Sök:

Sökresultat:

832 Uppsatser om Kognitiv inlärning - Sida 25 av 56

Effekterna av kognitiv trÀning med luktminnesspel

NedsÀttningar i luktsinnet Àr vanligt förekommande i befolkningen, och kan fÄ negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. FörsÀmringar i luktsinnet kan dessutom förebÄda kognitiva försÀmringar hos Àldre. Syftet med denna studie Àr att undersöka om daglig luktminnestrÀning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om trÀningen Àven leder till en förbÀttring av förmÄgor som inte direkt trÀnas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehÄllande lukter. Luktspelets effekter pÄ deltagarna jÀmfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.

Attityder till psykologisk kunskap inom polisen

Kunskap om psykologi Àr högst relevant i polisyrket dÄ yrket till stordel bestÄr av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkÀter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jÀmfört med mÀn, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.

Andlighet : en fenomenologisk studie av fenomenet andlighet och dess betydelse för meningsskapand i livsvÀrlden

Fler mÀnniskor anser sig vara andliga men inte religiösa samtidigt som andlighet förknippas med psykiskt och fysiskt vÀlbefinnande. Denna uppsats har som syfte att belysa andlighet som fenomen för att förstÄ vad andlighet egentligen Àr och vad den andliga upplevelsen har för betydelse för meningsskapande i livsvÀrlden. En fenomenologisk ansats anvÀnds för detta ÀndamÄl. För att förstÄ fenomenet djupare anvÀnds teori hÀmtad frÄn fenomenologi, kognitiv teori samt utvecklingsteoretiska perspektiv. Analysen har skett utifrÄn den fenomenologiska EPP-metoden.

Som en vÀckarklocka? : Om kriminalitetssamtal ur ungdomarnas perspektiv

UngdomstjÀnst bestÄr av tvÄ delar: icke avlönat arbete och pÄverkansprogram. I den kommun denna studie Àr utförd i har socialtjÀnsten valt att benÀmna pÄverkansprogram för kriminalitetssamtal. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur ungdomar upplevt dessa samtal och om de förÀndrat sitt sÀtt att tÀnka och sin livsstil som en följd av samtalen. Studiens metod var kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrÄn stÀmplingsteori och kognitiv teori.

Äldre personer och sömn : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omstĂ€ndigheter som pĂ„verkade sömnen hos Ă€ldre samt vilka icke-medicinska omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder som kan göras för att lindra sömnproblem. Äldre i studien var personer över 60 Ă„r, men det var ingen Ă„ldersbegrĂ€nsning i urvalet av studierna. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Medline (Pubmed), Academic search elite, Science Direct utifrĂ„n inkulsionkriterierna. Det var 12 empiriska studier som inkluderades och granskades. Resultatet visade att omsĂ€ndigheter för sömproblem var att vara Ă€ldre och att lida av depression.

SVERIGE OCH ÅLANDSFRÅGAN GENOM ERIK PALMSTIERNAS ÖGON 1914-1921

Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemĂ„let mellan Sverige och Finland kring Ålands statstillhörighet under första vĂ€rldskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frĂ„gan om varför Sverige valde att hĂ€nskjuta Ă€rendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgĂ„ngspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande dĂ€refter. Erik Palmstierna var behörigt statsrĂ„d i frĂ„gan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna pĂ„verka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först Ă€r genom mĂ€nsklig tolkning som ett skeende kan fĂ„ betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..

Skolmognad utifrÄn förskollÀrares perspektiv

Preschool belongs to Lpo-94. School readiness can interprets in different kind of aspects, then you can not found any goals to reach in Lpo- 94 for the pre-school, which preschool teachers can relay to. There are comprehensive goals for the nine-year school in Lpo- 94, about which knowledge the student should have for the fifth grade. Purpose of the studie is to examine preschool teachers understanding of the phenomenon school readiness. Qualitative interviews by preschool teachers in south and middle of Sweden has been carried out and a hermeneutic analyse has been used for a deeper understanding of pre-school teachers interprets of school readiness.

PrestationsnedsÀttning i arbetet pÄ grund av muskuloskelettal vÀrk och samband med stress, kön, Älder samt arbets- och individfaktorer i VÀstra Götaland

LÄngtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste Ären. I huvudsak Àr det den stressrelaterade psykiska ohÀlsan som ökar och dÀr utmattningssyndromet stÄr för en betydande del.NÄgra av de verksamheter som Àr hÄrt drabbade Àr vÄrd, skola och omsorg som drivs i kommunal regi. Ronneby kommun tog dÀrför Är 2002 initiativet till att försöka minska nyinsjuknandet genom att identifiera personer med stressproblematik och sedan med en tio mötestillfÀllen lÄng kurs i LÀnshÀlsan i Blekinges regi förhindra insjuknandet.Kursens upplÀgg bestod i samtal i grupp med kognitiv inriktning, utbildning i nio olika stressrelaterade teman, basalkroppskÀnnedom och avslappning.Kursens deltagare var tio kvinnor varav nio med stressrelaterade symtom och en med kronisk smÀrta. Samtliga deltagare angav förbÀttring i sina symtom, och att man Àndrat beteende och upplever minskat stress och belastning sÄvÀl pÄ arbete som pÄ fritid. Kursen minskade dÀrmed risken för insjuknande i utmattningstillstÄnd alternativt risken för lÄngtidssjukskrivning i stressrelaterade besvÀr..

