Bakgrund:Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrägeriskandaler. Till följd av dem började investerare att ställa allt högre krav på företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen därför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning är syftet ?att förbättra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning?.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter.

Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden.

Personalkontoret på Lunds tekniska högskola intresserade sig för universitetsadministratörernas speciella situation på sina respektive institutioner. För att undersöka detta fick jag i uppdrag att skriva en uppsats, där syftet blev att beskriva och analysera institutionsadministratörernas uppfattning om sin kompetens och sitt lärande inom LTH. För att finna svar på detta, utförde jag intervjuer med administratörer och medmedarbetare från personalkontoret.Resultaten visade att administratörerna hade många olika arbetsuppgifter, där de såg betydelsen av sin arbetslivserfarenhet för att ha lärt sig sitt arbete. Mycket av lärandet skedde framför datorn där arbetsuppgifterna utfördes i stor utsträckning. Informationssökning via hemsidor ökade och ansågs i vissa fall som svår.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstånd mot genusarbete samt försöker förklara motståndet utifrån socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som arbetar med skolans äldre åldrar. Samtliga lärare var engagerade i genusarbete på sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var två former av motstånd som kollegor och skolledning utövade. En svårare form av motstånd visade sig vara tillmötesgående motstånd ? då motståndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i själva verket låter det bero.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förändrade kunskapsbehov som samhället nu genomgår och hur lärare i skolans verksamhet hanterar och förhåller sig till detta. Kritiskt förhållningssätt, elevernasmedieanvändning och begränsningar som kan förekomma är andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur sju lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte är att undersöka om lärarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förändra deras undervisning, och i så fall påvilket sätt.METOD: Metoderna som använts i studien är self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lämna ut våra self reports först för att låta respondenterna associera fritt angående begreppet digitalkompetens utan påverkan från oss. När vi samlat in svaren formulerade vi individuella frågor utifrån dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att få en fördjupad kunskap om lärarnas åsikter.RESULTAT: Studien visar att lärare är positivt inställda till att integrera digitala medier i undervisningen.

23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. På samhällsnivå blir effekterna lägre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning får ofta en svag anknytning till arbetslivet och det får konsekvenser för personens framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser från gymnasietiden före deras avbrott. Syftet är vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad arbetsgivarna anser är betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger på den arbetssökandes sociala och formella kompetens och på det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren får av den arbetssökande? Vilken form av kompetens är enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras när de har likvärdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer på en socialförvaltning och fyra på ett privat företag i stålbranschen. Det mest betydelsefulla på socialförvaltningen är social kompetens och personliga egenskaper.

Sammanfattning Arbetsledare är nyckelpersoner i äldreomsorgens verksamheter, de är en länk mellan högre chefer och de underställda medarbetarna. För att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt, bör arbetsledaren ha den kompetens som krävs, för funktionen den har. Arbetsledarens funktion är att motivera och handleda medarbetarna för att omsorgstagarna i sin tur, ska få ett värdigt och gott liv. Undersökningens syfte var att undersöka gällande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens äldreomsorg. Vi inriktade oss således på begreppen kompetens, utbildning och ledarskap.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om nio andraspråkselevers grammatiska kompetens i användningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ ställning samt spetsställning.  Eleverna läser på nivåerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare på vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet är också att jämföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrån processbarhetsteorin, som är en vedertagen teori över andraspråksinlärning. Processbarhetsteorin säger i stora drag att svenska lärs in i fem bestämda grammatiska steg vilka kommer i en bestämd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrån en bildserie på åtta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras på processbarhetsteorin.     Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar också mot att det finns stora skillnader inom grupperna.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder på att ouppmärksammad och underbehandlad smärta hos äldre demenssjuka är vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om människors lika värde, den enskildes värdighet och det humana i att lindra. Det finns många typer av demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte känner smärta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smärtan. Observations- och självsmärtskattningsinstrument används inte i större utsträckning.

Uppsatsen handlar om hur likvärdig undervisning i idrott och hälsa som eleverna i två femteklasser kan ha fått under sina första skolår och deras förutsättningar att nå uppnåendelmålen. 58 elever deltog i undersökningen som bestod av enkät- och observationsstudier. Undersökningen behandlar elevernas inställning till, färdigheter i och kunskaper om ämnet idrott och hälsa. Eleverna på skola A undervisas av sin klasslärare medan eleverna på skola B har en lärare med kompetens i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att jämföra om eleverna får möjlighet till en likvärdig utbildning inom ämnet.