Problematiken i strategiska samarbeten avseende varumÀrkesutvidgning ligger i att skapa en gemensam grund för anvÀndandet av varumÀrket, för att undvika varumÀrkesförsvagning. Det Àr svÄrt att förutsÀga hur den andre parten kommer att agera och anvÀnda varumÀrket, vilket innebÀr en risk. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera hur kommunikation, avseende relationen samt varumÀrket, tar sig uttryck i ett strategiskt samarbete som bygger pÄ varumÀrkesutvidgning. Resultatet visar att genom att kombinera formell och informell kommunikation kan ett företag föra över sitt varumÀrke till ett annat företag, men för att förankra detsamma krÀvs Àven att hÀnsyn tas till kontexten, i vilken mottagaren verkar. Genom samma kombination byggs en relation som baseras pÄ förtroende, vilket kan underlÀttas genom gemensamma erfarenheter samt val av ett visst sprÄkbruk.

How do the administrators of nature reserves experience the communication with the land owners concerned? The article is a qualitative study within the environmental communication subject. The study has been performed through qualitative interviews with administrators of nature reserves. Being in action the administrators must know how to communicate with people. The result of the study shows the administrators lack a language to describe their experience of the communication with the landowners. .

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och fÄ en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och pÄverkan pÄ laget och dess individer. Metoden som anvÀnds för detta Àr tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken Àr en vÀldigt vikig del av idrottslag. StÀmningen som finns Àr byggd pÄ gamla traditioner om hur mÀn i grupp ska fungera samt pÄ en rollsÀttning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som frÀmjar vi-kÀnslan och samhörigheten.

Den hÀr fallstudien fokuserar pÄ fyra personer som fÄr hjÀlp av socialtjÀnsten och som upplever att de har psykisk ohÀlsa. Terapisessionerna varierade, beroende pÄ problematik, mellan 12-16 gÄnger och terapeuten, Anna Sonrei, har fÄtt medgivande av samtliga deltagare att genomföra studien och visa kommande material. FrÄgestÀllningen har varit hur patienten upplever den kognitiva och beteendeteapeutiska behandlingen, om patienterna enligt sjÀlvskattningsformulÀren Becks Anxiety Inventory (BAI) och Becks Depression Inventory (BDI/BDI-II) visar skillnad i hur de mÄr samt om patienterna upplever att terapin har nÄgon pÄverkan i deras liv framöver. Resultatet visade att patienterna överlag upplevde terapin som positiv, att de fÄtt en personlig kontakt med terapeuten, att de fÄtt klarhet i sina problem och kan förstÄ sig sjÀlva bÀttre. SjÀlvskattningen (BAI, BDI/BDI-II) visade, med varierat resultat, en förbÀttring hos alla patienter och de tror Àven att terapin har en pÄverkan i deras liv framöver.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som pÄverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvÀrkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade pÄ att kommunikation i det tvÀrkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen. Vidare visade resultatet pÄ brister i hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av kommunikation med skolsköterskor. Skolsköterskor arbetar med hÀlsofrÀmjande och förebyggande omvÄrdnad och möter barn i deras vardagsmiljö i skolan flera gÄnger under barnens skolgÄng. Den hÀlsofrÀmjande omvÄrdnaden Àr som mest effektiv om det finns ett samarbete mellan skolsköterskor och förÀldrar och det Àr viktigt att kommunikationen dem emellan fungerar vÀl. Intervjuer genomfördes med en grupp förÀldrar för att fÄ kunskap om hur de erfor kommunikationen med skolsköterskor. Genom en innebördsanalys av innehÄllet i intervjuerna framkom fyra innebördsteman: Skolsköterskors förmÄga att förmedla engagemang och omtanke, Skolsköterskors tillgÀnglighet för skolbarn och förÀldrar, Oklarheter kring skolsköterskeprofessionen kan pÄverka kommunikationen samt Informativ kommunikation- positiva och negativa erfarenheter.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet Àr en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock pÄ en komplexitet utifrÄn parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förstÄelse genom kommunikation och hur deras relation Àr. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer frÄn olika organisationer.