Född för tidigt - kognitiv förmÄga 18 Är senare

Den neonatalmedicinska utvecklingen har gÄtt starkt framÄt och idag överlever Àven extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet Àr ofullstÀndig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivÄn hos för tidigt födda (< v.37, .

MOBBAD : erfarenheter av ÄtgÀrder och sjÀlvbildsupplevelser

Syftet med vÄr uppsats var att genom kvalitativa intervjuer med vuxna som utsatts för mobbning nÀr de gick i grundskolan fÄ ta del av deras upplevelser av hur de hanterat sin situation, vilka faktorer som bidrog till att mobbningen upphörde och hur deras sjÀlvbild pÄverkats. Vi utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: hur beskriver ett urval intervjupersoner att de hanterat sin utsatthet, hur skildrar intervjupersonerna sina upplevelser av mobbningens upphörande samt hur beskriver de sin sjÀlvbild före, under och efter mobbningen? Sju personer i varierande Älder, sysselsÀttning, civilstÄnd och könstillhörighet intervjuades. Resultaten analyserades med hjÀlp av systemteori, kognitiv teori och KASAM och jÀmfördes sedan med tidigare forskning pÄ omrÄdet för att se om resultaten lÄg i linje med tidigare resultat. Vi kunde se att det förekom fÄ ÄtgÀrder frÄn skolans och hemmets sida och att intervjupersonerna sjÀlva fÄtt finna sÀtt att stÄ ut med mobbningen och att fÄ ett stopp pÄ den.

KBT-I FÖR DEPRESSION : Är Kognitiv Beteendeterapi för Insomni (KBT-I) en effektiv behandling för depression ? vid samtidig förekomst av insomni?

Depression och insomni Àr tvÄ vanliga former av psykisk ohÀlsa. I den hÀr studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), pÄverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom pÄ sÄvÀl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstÀmdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivÄ. En single case experimental design anvÀndes för ÀndamÄlet, med dagliga skattningar av sömn, nedstÀmdhet och fysisk aktivitetsnivÄ. Symtom pÄ sÄvÀl insomi som nedstÀmdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare.

ANSPÄNNING OCH SJÄLVFÖRTROENDE HOS LAGIDROTTANDE OCH INDIVIDUELLT IDROTTANDE MÄN OCH KVINNOR.

Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan mÀn och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivÄer av anspÀnning och sjÀlvförtroende. Studien undersökte ocksÄ samband mellan anspÀnning och sjÀlvförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. HÀlften av idrottarna var kvinnor och hÀlften mÀn. För att mÀta anspÀnning och sjÀlvförtroende anvÀndes CSAI-2.

"Den innehÄller ju ganska mycket - tiden vid datorn" : en studie om datoranvÀndning i förskolan

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan anvÀnda datorn för att frÀmja barns lÀrande. För att motsvara syftet har sex förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förvÀg formulerade frÄgor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna stÀlldes ocksÄ ett antal uppföljningsfrÄgor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att dÀrefter sammanstÀllas och presenteras som resultat.

Varför just teater och drama?

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ vetskap om varför elever vÀljer att gÄ teater- och dramainriktningen pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama Àr ett bra verktyg för att nÄ personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmÄga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama anvÀnds som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens vÀlmÄende samt som ett förberedande steg till teater. Studien Àr en fallstudie dÀr jag intervjuat tio elever som gÄr den teater- och dramapedagogiska inriktningen pÄ det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever vÀljer att gÄ denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skÀl.

Vad gör lÀrare för att bygga relationer till elever och motivera elever till delaktighet i idrott och hÀlsa?

Syftet med denna undersökning Àr att se vad lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är sÀger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. LÀrarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (kÀnsla av sammanhang). Detta Àr en intervjustudie som gjort pÄ sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende pÄ anledningen till brist av motivation dÀr första steget Àr att ha enskilda samtal med elever. Vad gÀller relationsbyggandet menar lÀrarna att lÀrare- elevrelationen Àr viktigt men synen pÄ vad en god lÀrare- elevrelation varierar dÄ vissa lÀrare tycker att man som lÀrare ska ha en nÀra kontakt med sina elever och andra lÀrare menar att det Àr viktigt med distans.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->