Bakgrund och syfte: Animal-Assisted Therapy (AAT) står för en direkt och målinriktad intervention där hunden stimulerar till en fysisk, social, emotionell och/eller kognitiv funktionsutveckling hos patienten. Det är en dokumenterad och utvärderad process i USA som används av många professioner. Syftet med studien är att undersöka vad hunden kan tillföra den sjukgymnastiska rehabiliteringen i Sverige. Metod: En enkät med öppna frågor skickades ut till två sjukgymnaster, en rekreationsterapeut och en omsorgspedagog för att undersöka hur de använder hunden i aktivitet med rehabilitering av patienter. Resultat: Inom AAT brukas hunden främst som en motivations höjande faktor inom geriatrik, barnhabilitering, neurologiska sjukdomar samt vid traumatiska hjärnskador.

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen.

Forskning visar att för tidigt födda barn har problem inom en rad kognitiva områden. Denna undersökning syftar till att belysa utvecklingen av öga-handkoordination med hjälp av data insamlade vid 10 mån, 5 ½ och 18 års ålder inom Stockholm Neonatal Project. Resultaten visade på skillnader i öga-handkoordination mellan prematurfödda och kontroller vid alla mätpunkter. Endast ett svagt samband mellan Griffiths? D-skala vid 10 månader och senare testningar med VMI fastställdes.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items.

The main purpose of this Master?s thesis is to contribute to anincreased understanding of student teacher?s informationseeking for their studies. The role of cognitive authorities andapproaches to the critical evaluation of sources are taken intoaccount as well as what student experiences of informationseeking imply for their future profession. The study takes asociocultural perspective and the empirical material is based oninterviews with six student teachers at the end of theireducation. The interviews have been analysed with a departurepoint in the research questions to the following themes; seekingand finding information, critical evaluation of sources and,analysing and using information.The major findings concern the teacher students? emphasis onthe importance of the critical evaluation of sources and theirscepticism towards Internet use, both for their own studies aswell as for their future pupils.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever har tillräckliga kunskaper för att klara av självständigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks användningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers självständighet. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, läsutveckling och inlärningsstilar har granskats. Därefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i år 6, där eleverna besvarat teoretiska frågor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd.

Nedsättningar i luktsinnet är vanligt förekommande i befolkningen, och kan få negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. Försämringar i luktsinnet kan dessutom förebåda kognitiva försämringar hos äldre. Syftet med denna studie är att undersöka om daglig luktminnesträning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om träningen även leder till en förbättring av förmågor som inte direkt tränas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehållande lukter. Luktspelets effekter på deltagarna jämfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.

Kunskap om psykologi är högst relevant i polisyrket då yrket till stordel består av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkäter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jämfört med män, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.

Fler människor anser sig vara andliga men inte religiösa samtidigt som andlighet förknippas med psykiskt och fysiskt välbefinnande. Denna uppsats har som syfte att belysa andlighet som fenomen för att förstå vad andlighet egentligen är och vad den andliga upplevelsen har för betydelse för meningsskapande i livsvärlden. En fenomenologisk ansats används för detta ändamål. För att förstå fenomenet djupare används teori hämtad från fenomenologi, kognitiv teori samt utvecklingsteoretiska perspektiv. Analysen har skett utifrån den fenomenologiska EPP-metoden.

Ungdomstjänst består av två delar: icke avlönat arbete och påverkansprogram. I den kommun denna studie är utförd i har socialtjänsten valt att benämna påverkansprogram för kriminalitetssamtal. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur ungdomar upplevt dessa samtal och om de förändrat sitt sätt att tänka och sin livsstil som en följd av samtalen. Studiens metod var kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån stämplingsteori och kognitiv teori.

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omständigheter som påverkade sömnen hos äldre samt vilka icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som kan göras för att lindra sömnproblem. Äldre i studien var personer över 60 år, men det var ingen åldersbegränsning i urvalet av studierna. För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Medline (Pubmed), Academic search elite, Science Direct utifrån inkulsionkriterierna. Det var 12 empiriska studier som inkluderades och granskades. Resultatet visade att omsändigheter för sömproblem var att vara äldre och att lida av depression.

Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemålet mellan Sverige och Finland kring Ålands statstillhörighet under första världskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frågan om varför Sverige valde att hänskjuta ärendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgångspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande därefter. Erik Palmstierna var behörigt statsråd i frågan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna påverka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först är genom mänsklig tolkning som ett skeende kan få betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..