Svensk Àldreomsorg har diskuterats i media under vÄren 2002. Brister har uppdagats och tvÄ av de allvarligaste Àr svÄrigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i sÄ hög utstrÀckning Àr lÄngtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma lÄngtidssjukskrivningarna Àr framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen Àldre i samhÀllet och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvÄrd ju Àldre de blir. HemtjÀnstpersonalens arbetssituation Àr dÀrför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krÀvande ur ett kognitivt perspektiv.

PÄ psykologlinjen vid Stockholms universitet vÀljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering frÀmjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv Àr bÀttre dÄ alternativa synsÀtt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde pÄverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori.

Depression- och Ängestsymtom, som kan beskrivas som en del av emotionell ohÀlsa, Àr ett frekvent och vÀxande problem inom den svenska ungdomspopulationen. BÄde en hög komorbiditet samt könsskillnader i ohÀlsa kan observeras. Samband mellan emotionsreglering och ohÀlsa har under senare Är erhÄllit ett brett empiriskt stöd. Denna longitudinella studie syftade till att undersöka emotionsreglerings roll som mediator i utvecklandet av emotionell ohÀlsa över tid samt om det eventuella sambandet modereras av kön. Analyser visade att emotionsreglerings-strategierna kognitiv emotionsreglering och beteendemÀssigt undvikande medierade sambandet.

Att berÀtta sin historia Àr nÄgot som lÀnge varit och Àr en essentiell del av psykoterapier. Klientens berÀttelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshÀndelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck Ät sina "djupaste tankar och kÀnslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfÀlle, skriva om sina djupaste tankar och kÀnslor rörande pÄfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshÀndelser.

Alla har en uppfattning om hur ett matematikprov ska se ut, nÄgot som Àrvts ner genom generationer. Men Àr utformningen verkligen optimal för att eleverna ska kunna prestera enligt sin förmÄga? Studier av kognitiv kapacitet har visat att kognitivt krÀvande uppgifter frestar pÄ arbetsminnet och skapar störande effekter som sÀnker hjÀrnans prestationsförmÄga. SÄledes Àr kanske den traditionella provutformningen med de svÄra uppgifterna sist inte optimal för att eleverna ska kunna visa sina kunskaper pÄ ett sÀtt som gör dem rÀttvisa.Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om provfrÄgornas ordning pÄverkar elevernas prestationer vid utförandet av matematikprov. Vidare var Àven av intresse om utformningen pÄverkade elevernas motivationsnivÄ, Äsikt om provet eller hur lÄng tid det tog för dem att slutföra alla uppgifter.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

NÀtkrÀnkningar Àr ett vÀxande problematiskt fenomen i dagens samhÀlle. MÄnga ungdomar upplever att de blir krÀnkta pÄ sociala medier, bÄde av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tÀnkas ha en inverkan pÄ ungdomars resonemang kring nÀtkrÀnkningar och bygger pÄ fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar pÄ sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nÀtkrÀnkningar ibland fÄr skylla sig sjÀlva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rÀtt till Àr inte alltid pÄ lika villkor eller förbehÄllslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.

Vissa forskningsresultat har visat att en mÄttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter pÄ den intellektuella kapaciteten nÀr vi blir Àldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor Àn för mÀn. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmÄgan i Äldrandet. Data frÄn projektet SNAC-Kungsholmen har anvÀnts. 229 mÀn och 323 kvinnor mellan 60 och 96 Är svarade pÄ frÄgor om sina dryckesvanor.

Psykisk ohÀlsa Àr idag den frÀmsta anledningen till lÀngre sjukskrivningar, nÄgot som leder till negativa konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid mÄnga former av psykisk ohÀlsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gÀller att frÀmja arbetsförmÄga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vÀgledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohÀlsa och förbÀttra arbetsförmÄga för deltagare (n=10) med bÄde psykisk ohÀlsa och nedsatt arbetsförmÄga. Behandlingen strÀckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohÀlsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivÄn eller arbetsförmÄgan.

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det dÀrmed krÀver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mÀtning, dÀr deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfÀllighetsurval vÀrvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data frÄn 99 deltagare anvÀndes i denna uppsats dÄ enbart tvÄ av de tre betingelserna anvÀndes i denna uppsats. Detta pÄ grund av att studien Àr en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, dÀr olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats.

Syfte: Att identifiera och beskriva sjuksköterskans kommunikation och bemötande av personer med kognitiv nedsÀttning, i form av afasi orsakad av stroke. Syftet var Àven att undersöka vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar som publicerats Är 2000-2012 via databaserna PubMed och Cinahl. En metodologisk granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes. Resultat: Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade en pÄverkan pÄ patientens upplevelse av vÄrden. Det framkom bÄde möjligheter och hinder som pÄverkade kommunikationen i mötet.

HuvudvÀrk av spÀnningstyp (HST) Àr den vanligast förekommande formen av huvudvÀrk och dess höga prevalens leder till stora kostnader för samhÀllet. Syftet med denna litteraturstudie var att faststÀlla effekten av olika icke farmakologiska behandlingar vid behandling av HST. Sökning genomfördes i databaserna Medline, AMED, PEDro, Cochrane, Spriline och PsycINFO för artiklar publicerade frÄn 1992 fram till maj 2002. Trettio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. För att faststÀlla kvaliteten pÄ studierna anvÀndes tvÄ olika utvÀrderingsmodeller: NHMRC och SBU.

Barns fem första levnadsĂ„r prĂ€glas av en omfattande utveckling av sprĂ„kliga förmĂ„gor och exekutiva funktioner, vilka Ă€r fĂ€rdigheter som visat sig ha en stor pĂ„verkan pĂ„ hur barn utvecklar förstĂ„else för sina egna och andras tankar, det vill sĂ€ga deras Theory of Mind. En central aspekt inom forskning har varit att undersöka hur förmĂ„gorna samvarierar vid olika Ă„ldrar.Syftet i föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Theory of Mind, sprĂ„kliga förmĂ„gor och exekutiva funktioner hos barn i tre Ă„rs Ă„lder med typisk utveckling. Av intresse var Ă€ven att undersöka om det förelĂ„g skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt om de del-tagande barnens demografiska förhĂ„llanden vad gĂ€ller antal Ă€ldre och/eller yngre syskon, socio-ekonomisk status och vuxenkontakt pĂ„verkade de deltagande barnens Theory of Mind.Totalt medverkade 30 barn med typisk utveckling, varav 16 var flickor och 14 var pojkar. Åldersanpassade testmaterial anvĂ€ndes för att undersöka Theory of Mind, grammatisk förmĂ„ga, semantisk förmĂ„ga, kognitiv flexibilitet, arbetsminne och fonemdiskrimination. Den demografiska informationen inhĂ€mtades i form av en enkĂ€t som förĂ€ldrarna fick fylla i.Resultatet indikerar att treĂ„riga barns förmĂ„ga att hantera och förstĂ„ Theory of Mind-uppgifter samvarierar med bĂ„de grammatisk förmĂ„ga och kognitiv flexibilitet.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.