Bakgrund: Tidigare litteratur tyder pÄ att patienter med cancer upplever mycket smÀrta och mÄnga fÄr ej optimal smÀrtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smÀrta till vÄrdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmÀrta uppfattar mötet med vÄrdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, tvÄ artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. De kvalitativa artiklarna analyserades utifrÄn Graneheim och Lundmans analysmetod som bestod av 5 steg, detta resulterade i 3 kategorier.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa vÄr förstÄelse kring matematiksprÄk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar pÄ genom att observera och intervjua tre stycken matematiklÀrare i grundskolans lÀgre Äldrar. Vi har undersökt hur dessa lÀrare anvÀnder och ser pÄ muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematiksprÄk. Vi redogör för tidigare forskning kring sprÄk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs syn pÄ sprÄk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv.

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förÀndring. Syftet med forskningen Àr att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivÄ för att nÄ fram med budskapet och för att processen ska bli sÄ effektiv som möjligt. Syftet behandlar Àven kommunikationsmediets pÄverkan. Kommunikation Àr en komplicerad process dÀr brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie Àr det dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till sÀndare, mottagare och meddelandets situation.

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska fÄ ett gott vÀlbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor pÄ demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer.Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansÄg att vÄrden alltid ska utgÄ frÄn den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön Àr lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes vÀlbefinnande och sjÀlvstÀndighet. Olika faktorer som pÄverkar vÀlbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv stimulering, sinnesstimulering, fysisk aktivitet och sysselsÀttning.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) avser att hjÀlpa personer med problembeteenden sÄ att fokus ligger pÄ nuet och framtiden, vilka mÄl som bör sÀttas upp sÄ att en positiv förÀndring kan ske. KBT syftar till att mÀnniskor ska kunna leva i samhÀllet utan begrÀnsning och med bÀttre livskvalitet. Denna kvalitativa studie visar hur KBT kan anvÀndas för social fobi och depressionsproblematik. Fem deltagare intervjuades, tvÄ psykiatrisjuksköterskor och tre psykologer. Alla arbetar utifrÄn KBT och studien visar deras upplevelser av metoden samt hur behandlingarna kan se ut.

Verbal kommunikation Àr nÄgonting som vi Àgnar oss Ät dagligen pÄ arbetsplatser och det har visat sig vara en pÄverkande faktor för arbetsglÀdjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anstÀllda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte Àr att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen. Genom att gÄ in pÄ djupet och se vad det Àr som gör att kommunikationen pÄverkar arbetsglÀdjen, istÀllet för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förstÄelse kring fenomenet.

Bakgrund: MÀnniskors tillvaro baserar sig pÄ relationer till andra och det Àr kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts sprÄk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vÄrd av god kvalitet. PÄ en akutmottagning trÀffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera mÄste sjuksköterskan förstÄ patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter dÀr ett gemensamt sprÄk saknas, pÄ en akutmottagning.

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Problemformulering: Kan CSR sta?rka varuma?rket inom branschen fo?r kla?der och skor och pa? vilka sa?tt kan fo?retag na? ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten?Syfte: Uppsatsen syfte a?r att skapa en fo?rsta?else kring CSR inom omra?det fo?r kla?der och skor samt klargo?ra de mo?jligheter som finns att fo?rmedla ut ett fo?retags ansvarstagande. Det ha?r go?r vi genom att analysera och utreda:Pa? vilket sa?tt fo?retag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur fo?retag upplever kundens intresse inom omra?det.Hur fo?retag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund.Den pa?verkan CSR kan ha pa? ett fo?retags varuma?rke.Metod:Uppsatsen har grundats pa? en kvalitativ forskningsmetod, tillva?gaga?ngssa?ttet har formats genom en abduktiv ansats. Fo?r att skapa en djup fo?rsta?else har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom omra?dena fo?r CSR, kommunikation och varuma?rken.Slutssats: Uppsatsen tyder pa? att det a?r av stor vikt att fo?retag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden.

Ungdomars aggression kan fÄ negativa konsekvenser bÄde för dem sjÀlva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara vÄld och hot utan Àven mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete pÄ bÀsta sÀtt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) Àr en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken anvÀnds i arbete med ungdomar som pÄvisar ett utagerande beteende. ART bestÄr av tre komponenter; interpersonell fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moralisk fÀrdighetstrÀning.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.

SammanfattningDet hÀr arbetet Àr en litteraturstudie. Arbetet tar upp litteratur om kommunikation i vÄrden frÀmst frÄn humansidan, men Àven en del veterinÀrlitteratur. Arbetet tar upp grunden för kommunikation och olika kommunikationsmodeller. Vidare tas sjuksköterskans roll upp och hur den kan pÄverka relationen till patienten genom professionalism, empati, mÀnniskosyn och medmÀnsklighet. Det handlar Àven om vad litteraturen sÀger om effekten av behandling som ett resultat av kommunikation samt hur man kan mÀta effekten av behandling.

Bakgrund: Varje Är fÄr cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebÀr att talet och/eller förstÄelsen Àr nedsatt, vilket pÄverkar kommunikationen och dÀrmed omvÄrdnadsarbetet eftersom det blir svÄrare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien Àr en intervjustudie och baseras pÄ 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar pÄ strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har anvÀnts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frÄgor.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur kommunikationen mellan bank och kund ser ut och för att svara pÄ detta syfte stÀlldes fyra forskningsfrÄgor upp. Dessa forskningsfrÄgor var: hur kommunicerar banken med kunden vid olika erbjudanden, hur vill kunden att kommunikationen med banken ska ske, hur ser kommunikationsproblemen ut mellan bank och kund och hur vill kunden att banken skall kommunicera vid ett erbjudande? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor undersökte vi bÄde bankens och kundernas syn pÄ denna kommunikation med hjÀlp av en fallstudie. VÄr undersökning inriktade sig enbart pÄ unga icke-akademiker..