I ett flertal studier påvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredställelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i åldrarna 22 - 43 år med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frågor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pågått i Sverige en längre tid. Att ha både ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vårdpersonal upplever sitt arbete med att motivera brukare med DD till att förändra sin dagliga livsföring. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med vårdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. Vårdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en känsla av frustration uppkommer då framsteg sker i en mycket långsam process.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av ?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning. Metod: Litteraturs?kningarna genomf?rdes i Scopus och PubMed. S?kningarna delades upp i tre s?kblock: ?diet, mediterranean?, ?Cognitive decline? och ?RCT?. MeSH-termer f?r varje block inkluderades i s?kningarna i databaserna.

Idén med att skapa en community för pensionärer föddes under hösten 2005 av dåvarande generaldirektören vid Statens pensionsverk (SPV). Denne kontaktade Mittuniversitetet i Sundsvall för att skapa en lättan-vänd och syftesuppfyllande community för pensionärer. Min uppgift har varit att utforma denna community med fokus på slutanvändaren. Uppgiften utgick från en kravanalys som tagits fram av forskare vid Mittuniversitet. Utifrån kravanalysen har ett användargränssnitt skapats enligt standarder för webbutveckling för dem som har ett funktionshinder.

Syftet med denna studie var att se vad användare med kognitiva funktionsnedsättningar ansåg problematiskt vid användning av IT-system och föreslå anpassning. Detta för att bidra till ökad användarvänlighet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Enligt hjälpmedelsinstitutet är de anpassningar som sker i dagsläget enbart fokuserade på att förbättra för personer med fysiska funktionshinder såsom exempelvis nedsatt syn eller rörelsehinder. Kognitiva funktionsnedsättningar är en försämrad förmåga att använda sina förmågor jämfört med personer utan kognitiva nedsättningar. Intervjuer genomfördes med respondenter som hade en konstaterad kognitiv nedsättning.

Den här uppsatsen har undersökt hur tre relevanta myndigheter socialiserar unga kriminella som lever med ett Npf ? neuropsykiatriskt funktionshinder. Tre frågeställningar användes: Samverkan mellan myndigheterna vid socialisationen till samhället för unga kriminella med ett Npf? Erfarenheter som myndigheterna har av unga kriminellas socialisation till samhället? Är IÖV ? intensivövervakning med elektronisk fotboja en möjlighet i socialisationsarbetet av unga kriminella med Npf? Kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts med tre personer/myndighet. Intervjuerna spelades in.

SammanfattningFunktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt ämne som ses behöva ökadekunskaper för att nå Sveriges målsättning om ?Ett arbetsliv för alla?. Inom området diskuterashur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kanfinnas.Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassadarbetssituation. För att uppmärksamma individens egen upplevelse av ovanstående valdeförfattarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse avatt arbeta i en anpassad arbetssituation. Författarna använde målinriktat urval och genomfördedärefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassadarbetssituation, vilka berättade och delgav sina upplevelser.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgång? i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Forskning har påvisat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. Tillämpning av metoden är dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning på området.Syftet var att utifrån systemteori med fokus på Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlärningsteori teori beskriva och studera den ART- träning som ingår i grundsärskolans undervisning på Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. Utifrån att en ny målgrupp med särskilda behov har identifierats är det angeläget att erhålla information om metodens eventuella effektivitet.Författarna har valt att basera det empiriska materialet på kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-träningen på Engelbrektsskolan.

Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..

Valet av uppsatsämne växte fram under den senare delen av vår utbildning, bl. a. genom en föreläsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men även efter tema kursen Psykiska funktionshinder och välfärd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svårbehandlade och utsatta grupperna i samhället (SOU 1999:1).

Denna studie handlar om språkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag är förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner på 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benämns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har också problem med talet. Det kan bero på olika saker, till exempel specifik språkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvärvade hjärnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsättning/dövhet (Heister Trygg, 2003).

Abstract The 1st of January 2009 there will be a new discrimination law in Sweden. That means that the Parliament finally will interpret three EC-directives in there entirety. The new law means that the present discrimination laws will be merged to one law. The situation for disabled persons on the labour market has improved, since the discrimination law was founded in 1999. The Labour Court got some cases to judge and media has attracted attention to disabled persons rights.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp.