan absorbera 5 kJ energi. Detta motsvarar, för en båt som väger fyra ton, en minskning av energin som överförs till kölen på ca 10 %..

Bakgrund: Sömnstörningar är ett vanligt förekommande problem med konsekvenser för hälsa och arbetsförmåga. Flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling för insomni. KBT innebär att kopplingen mellan sömnproblem och sängläge bryts genom kortare sovtid (sömnrestriktion) och undvikande av vaken tid i sängen (stimuluskontroll), parallellt med medvetandegörande och förändring av negativa tankar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av den 7-veckors KBT-behandling mot insomni som beteendevetare och företagsläkare på FHV i Lunds Kommun utförde i tre gruppomgångar under 2007-2008 för anställda i Lunds Kommun.Metod: 13 anställda med insomni behandlades för insomni med KBT. Samtliga deltagare var kvinnor med en medelålder på 48 år.

Storytelling är en het trend inom marknadsföringen just nu och diskuteras i diverse olika medier. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur företagen använder sig av storytelling i sina reklamkampanjer. Baserat på teori om berättarteknik har det utformats en analysmodell för storytelling inom reklamfilm. Analys har genomförts genom att studera ICAs, Tele2s och Com hems reklamkampanjer och jämföra deras struktur med analysmodellen. Reklamkampanjerna har även jämförts med fem steg som är grundläggande för att en berättelse ska klassas som storytelling.

I den här undersökningen kartläggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lärare mellan årskurs 3 upp till andra året på gymnasiet för att kunna jämföra talartidsfördelningen vid olika tillfällen. Mina resultat ställs också mot tidigare forskning för att se om det skett någon förändring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att använda mig av Conversation Analysis (CA).