Att köra eller inte köra is a qualitative study aiming to show how environmentally conscious people who utilizes cars deal with their dissonant behavior, but at the sametime maintain an identity as environmentally conscious. The study is based on the fact that a third of those who drive cars in the municipality of Växjö would like to decrease their use of cars while at the same time having the infrastructural conditions to utilize other means of transportation. The study investigates inner obstacles in the form of habits and lifestyle, but also the different strategies the motorists use to reduce their cognitive dissonance and maintain a green identity. The indicators show that the reason the majority of the motorists continue to utilize cars is part due to inner obstacles (it's adeeply rooted habit, but also a big part of their lifestyles), part due to that the individuals have defenses for their use of their cars, defenses designed to have a dissonance reducing effect. The indicators also show that the motorists value their family higher than the environment, and in this way they can legitimize many of their car uses.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Emotionella ansiktsuttryck är en viktig social kommunikationsledtråd. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehållet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung från omedvetna processer och kan påverkas genom priming. Även kontextuella faktorer (dofter) influerar på uppfattningar av ansiktsuttryck.

Det finns lite forskning kring metoder och arbete med par såväl internationellt som i Sverige.Syftet med denna studie har varit att undersöka om tillägg av upplevelsebaserade övningarmed fokus på defusion bidrar till ytterligare ökning av den relationella tillfredsställelsenjämfört med traditionell familjerådgivning. Defusion är en av processerna i Acceptance andCommitment Therapy. Studien har bestått av en undersökningsgrupp (n=16, 8 par) somerhållit en work-shop med upplevelsebaserade övningar med fokus på defusion samt enkontrollgrupp (n=16, 8 par). Vi valde att undersöka följande: Finns det en skillnad i utfall vadgäller relationell tillfredsställelse mellan grupperna efter tre sessioner? Finns det en skillnadmellan grupperna vad gäller utfall efter tre sessioner vad gäller: anpassningsförmåga rörandeområdena enighet, sammanhållning, tillfredsställelse samt känslouttryck, frekvens avvalideringsbeteenden samt grad av kognitiv sammanblandning och upplevelsebaseratundvikande.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förståelsen för ungdomars attityder till sex. Den här studien fokuserade på ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, föreställningar och attityder. Huvudfrågan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jämförelse mellan pojkar och flickor respektive elever på studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkätstudie med 116 elever i årskurs tre på Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.

Den tekniska miljön på en röntgenavdelning kan orsaka oro och ångest för ett barn. Den stora maskinen, den smala, hårda sängen/britsen, trånga utrymmen, hamrande ljud, blinkande lampor och åsynen av nålar för kontrastinjektion kan upplevas som skrämmande. Det krävs kunskap om barns egenskaper, omvårdnadskompetens och extra tid för förberedelse för en röntgensjuksköterska för att utföra en lyckad undersökning. Syftet med denna studie var att studera barns upplevelser på en röntgen avdelning och vilka icke-farmakologiska metoder som används i en röntgenundersökning. Två frågeställningar användes för att nå detta: Hur upplever barn en röntgen undersökning? Vad finns det för icke-farmakologiska metoder som hjälper till att lyckas med undersökning av barn på röntgenavdelning? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med hjälp av sex av Goodmans sju steg och den aktuella forskningen genomsöktes i tre databaser samt genom manuell sökning.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. .

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. .

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet och ökar med stigande ålder.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning ansågs åtta artiklar vara användbara för att svara på syftet.Resultat: Sex kategorier utkristalliserades, vilka var lidande, rädsla, begränsning, beroende, anpassning och hopp. Att leva med hjärtsvikt innebar lidande i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Upplevelser av rädslor relaterade till hela livssituationen var framträdande.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Malnutrition är vanligt bland äldre personer som genomgår en höftoperation. Att inte få i sig tillräckligt med näring kan bland annat leda till förlängd återhämtning, ökad vårdtid, försämrad sårläkning, trycksår, kognitiv påverkan och förhöjd fallrisk. Nutrition är ett basalt behov och en av de viktigaste delarna i omvårdnad, därför har sjuksköterskans uppfattning om nutrition stor betydelse för hur väl patienternas behov av näring tillgodoses.Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om nutrition postoperativt för personer som genomgått en höftoperation. En studiespecifik enkät besvarades av 18 sjuksköterskor på två ortopedavdelningar. Enkäten innehöll påståenden med svarsalternativ på ordinalskalenivå samt kunskapsfrågor med svarsalternativen sant och falskt.

Introduktion: Tandvårdsrädsla är ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av världens befolkning lider av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smärtsamma minnen från barndomen och traumatiska tandvårdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvårdsrädda hanterar sin situation beror på ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att få patienter med tandvårdsrädsla att acceptera och fullfölja tandvårdsbehandling.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Män har under lång tid inte ansetts kunna lida av ätstörningar eller kroppsuppfattningsstörningar då forskning negligerat dem. Detta har lett till att det råder brist på kunskaper om ätstörningar och kroppsuppfattningsstörningar bland män. En av de vanligaste kroppsuppfattningsstörningar bland män har visat sig vara muskeldysmorfi. Det finns begränsade kunskaper kring det och syftet med denna studie har varit att få en ökad kunskap om och beskriva vad det är samt hur det kan påverka de män som lider av problematiken. Studien är en litteraturstudie med en kvalitativ forskningsansats där både artiklar och böcker använts som underlag.