Sök:

Sökresultat:

832 Uppsatser om Kognitiv inlärning - Sida 55 av 56

Simulering som utbildningsverktyg

Simulatorer anvÀnds för utbildning, forskning och utveckling och det omrÄde dÀr simulering troligen haft störst betydelse i modern tid Àr flygutbildning. En simulator Àr kostnadseffektiv och utsÀtter inte eleven för de risker som Àr förknippat med flygning och kan helt eller delvis ersÀtta utbildning pÄ verkliga flygplan. Hur mycket flygtid som en simulatorutbildning kan ersÀtta Àr beroende av simulatorns realism. Syftet med studien var att fördjupa sig i simulering som utbildningsverktyg samt kartlÀgga anvÀndandet av flygsimulatorer vid flygskolor och simulatorinstruktörernas uppfattning om realism i simuleringen. Med kartlÀggningen kan man bilda sig en uppfattning hur utveckling i informatik i form av förbÀttrad realism och val av lÀmplig nivÄ av realism har bidragit till dagens pilotutbildning i Sverige.

InlÀrning inom industrin och betydelsen av tyst kunskap för inlÀrningen

Detta examensarbete Àr utfört pÄ det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlÀrning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap Àr en tvÀrvetenskap som grundas pÄ sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mÀnskliga hjÀrnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fÄs kunskap om mÀnskliga förmÄgor och hur det gÄr att bÀst stödja dessa. FörmÄgorna Àr bl.a. inlÀrning, uppmÀrksamhet, minne och perception (hur mÀnniskan anvÀnder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och kÀnsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att fÄ fram hur en inlÀrning fungerar bÀst nÀr en person ska lÀras nya arbetsuppgifter inom industrin.

Musikens roll i dagens arbetsliv : En jÀmförande studie av musikens betydelse pÄ olika arbetsplatser

Musik pÄ arbetet Àr ett Àmne som Àr relativt oexploaterat och ouppmÀrksammat i dagens forskning. Forskare idag fokuserar snarare pÄ hur musik pÄverkar mÀnniskor i vardagslivet och exempelvis hur musik kan anvÀndas för att pÄverka mÀnniskor i kommersiellt syfte. Att det inte finns mycket information om musikens roll i dagens postindustriella samhÀlle dÀr arbeten i stor grad Àr kunskapsbaserade, gör att Àmnet blir sÀrskilt intressant. Syftet med vÄr undersökning har dÀrför varit att bidra med mer kunskap om vilken betydelse musik kan ha pÄ olika typer av arbetsplatser. Vi har fokuserat pÄ arbetsuppgifter som Àr av komplicerad karaktÀr och dÀrför krÀver mycket kreativt kognitiv verksamhet, samt pÄ arbetsuppgifter som Àr mer monotona och rutinmÀssiga.

Stockholm i fotgÀngarens öga : En studie av huvudstadens orienterbarhet

Denna studie utforskar fotgÀngares möjligheter att orientera sig och ta sig fram i stadsmiljöer. Orienterbarhet kan förvÀntas fÄ en allt större betydelse i samband med att gÄngtrafiken fÄr en viktigare roll i stÀders transportsystem. Samtidigt vistas allt fler mÀnniskor i omgivningar de Àr sÀmre förtrogna med, till följd av den ökade mobiliteten som globaliseringen har medfört. Uppgiften för denna studie Àr dÀrför att utforska orienterbarhetens betydelse för staden och dess invÄnare, att kartlÀgga orienteringssituationen i Stockholm och att undersöka hur den kan förbÀttras.Studien inleds med en genomgÄng av teorier och resonemang gÀllande orienterbarhet, vil- ken fungerar som en teoretisk bakgrund till de efterföljande delarna. Orienterbarhet definieras hÀr som en egenskap som beskriver svÄrighetsgraden att bestÀmma sin position och planera sin rörelse i en stadsmiljö.

