Denna rapport berör företaget Bilteknik i Söderköping som idag inte har någon webbplats. Den här rapporten följer ett arbete där man vill ta fram vilka faktorer som är avgörande för att en användare ska uppleva användbarhet på en webbplats. Syftet med uppsatsen är att få fram de metoder som är lämpligast vid ett framtagande av en webbplats till ett företag som idag inte har någon. Så vad finns det för faktorer som är viktiga i framtagandet av en webbplats, utifrån ett användarperspektiv? Användarna ska ha lätt för att hitta den information de söker.

I dagens samhälle ökar våldsbrotten bland ungdomar och våld, hot, mobbning och vandalism är vanligt förekommande. Vi har valt att titta på aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, främst inlärningsteori och kognitiv teori. Samhället behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda än med aggression i olika situationer, ett sätt är behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) är en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer på två SIS-institutioner, där ungdomar med tung social problematik är placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgått behandlingen har för åsikter om den och om de själva tror sig kunna ha nytta av behandlingen även i framtiden.

The main purpose of this bachelor?s thesis is to examine how Swedish upper secondary school librarians and related staff relate to the online encyclopaedia Wikipedia. The research is placed in the all-embracing context of information literacy and source criticism on the Internet. The study was carried out in the form of qualitative interviews and based on two theoretical bases: firstly, the concept of cognitive authority stipulated by Patrick Wilson, and secondly the idea that Wikipedia has a draw towards late modern epistemological assumptions. The latter theory was also associated with the perceptions of knowledge among the library staff interviewed.

Det här arbetet syftar till att genom design av en telefonapplikation undersöka hur ljud kan förstärkas av den omgivande miljön. Arbetet visar på hur miljöförstärkt ljud skiljer sig från ljudförstärkt miljö samt vilka begränsningar det innebär att använda en vanlig smartphone som plattform. Ett långsiktigt mål är att genom en produkt som låter oetablerade ljudproducenter distribuera sina alster i den offentliga miljön främja fri kultur och kreativitet.Arbetet har följt principen för RtD (research through design), där designprocessen utgör det fall som studeras och dokumentationen av den utgör den bas av data som analyseras och leder till slutsatser kring ämnet.Designprocessen i detta arbete innebär en mindre omfattande användarstudie i enkätform för att identifiera målgrupp, krav och mål. Följd av en andra studie där en prototyp framtagen med grund i resultaten från användarstudien utvärderas av deltagare genom observation, intervju och reaktionskort. De största utmaningarna för designen grundar sig i att ta fram en applikation som inte stör upplevelsen, men samtidigt kan instruera användaren i hur man använder applikationen. Utifrån arbetet dras slutsatsen att användarinstruktioner, såväl visuella som auditiva, löper större risk att störa upplevelsen i miljöförstärkt ljud än i ljudförstärkt miljö. Vidare konstateras att den största bristen i en lösning som bygger på standardutrustning i jämförelse med en lösning som nyttjar dedikerad utrustning utgörs av begränsningar när det kommer till att ange riktning med hjälp av ljudets rumslighet..

Bakgrund: Det saknas biomedicinsk förklaring till varför fibromyalgi uppstår, vilket gör att patienter idag främst diagnostiseras genom symtombilden som ingår i sjukdomen. Att fibromyalgi består av både fysiska och psykiska besvär och att orsaken är oklar gör att sjukdomen är svårbehandlad. Vid bemötande av denna patientgrupp är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Syfte: Att belysa aktuell forskning om kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar som har analyserats.

Syftet med denna studie var att jämföra samhälls-och beteendevetarprogrammet (n=70) och psykologprogrammet (n=70) i akademisk stress och strategier för att hantera stress. Deltagarna bestod utav universitetsstudenter och mätinstrumentet för studien var en enkätundersökning med skalorna ?Akademisk stress?, ?kognitiv coping-strategi?, ?Social support?, ?Sociala kontakter? och ?positiva-och negativa coping-strategier?. Det visade sig att det inte fanns någon skillnad mellan studenter från samhälls-och beteendevetarprogrammet och studenter från psykologprogrammet i hur akademisk stressade det var. Det fanns inget signifikant samband mellan programmens sociala stöd, sociala kontakter, kognitiva coping-strategier eller sättet att hantera positiva och negativa coping-strategi på.

Väldesignade spel är naturligt motiverande för att hålla kvar sina spelare. För att ett spel ska bli framgångsrikt är det viktigt att det innehåller motivationsförstärkare. På senare år har element hämtade från speldesign även använts inom andra områden, utanför sin vanliga kontext. Detta sammanfattas i begreppet gamification (sv. spelifiering).

Oavsett i vilket sammanhang vi befinner oss i så är ett gott bemötande av betydelse. Har vi dessutom en nedsatt kognitiv förmåga, såsom vid demenssjukdom, är bemötandet av ännu större betydelse. Sett ur ett vårdarperspektiv ligger olika fenomen till grund för ett gott bemötande. Bakgrund: Tidigare studier visar att bemötande har betydelse inom demensvården och bemötandet har beskrivits utifrån olika aspekter/perspektiv där bemötandets möjligheter och svårigheter diskuteras. Syfte: Studiens syfte vara tt belysa det goda bemötandet i demensvården.

The essay concerns corporation?s usage and consumer?s attitude towards the phenomenon Big Data. The aim is to analyse whether corporation-management and future ambitions concerning consumer data coincide with attitudes and opinions of today's consumer, and how these opinions reflect consumer behaviour online. The essay is limited to focus on how companies use consumer data in order to better understand and improve the efficiency of their marketing. A self-composed analyse-model was created using previous studies concerning Internet-usage in Sweden, previous management analysis of corporations use of Big Data combined with theory of Cognitive Dissonance. A questionnaire was then created with the analyse model as foundation.

Syftet med denna uppsats var att studera föräldrarnas upplevelser och erfarenheter av att delta i en föräldrautbildning. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval föräldrar sina upplevelser och erfarenheter av att delta i parent training? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med två föräldrapar och två ensamstående mödrar. Samtliga hade genomgått föräldrautbildningen parent training i regi av barn- och ungdomspsykiatrin under år 2004. Gemensamt för samtliga föräldrar var att de kände sig lugnare och mer trygga i föräldrarollen efter avslutad utbildning.

En systematisk litteraturöversikt med fokus på att beskriva upplevelser av att lindra och minska oro och klaustrofobi hos patienter som ska genomgå en MR-undersökning. Tanken är att fokusera på icke-farmakologiska metoder. Många patienter lider svårt av oro ångest och en betydande mängd tvingas avbryta undersökningen mitt i. Andra har svårt att ligga still, då de plågas av klaustrofobi, vilket leder till otydliga och oanvändbara bilder. Syftet är att genom en systematisk litteraturöversikt, med en metod för integrerade översikter, beskriva erfarenheter av att lindra oro och klaustrofobi hos patienter under MR-undersökningar med ickefarmakologiska metoder.

AbstractThe aim of the study was to examine how a school team works with formative assessment in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The study had a particular focus on formative assessment in relation to pupils with moderate and severe intellectual disabilities. Since there is a lack of research within the field of formative assessment and pupils with moderate and severe disabilities this study may contribute to new knowledge in this field. A sociocultural perspective has been used as a theoretical framework. A central concept in the sociocultural perspective is that people develop knowledge in interaction with other people and that communication and language is important.  The methodical framework was inspired by an ethnographic approach and the empirical material was concocted by participatory observations and by interviews.

Falska minnen kan uppstå från orsaksslutledningar vilka inträffar när vi tror att våra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad händelse (effekt) är ett äkta minne. Stereotyper om grupper av människor har visats påverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar påverkar falska minnen baserade på orsaksslutledningar och äkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film där en kvinna blev av med sin väska. I en grupp såg deltagarna en man som stal väskan medan andra deltagare inte såg stölden.

The purpose of my work is to investigate the experiences in school for pupils with Asperger syndrome around the question, what is a good school for them. I´m also interested in what experiences the staff has about this question. I made a qualitative interview study. I have interviewed three pupils with Asperger syndrome, a teacher and a pupil assistant. To give the reader background information I have written about what the researchers say about what it is like to have Asperger syndrome.

I dagens samhälle ökar våldsbrotten bland ungdomar och våld, hot, mobbning och vandalism är vanligt förekommande. Vi har valt att titta på aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, främst inlärningsteori och kognitiv teori. Samhället behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda än med aggression i olika situationer, ett sätt är behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) är en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer på två SIS-institutioner, där ungdomar med tung social problematik är placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgått behandlingen har för åsikter om den och om de själva tror sig kunna ha nytta av behandlingen även i framtiden.