Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna..

SAMMANFATTNING När våra elever är i femtonårsåldern ställs de inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under en mycket lång tid. Det är nu dags att välja ett gymnasieprogram där de ska tillbringa de kommande tre åren. Under dessa år kommer i hög grad deras identitet att formas och gymnasieutbildningen ska ge en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär. Valet som de gör till gymnasiet kan därför ses som ett mycket viktigt val för vad dessa unga människor har tänkt med sitt fortsatta yrkes liv. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar eleverna när de ska välja ett gymnasieprogram, som lärare på fordonsprogrammet uppfattar jag det som att vi får elever som inte är intresserade av fordon till vårt program. Vad är det egentligen som påverkar eleverna när de gör sina val, är det reklam eller vårt stora medieutbud, har föräldrarnas yrkesval någon påverkan eller kanske kamraterna från den gamla skolan? Med detta i tankarna genomförde jag mina intervjuer med följande frågeställning.

I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete där två punkter handlar om skolan. Vårt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats på ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer på fyra olika skolor och en intervju med en anställd på Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat väl då rektorerna inte använder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete på skolorna..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med ett temaarbete kunde öka elevernas medvetenhet om och förståelse för mobbning. Undersökningen genomfördes under sex veckor i en sjätte- samt en sjundeklass på två olika skolor i Luleå Kommun. Under dessa veckor genomfördes fyra lektionspass á 60 minuter med olika övningar. Efter varje övning följde diskussioner i grupp. I början och i slutet genomfördes även en muntlig intervju med fyra utlottade elever.

Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige.Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer.

Trots att anknytning är en viktig faktor i utvecklandet av psykisk ohälsa undersöks sällan anknytningsmönster under kliniska bedömningar. Separationsångesttestet (SÅT) är en semistrukturerad intervju som avser mäta barns inre anknytningsrepresentationer. I denna genomförbarhetsstudie undersöks den kliniska användbarheten av SÅT i arbetet med barn mellan 5 och 8 år. Studien baseras på 16 testningar samt intervjuer med de 8 kliniker som utförde dem. Resultaten visar att SÅT kan användas i kliniskt arbete med barn och bidra med information om barns anknytningsmönster och anknytningsrelaterade svårigheter.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar på en teoretisk grund och vilka effekter detta får på planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utläsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan främst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men också på grund av avsaknad av direktiv från rektorerna på respektive skola..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. .

Syftet med den här uppsatsen har varit att få en bild av yezidiernas religion och deras liv i exil. Hur yezidier ser på sin identitet och möjlighet att utöva sin religion i Sverige. I uppsatsen finns en kort forskningsöversikt av de centrala delarna i yezidismen. För att få svar på mina frågor har jag använt kvalitativ intervju som metod. Undersökningen är gjord i form av djupintervjuer med yezidier bosatta i Hässleholms kommun.

Skrivbordsvirtualisering är en växande teknik och företagen som väljer denna teknik blir allt fler. Men hur påverkas egentligen förvaltningsarbetet av denna teknik, blir det bättre eller sämre?Resultatet av denna studie baseras på en intervju med ett företag som erbjuder skrivbordsvirtualisering som en tjänst och på så sätt även tar över allt förvaltningsarbete för företaget som köper tjänsten. Det insamlade materialet jämförs sedan med den teori som vi tagit fram. Den tar upp vilka roller som finns, hur både användarstöd och förändringsarbetet påverkas men även kapaciteten och tillgängligheten.Studiens slutsats pekar mot att förvaltningsarbetet minskar och att både tillgänglighet och kapacitet ökar..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. .

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet och ökar med stigande ålder.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning ansågs åtta artiklar vara användbara för att svara på syftet.Resultat: Sex kategorier utkristalliserades, vilka var lidande, rädsla, begränsning, beroende, anpassning och hopp. Att leva med hjärtsvikt innebar lidande i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Upplevelser av rädslor relaterade till hela livssituationen var framträdande.

Bakgrund: Promotion av hälsa och prevention av ohälsa är en av många viktiga uppgifter för hälso- och sjukvården. Sekundärprevention efter akut kranskärlssjukdom innebär åtgärder för att både på kort och lång sikt minska död, återinsjuknade och fortsatt sjukdomsprocess. Förändringar i levnadsvanor påverkar oftast flera riskfaktorer samtidigt. För personer med känd livsstilsrelaterad sjukdom betonar Socialstyrelsen i ?Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? att sjukvården ska erbjuda rådgivande samtal kring ohälsosamma levnadsvanor och att det är en betydelsefull uppgift för hela vårdkedjan.

Malnutrition är vanligt bland äldre personer som genomgår en höftoperation. Att inte få i sig tillräckligt med näring kan bland annat leda till förlängd återhämtning, ökad vårdtid, försämrad sårläkning, trycksår, kognitiv påverkan och förhöjd fallrisk. Nutrition är ett basalt behov och en av de viktigaste delarna i omvårdnad, därför har sjuksköterskans uppfattning om nutrition stor betydelse för hur väl patienternas behov av näring tillgodoses.Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om nutrition postoperativt för personer som genomgått en höftoperation. En studiespecifik enkät besvarades av 18 sjuksköterskor på två ortopedavdelningar. Enkäten innehöll påståenden med svarsalternativ på ordinalskalenivå samt kunskapsfrågor med svarsalternativen sant och falskt.

Introduktion: Tandvårdsrädsla är ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av världens befolkning lider av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smärtsamma minnen från barndomen och traumatiska tandvårdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvårdsrädda hanterar sin situation beror på ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att få patienter med tandvårdsrädsla att acceptera och fullfölja tandvårdsbehandling.