OmvÄrdnadsÄtgÀrder som kan minska patienters preoperativa oro

Bakgrund: Patienter som ska genomgÄ elektiva operationer kan uppleva preoperativ oro och Ängest. Preoperativ oro kan grundas i bristande information, tanken pÄ att mista kontrollen samt vistelse i okÀnd miljö. Det vilar ett stort ansvar pÄ sjuksköterskan dÄ hon ska möjliggöra optimal delaktighet i vÄrd och behandling för patienten samt uppmÀrksamma patienter som inte sjÀlva uttrycker ett omvÄrdnadsbehov. Syfte: Att sammanstÀlla kunskap om vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan minska patienters preoperativa oro vid elektiva operationer. Metod: Litteraturstudie, baserad pÄ tvÄ kvalitativa och Ätta kvantitativa artiklar.

Mode & Barn

Det blir allt vanligare idag att de stora modehusen skapar barnkollektioner. Internationellt sÀtt har nÀstan varje stor designer redan gett sig in pÄ barnklÀdesmarknaden. Jag valde dock att inte fokusera pÄ den internationella marknaden utan undersöka hur den sÄg ut i Sverige med svenska modeföretag som hade olika positioner. Jag plockade ut ett antal mÀrken som skiljde sig markant i mÄlgrupp. Företagen jag har valt att ha med till studien Àr Acne, KappAhl och Polarn O.

Att förstÄ Àr att se. NÀr hissen inte gÄr hela vÀgen upp! Preklusionen i högre rÀtt och dess förhÄllande till rÀttslig utveckling.

I denna uppsats undersöker och problematiserar jag civilprocessens potential att bidra till rÀttslig utveckling, med ett sÀrskilt fokus pÄ preklusionsreglerna. Med hjÀlp av ett systemteoretiskt perspektiv bygger jag en teoretisk modell som söker förklara vilka typer av omstÀndigheter som typiskt sett kommer att presenteras för landets underinstanser. Utfallet frÄn den teoretiska modellen lÀggs sedan till grund för förstÄelsen av preklusionsreglernas inverkan pÄ rÀttens utvecklingspotential i de högre instanserna. Sammanfattningsvis konstaterar jag att överinstanserna, till följd av preklusionens utformning, i huvudsak kommer att stÀllas inför samma typer av konflikter som underrÀtterna. UnderrÀtterna i sin tur kommer att presenteras för konflikter som i huvudsak inte Àr Àgnade att leda till rÀttslig utveckling.

"KOMMUNIKATION" : En litteraturstudie som belyser kommunikationens betydelse för patientsÀkerheten

I dagens globaliserade samhÀlle blir det allt vanligare att barn vÀxer upp med fler Àn ettsprÄk i sin omgivning. Det krÀver en ökad kunskap om flersprÄkighet och vad somsÀrskiljer flersprÄkiga barn frÄn ensprÄkiga barn. DÄ de mÀtinstrument som idaganvÀnds i Sverige för att utröna om ett barn har en sprÄkstörning endast Àr utformade förensprÄkiga barn riskerar flersprÄkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För attrÄda bot pÄ den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering avflersprÄkiga barn och sprÄkstörning har ett europeiskt forskningsnÀtverk bildats, kallatCOST Action IS0804. Syftet med nÀtverket Àr att kartlÀgga SLI (specific languageimpairment) hos flersprÄkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk ochkognitiv förmÄga över ett stort antal lÀnder.

Motivation för fysisk aktivitet : En studie om fysiskt aktiva unga vuxnas motivationsfaktorer till trÀning

I dagens globaliserade samhÀlle blir det allt vanligare att barn vÀxer upp med fler Àn ettsprÄk i sin omgivning. Det krÀver en ökad kunskap om flersprÄkighet och vad somsÀrskiljer flersprÄkiga barn frÄn ensprÄkiga barn. DÄ de mÀtinstrument som idaganvÀnds i Sverige för att utröna om ett barn har en sprÄkstörning endast Àr utformade förensprÄkiga barn riskerar flersprÄkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För attrÄda bot pÄ den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering avflersprÄkiga barn och sprÄkstörning har ett europeiskt forskningsnÀtverk bildats, kallatCOST Action IS0804. Syftet med nÀtverket Àr att kartlÀgga SLI (specific languageimpairment) hos flersprÄkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk ochkognitiv förmÄga över ett stort antal lÀnder.