Internetifieringen i vÄrt samhÀlle gÄr rasande fort och vi blir mer och mer uppkopplade.Detta projekt handlar om att upplysa betraktaren om mötet med internet och skapa enpersonlig relation till det fenomen som internet Àr. Genom ett synliggörande med aktiv interaktionligger projektet i grÀnslandet mellan kritisk design, interaction design och industridesign med fokuspÄ 'Design För Alla' frÄgor för alla.?Design För Alla? Àr en innovationsmetod som innebÀr att frÄgestÀllningar stÀlls pÄ sin spets ochatt man utgÄr frÄn och testar sina idéer tillsammans med dem som stÀller högst krav och harstörst behov. ?Design För Alla? gör att man kan ifrÄgasÀtta gammal praxis och existeradereferensramar för standardlösningar och istÀllet angripa en frÄgestÀllning utifrÄn nyaassociationsbanor och inspirationsingÄngar som gör researchen mer tillÄtande och spÀnnande.Ett av projektets viktigaste moment var en workshop med en grupp kognitivt nedsatta ungdomarfrÄn Höghammarskolan.

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? PÄverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjÀlp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare pÄ SamhÀllsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn pÄ en kris Àr beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen Àr. Vidare pÄverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har Àven kommit fram till att kulturen pÄ en organisation Àr avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anstÀllda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal Àr för nÄgot. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lÀrare kan förbereda, genomföra och utvÀrdera ett utvecklingssamtal.

Den hÀr C-uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för vilka lÀrandemöjligheter som finns i ett call-centerföretag. Fokus ligger pÄ utvecklingsinriktat lÀrande och tre faktorer som ingÄr i utvecklingsinriktat lÀrande. Dessa tre faktorer Àr delaktighet, variation samt kommunikation och variationen pÄverkar delaktigheten genom att man blir insatt i andra arbetsuppgifter och omrÄden i företaget. Studien genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer, observationer och en handledare med anknytning till Àmnet pedagogik. Resultatet visar att möjligheterna till lÀrande i det undersökta företaget utgörs av god kommunikation mellan kolleger och det goda arbetsklimatet.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

Introduktion: För att en rÀddningsinsats pÄ olycksplats skall lyckas Àr en vÀl fungerande kommunikation nödvÀndig. Kommunikationen har visat sig vara ett vanligt problem vid utvÀrderingar av allvarliga hÀndelser. PatientsÀkerheten kan Àventyras om det brister i informationsflödet mellan aktörerna i vÄrdkedjan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattningar av informationsöverföringen mellan sjukvÄrdens personal pÄ olycksplats. Studien gjordes för undersöka om det fanns omstÀndigheter som försvÄrar respektive underlÀttar informationsöverföringen.

En ny modernistisk syn pÄ ledarskap började utvecklas i början pÄ 1980 talet, dÀr nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet pÄ en telemarketingavdelning med mÄnga unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu anvÀnder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger pÄ kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod anvÀndes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ÀndamÄlsenligt.

Bakgrund: The Standish Group, CompTI, (Computing Technology Industry Association) och Good ? to ? great visade i sina studier att de frÀmsta faktorerna för ett lyckat IT-projekt handlar om att bjuda in aktörerna i utvecklingsarbetet, förbÀttra kommunikationen mellan berörda parter samt att anvÀnda rÀtt personal pÄ rÀtt plats. Detta medför att konsulten mÄste inneha en mellanmÀnsklig kunskap för att kunna förtydliga den kommunikation som uppstÄr vid interaktionen med anvÀndaren. Syfte: Att undersöka vilka mellanmÀnskliga kommunikationskunskaper yrkesverksamma systemvetare inom konsultbranschen upplever sig sakna och möjligtvis behöva efter avslutade studier i systemvetenskap.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad pÄ fem intervjuer. Materialet har transkriberats, kodats och strukturerats enligt beskriven bearbetningsmetoden.Resultat: I resultatet framkom det tvÄ olika kategorier; viktiga aspekter och avsaknad av kunskaper.Slutsatser: Denna studie pÄvisar att konsulter saknar kunskaper inom mellanmÀnsklig kommunikation efter avslutade studier frÄn olika systemvetenskapliga program i Sverige.