Sök:

Sökresultat:

934 Uppsatser om Kognitiv nedsättning - Sida 25 av 63

Kognitivt förhÄllningssÀtt : - ett sÀtt att bemöta tonÄringar i deras vardag

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhÄllningssÀtt skulle kunna ha för tonÄringar i deras vardag. Metoden som anvÀndes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrÄn en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhÄllningssÀttet med utgÄngspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonÄringar. Genom att arbeta utifrÄn den kognitiva terapins ram kan professionella fÄ den unge att fundera kring samband mellan tanke, kÀnsla och handling.

Vilken betydelse har ett arbete för psykiskt funktionsnedsattas vÀlbefinnande? : En kartlÀggning av GÀvle kommuns arbetsmarknadspolitiska program

UngdomstjÀnst bestÄr av tvÄ delar: icke avlönat arbete och pÄverkansprogram. I den kommun denna studie Àr utförd i har socialtjÀnsten valt att benÀmna pÄverkansprogram för kriminalitetssamtal. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur ungdomar upplevt dessa samtal och om de förÀndrat sitt sÀtt att tÀnka och sin livsstil som en följd av samtalen. Studiens metod var kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrÄn stÀmplingsteori och kognitiv teori.

En studie om revisorns roll i familjeföretag

En vÄldtÀkt medför bÄde psykiska och fysiska besvÀrför den som drabbats. HÀlso- och sjukvÄrden har en betydande roll i hurvÄldtÀktsoffren ska omhÀndertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vÄrdteamets roll i omhÀndertagande av en patient somutsatts för en vÄldtÀkt. 12 artiklar ingÄr i studien. FrÄgestÀllningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvÄldtÀktsoffer ska bli mottaget, vilket förhÄllningssÀtt som vÄrdteamet börupprÀtthÄlla samt sÀrskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgÄ.

Äldre patienter med höftfraktur - riskfaktorer och omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder för att förebygga trycksĂ„r

Äldre patienter med höftfraktur har stor risk för att utveckla trycksĂ„r under vĂ„rdtiden. TrycksĂ„r Ă€r en vĂ„rdskada som med rĂ€tt Ă„tgĂ€rder kan förebyggas i de allra flesta fall. Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva patientrelaterade riskfaktorer samt förebyggande omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder för trycksĂ„r hos Ă€ldre patienter med höftfraktur. Sexton potentiella riskfaktorer hittades, dĂ€ribland hög Ă„lder, nedsatt nutritionsstatus, nedsatt kognitiv förmĂ„ga, hög ASA klass (American Society of Anesthesiologists) och trokantĂ€r höftfraktur. Fem olika omrĂ„den med förebyggande omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder identifierades, dĂ€ribland vikten av nutritionsstöd och olika tryckavlastande madrassers effekt.

NÄgra mÄnaders skillnad ? jÀmförelse mellan före och efter en psykologisk gruppbehandling enligt metoden Unified Protocol

Unified Protocol Àr en transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi baserad pÄ empiriskt stödda principer. Uppsatsens syfte var att kvalitativt beskriva gruppbehandlingsdeltagares vardagliga upplevelser ur ett psykologiskt perspektiv. FrÄgestÀllningen var om det fanns skillnader vid jÀmförelse mellan före och efter behandlingen och hur eventuella skillnader och likheter sÄg ut. Deltagargruppen var diagnostiskt heterogen. De sex informanterna, tvÄ mÀn och fyra kvinnor, intervjuades enskilt.

MÄlöverensstÀmmelse i en komplex organisation: kan en balanserad styrningsform pÄverka mÄlöverensstÀmmelsen

I komplexa organisationer kan det vara svÄrt att uppnÄ mÄlöverensstÀmmelse, syftet med denna studie Àr dÀrför att belysa och förklara hur en operativ enhet med komplexa uppgifter hanterar problemen med mÄlöverensstÀmmelse och att identifiera hur införandet av en balanserad styrningsform kan pÄverka mÄlöverensstÀmmelsen. För att samla in det empiriska materialet utfördes personliga intervjuer med de tre personerna ur ledningsgruppen för Avdelningen för kvalitets- och miljöledning pÄ LuleÄ tekniska universitet. Dessutom utformades en enkÀt som de övriga medarbetarna fick svara pÄ. I studien framkommer det att om operativa enheter med komplexa uppgifter anvÀnder sig av kommunikation, delaktighet och utformar ett visst belöningssystem kan man nÄ lÄngt i skapandet av mÄlöverensstÀmmelse. Dessutom framkommer det i studien att införandet av en balanserad styrning har en positiv effekt pÄ kommunikation, delaktighet och utformningen av belöningssystem inom organisationen..

Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Museets pÄverkan pÄ mÀnniskans identitet

Det finns ingen enhetlig vetenskap nÀr det gÀller mÀnniskan och hennes natur; filosofi och psykologi Àr dock bra verktyg vid studier av mÀnniskans inre, som trots att vi Àndras har en del som definierar oss som den vi Àr. Denna del pÄverkas av mÀnskliga relationer, men ocksÄ av oss sjÀlva. I denna uppsats har jag framhÀvt relationen mellan museum och mÀnniska och hur museer anvÀnder kunskap och historia. Jag har ocksÄ pekat ut vikten av museer nÀr det gÀller uppbyggnaden av vÄr identitet. Denna uppsats Àr indelad i fem kapitel; MÀnniskans inte, Museets historia, MÀnniskans relation till museet, Museet och samhÀllet och slutligen en diskussion.

"Jag Àr en individ och jag Àr ocksÄ vÀrd nÄgonting" : röster om att ha varit föremÄl för ett tvÄngsomhÀndertagande som barn

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.

Lekterapins p?verkan p? social lekf?rm?ga hos barn med ADHD En beskrivande litteratur?versikt

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Fysisk aktivitet, del av behandling vid depressiva symtom och depression

Bakgrund: VÄr medellivslÀngd ökar, vi blir allt Àldre. I hemsjukvÄrden möter sjuksköterskan Àldre personer som lever med smÀrta. SmÀrta som utgÄr frÄn muskler, skelett och leder och som hindrar den Àldre frÄn att leva ett bra liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan i hemsjukvÄrden kan göra för att lindra smÀrta. Metod: Som metod anvÀndes en litteraturöversikt som baseras pÄ fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Multidimensionell kundlojalitet i tjÀnsteföretag

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera skillnader i uppfattningar om lojalitet mellan kunder och personal i ett tjÀnsteföretag. Teori: Teorin baserar sig pÄ lojalitet och Àr hÀmtad frÄn Barroso och Picon (2012). Det centrala i teorin Àr flerdimensionellt begrepp av lojalitet. VÄr teoretiska modell Àr fullt testbar. Metod: En kvantitativ metod har anvÀnts under denna undersökning. Det har samlats in data frÄn personal och kunder genom elektroniska enkÀter.

RISKFAKTORER FÖR TRYCKSÅR HOS PATIENTER MED HÖFTFRAKTUR INOM AKUTSJUKVÅRD

TrycksÄr Àr en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av höftfraktur. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att finna betydelsefulla riskfaktorer för trycksÄr hos patienter med höftfraktur för att sjuksköterskan omgÄende ska kunna identifiera en patient med hög risk. Metoden som anvÀnts för denna litteraturstudie var en modell med sju steg för ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Kvalitetsgranskning av studier utfördes med ett protokoll av Willman m fl (2006) modifierat av författarna.

UtvÀrdering av behandlingsgrupp för att förhindra lÄngtidssjukskrivning i utmattningssyndrom

LÄngtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste Ären. I huvudsak Àr det den stressrelaterade psykiska ohÀlsan som ökar och dÀr utmattningssyndromet stÄr för en betydande del.NÄgra av de verksamheter som Àr hÄrt drabbade Àr vÄrd, skola och omsorg som drivs i kommunal regi. Ronneby kommun tog dÀrför Är 2002 initiativet till att försöka minska nyinsjuknandet genom att identifiera personer med stressproblematik och sedan med en tio mötestillfÀllen lÄng kurs i LÀnshÀlsan i Blekinges regi förhindra insjuknandet.Kursens upplÀgg bestod i samtal i grupp med kognitiv inriktning, utbildning i nio olika stressrelaterade teman, basalkroppskÀnnedom och avslappning.Kursens deltagare var tio kvinnor varav nio med stressrelaterade symtom och en med kronisk smÀrta. Samtliga deltagare angav förbÀttring i sina symtom, och att man Àndrat beteende och upplever minskat stress och belastning sÄvÀl pÄ arbete som pÄ fritid. Kursen minskade dÀrmed risken för insjuknande i utmattningstillstÄnd alternativt risken för lÄngtidssjukskrivning i stressrelaterade besvÀr..

Kognitiva funktioner vid utmattningssyndrom - en tioÄrsuppföljning

1KOGNITIVA FUNKTIONER VID UTMATTNINGSSYNDROM?Utmattningssyndrom Àr ett tillstÄnd som orsakas av lÄngvarig stress i arbete eller privatliv.Föreliggande studie har syftet att studera förÀndringar i kognitiv funktion med fokus pÄ visuellt episodiskt minne, uppmÀrksamhet och responskontroll tio Är efter sjukskrivning pÄ grund av utmattningssyndrom. Kompletterande test och sjÀlvskattningsformulÀr inkluderades vid uppföljningen för att nÀrmare undersöka visuellt episodiskt minne, exekutiv funktion, psykisk hÀlsa samt subjektiva aspekter av utmattningssyndrom. Patient- och kontrollgrupp utgjordes av nio respektive tre kvinnor. Testresultat jÀmfördes mellan grupper och testtillfÀlle ett och tvÄ.Resultaten visade pÄ frÄnvaro av skillnad mellan testtillfÀlle i de mÄtt som följdes upp samt att patientgruppens problem med visuellt episodiskt minne vid uppföljningen framförallt gjorde sig gÀllande i komplexa uppgifter vilket möjligen kan förklaras av bristande exekutiv funktion.Eftersom deltagarantalet i bÄde patient- och kontrollgrupp var lÄgt Àr resultaten att betrakta som pilotdata..

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->