AnvÀndbarhet i fokus : Utveckling av app-underlag utifrÄn standarden EN 1005-4 och anvÀndarnas behov

Statistik visar att 23 procent av kvinnorna och 17 procent av mÀnnen fÄr arbetsrelaterade besvÀr. Detta innebÀr sjukskrivningar och höga kostnader för samhÀllet, samt stort lidande för de drabbade individerna. Det finns otaliga studier som visar pÄ att ogynnsamma arbetsstÀllningar och arbetsrörelser Àr en kÀlla till arbetsrelaterad smÀrtproblematik och överbelastningsskador. Arbete vid maskin innebÀr oftast repetitivt arbete och/eller statiskt muskelarbete, vilket kan ge upphov till smÀrta och överbelastning pÄ utsatta kroppsstrukturer. Problemen kan förebyggas genom att arbetsplatser och arbetsuppgifter utformas med hÀnsyn till mÀnniskans förutsÀttningar.

Förebyggande konflikthantering : En kvalitativ studie om lÀrares förebyggande arbete i skolan

Syftet med denna uppsats Àr att ta fram en Corporate Performance Management strategi som man kan nyttja för att Àndra organisationsstrukturen till att uppnÄ en mer holistisk struktur med hjÀlp utav Business intelligence verktyg. Helt enkelt hur man skapar en helhet inom organisationen med en Business intelligence strategi. Den forskningsfrÄga som författaren har fokuserat mest pÄ involverar hur man utvecklar och implementerar en CPM-strategi. De andra frÄgorna utreder vilka fördelar som finns med att införskaffa en CPM strategi och vilka Business intelligence verktyg som anvÀnds i en CPM-strategi. I denna uppsats utförs en studie om begreppet Corporate Performance Management och kunskapsbidraget Àr en strategi för hur man utvecklar och implementerar CPM.

CPM - strategi : Planering, utveckling och implementering utav en övergripande Business intelligence strategi

Syftet med denna uppsats Àr att ta fram en Corporate Performance Management strategi som man kan nyttja för att Àndra organisationsstrukturen till att uppnÄ en mer holistisk struktur med hjÀlp utav Business intelligence verktyg. Helt enkelt hur man skapar en helhet inom organisationen med en Business intelligence strategi. Den forskningsfrÄga som författaren har fokuserat mest pÄ involverar hur man utvecklar och implementerar en CPM-strategi. De andra frÄgorna utreder vilka fördelar som finns med att införskaffa en CPM strategi och vilka Business intelligence verktyg som anvÀnds i en CPM-strategi. I denna uppsats utförs en studie om begreppet Corporate Performance Management och kunskapsbidraget Àr en strategi för hur man utvecklar och implementerar CPM.

Varför ska jag vara med, jag har ju bara Ärskurs ett? : ? pedagogers resonemang kring begreppet informationskompetens.

Skolverket har under vÄren 2010 tagit fram en ny rapport om IT anvÀndning och ITkompetens bland elever pÄ grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolÄren 7?9 men bland elever i grundskolans tidigare Är var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en utbildningspraktik förstÄ konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring vÀrdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en kÀllkritisk medvetenhet och allÀmna kunskaper pÄ och om Internet.

Det kÀnns som att det inte riktigt Àr skrivet för sÀrskolans elever - Implementering av Lgr 11 i matematik för grundsÀrskolan

Bakgrund GrundsÀrskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad Àn kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya lÀroplanen (Lgr 11) och det Àr idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssÀttningen har frÄn att vara ?utifrÄn elevens förutsÀttningar? i Lpo 94 övergÄtt till tydligare krav pÄ kunskap. FrÄgan var hur denna betoning pÄ kunskaper tagits emot i grundsÀrskolan och framför allt gÀllande matematiken.

Basel II ? bankreglering i skuggan av finanskrisen

Bankerna visar en hög tilltro och en positiv instÀllning till hur risk mÀts i Basel II. Det Àr framför allt möjligheten att minska kapitaltÀckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förvÀntats medföra ett större ifrÄgasÀttande av Basel II och dess riskbedömningar, men sÄ Àr inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utstrÀckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frÄgan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmÀtningsmetoder varnade de europeiska bankerna nÀr de köpte pÄ sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007, mÀrks en förÀndrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->