I denna fallstudie studeras hur medarbetare pÄ FörsÀkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt dÀr flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. FrÄgorna som studien försöker besvara Àr 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten pÄ skrivandet pÄverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhÀmtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer dÀr deltagarna sjÀlva har fÄtt bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kÀrngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundÀra deltagare, som fungerar som en resurs och sÀtter begrÀnsningar för kÀrngruppen.

Offentliga miljöer designas av arkitekter. För att majoriteten av befolkningen ska kunna var delaktiga och utföra aktiviteter i offentliga miljöer behöver den vara tillgÀnglig. Syftet med denna studie var att uppmÀrksamma arkitekters erfarenhet att designa tillgÀngliga offentliga miljöer för personer som har syn-, hörsel-, rörelse- eller kognitiv funktionsnedsÀttning. Författaren har anvÀnt sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. I denna studie Àr det sex arkitekter som har intervjuats om deras erfarenhet att designa för tillgÀnglighet i offentliga miljöer.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att anvĂ€nda instrumentet Mini Mental Test (MMT) vid utredning och interventioner för personer med demens. Inklusionskriterier för att delta i studien var att deltagarna ska vara legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom landsting eller kommun i Kalmar-, Östergötlands- och VĂ€sternorrlands lĂ€n, samt att deltagarna har erfarenhet av instrumentet Mini Mental Test vid utredning och interventioner för personer med demens. Totalt medverkade sju arbetsterapeuter i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide och insamlad data analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier ?Logiskt men inte tillrĂ€ckligt?, ?AnvĂ€ndandet av resultatet för arbetsterapeuter och andra professioner? och ?Faktorer som pĂ„verkar och vikten av förberedelse?.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i syfte att frÀmja delaktighet samt beskriva mÀtinstrument som anvÀnds för att mÀta delaktighet hos personer med traumatiska hjÀrnskador. Studiens syfte besvarades genom att göra en litteraturöversikt som beskriver kunskapslÀget inom omrÄdet. En litteratursökning genomfördes och de artiklar som hittades blev kritiskt granskade med hjÀlp av analysmallar. Resultatet frÄn de sju valda artiklarna presenterades i tvÄ kategorier som beskriver interventioner och instrument som arbetsterapeuter anvÀnder för att frÀmja delaktigheten. En kategori blev ?interventioner för att kompensera för nedsatt kognitiv förmÄga? med tvÄ underkategorier ? anvÀnda hjÀlpmedel? och ?trÀna och lÀra nya strategier?, den andra kategorin blev ? Instrument för att mÀta delaktighet?.

Teorier inom Kognitiv hörselvetenskap beskriver hur uppfattning av tal beror pÄ tvÄ olika typer av processer. Bottom-up processer associeras med akustiska och fonetiska egenskaper hos en inkommande signal och top-down processer associeras med lexikala, syntaktiska, semantiska samt kontextuella egenskaper. FörmÄgan att utnyttja top-down processer tros bero pÄ kapaciteten hos arbetsminnet. För att undersöka en skillnad mellan bottom-up och top-down samt deras förhÄllande till arbetsminnet har ett Speech-in-Noise (SIN) test utformats och genomförts pÄ 15 försöksdeltagare. Testet undersöker skillnader i tröskelvÀrden för att identifiera ett enstavigt ord i ett uppÄtgÄende förhÄllande till stationÀrt brus, mot tröskelvÀrden för att identifiera ett enstavigt ord i stationÀrt brus med hjÀlp att top-down stöd.

AbstractEtt av Sveriges största samhÀllsproblem idag Àr narkotikamissbruket dÀr dödligheten Àr högre Àn hos övriga befolkningen. Det Àr allvarligt problem dÄ debutÄldern Àr lÄg samt att ungdomar, framförallt unga mÀn, i gymnasieÄldern Àr en överrepresenterad grupp nÀr det kommer till fullbordat missbruk. En av de mÄnga aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling Àr de olika behandlingshem som finns dÀr majoriteten anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sÄdan typ av behandling. Syftet med studien Àr att undersöka hur behandlingshemmet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser pÄ fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Bakgrund: Omkring tvÄ procent av jordens befolkning drabbas av tvÄngssyndrom nÄgon gÄng under livet. TvÄngssyndrom innefattar tvÄngstankar vilket kan innebÀra Äterkommande pÄtrÀngande tankar och impulser som kan leda till att tvÄngshandlingar mÄste utföras, för att lindra eller eliminera den Ängest som uppstÄr. Rekommenderad behandling för tvÄngssyndrom Àr kognitiv beteendeterapi och serotoninstimulerande lÀkemedel. BÄda behandlingarna syftar till att utsÀtta sig för de "faror" som framkallar rÀdsla, för att sÄ smÄningom uppleva mindre tvÄng eller helt bli av med dem.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med tvÄngssyndrom.Metod: Studien genomfördes utifrÄn kvalitativ metod och baserades pÄ fem bloggar. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys för att kunna beskriva det specifika fenomenet av innehÄllet.Resultat: Att leva med tvÄngssyndrom innebar ett liv rymt utav styrda tankar och handlingar.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsÀttning efter behandling av hjÀrntumör, behöver för stöd i sin skolgÄng. I studien söks svaret pÄ vilka utmaningar eleverna stÄr inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehÄllsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger pÄ intervjuer med Ätta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens frÀmlingskap till sig sjÀlv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt RÄd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojÀmna kognitiva förmÄgor och att svÄrigheter blir synliga dÄ kraven ökar. MÄnga elever upplevs kÀnna ett frÀmlingskap till sig sjÀlv vilket pÄverkar hur stödet tas emot i skolan.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Detta examensarbete Àr en studie av turbinoperatörers arbete under driftsituationen husturbindrift vid Ringhals kÀrnkraftverk. Syftet Àr att undersöka dels under vilka förutsÀttningar turbinoperatörerna arbetar under detta driftfall och dels hur de grafiska anvÀndargrÀnssnitten kan anpassas till driftfallet för att möta operatörernas informationsbehov. UtifrÄn intervjuer, observationer under simulatortrÀning, uppgifts- och lÀnkanalyser faststÀlldes operatörens informationsbehov under husturbindrift och designkriterier för ett situationsanpassat grÀnssnitt togs fram. ArbetssÀttet Cognitive Work Analysis har fungerat som ett ramverk för studien. De viktigaste designkriterierna Àr: - Parametrar som Àr viktiga för situationen ska presenteras tillsammans med mÄl och/eller grÀnser för vÀrdet som visas.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att mÄnga elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för mÄnga tonÄringar Àr skolan den i sÀrklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. HÀr undersökte jag huruvida trÀning i mental kompetens; kunskap om kroppens kÀnslosystem, sprÄk för kÀnslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större kÀnsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhÀlle och dÀrmed en högre livskvalitet.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att mÄnga elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för mÄnga tonÄringar Àr skolan den i sÀrklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. HÀr undersökte jag huruvida trÀning i mental kompetens; kunskap om kroppens kÀnslosystem, sprÄk för kÀnslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större kÀnsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhÀlle och dÀrmed en högre livskvalitet.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).