Syftet med denna studie har varit att undersöka hur apotek externt kommunicerar om Corporate Social Responsibility (CSR) ut mot kund och huruvida det Àr en strategisk frÄga för apoteken. För att studera detta har tre stora aktörer pÄ den svenska apoteksmarknaden valts ut. En kvalitativ undersökning har genomförts med representanter frÄn respektive apotekskedja för att komplettera material till studien bestÄende av sekundÀrdata. Studien har visat pÄ att det har betydelse om apoteket i frÄga Àr statligt Àgt eller inte för hur de arbetar med att kommunicera CSR. Medan alla företag arbetar med att kommunicera CSR visar dock resultaten pÄ vissa skillnader dem emellan.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de kommunikationskanaler KÄren anvÀnder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sÀnds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge ÄtgÀrdsförslag..

Syftet med studien Àr att belysa kommunikationen mellan sjuksköterskorna pÄ SAH och hospice dÄ patienter lÀggs in pÄ hospice för en stödplats. Syftet Àr Àven att finna svar pÄ om det finns eventuella brister och/eller styrkor i denna kommunikation samt att finna förslag till förbÀttring. Tio sjuksköterskor i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades enligt innehÄllsanalys dÀr tre huvudkategorier och fjorton underkategorier framkommit. Huvudkategorierna innefattar brister, styrkor och förslag till förbÀttring.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur sÄngare anvÀnder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus pÄ kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med sÄngare som arbetar/arbetat professionellt med sÄng inom olika genrer. Resultaten visar att sÄngarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett anvÀndande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förvÀntningar, personlighet och tradition Àr de viktigaste. SÄngarnas anvÀndande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhÄllningssÀtt som sÄngarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet Àr de mest framtrÀdande förhÄllningssÀtten.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap pÄ förmÄgan att motivera, sÀtta upp mÄl och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas Àven pÄ aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation Àr ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation Àr som mest effektiv nÀr den leder till delad förstÄelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den hÀr studien Àr att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation frÄn ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat pÄ femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet Äterspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och vÀrdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

TeckensprÄket Àr ett visuellt sprÄk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för sprÄket Àr handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt pÄ sitt modersmÄl. Tidigare har de i mÄnga situationer varit hÀnvisade till sitt andrasprÄk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten pÄ kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckensprÄket viktiga faktorerna fÄr tillrÀckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

Under tidigt 80-tal vÀxte olika sorter av kommunikationsmodeller fram, bland annat Daft och Lengels, Media Richness Theory. Denna teori var baserad pÄ den tidens kommunikationsmönster. Idag nÀstan 20 Är senare har vi sett explosionsartad IT-utveckling vilket har medfört förÀndringar i det dagliga kommunikationsmönstret. I denna uppsats undersöker vi om Media Richness Theory fungerar pÄ ny teknik med hÀnsyn till dagens utökade kommunikationsmetoder. Vi studerar bland annat anvÀndnings- och pÄverkningsmönster ur ett abduktivt perspektiv, det vill sÀga bÄde kvalitativt och kvantitativt.

Syfte med uppsatsen Àr att ge insikt i vad en vÀsteuropeisk modebutikskedja bör beakta vid utformning av kommunikation i Mellanöstern. Det för att i möjligaste mÄn undkomma komplikationer i form av kulturkrockar. Det Àr viktigt att understryka det faktum att vi inte avsett att bidra med ett generellt tillvÀgagÄngssÀtt, som Àr lÀmpligt för alla vÀsteuropeiska modebutikskedjor i Mellanöstern. Vi har snarare i enighet med vÄrt syfte, försökt utveckla en förstÄelse för kulturen i Mellanöstern. Med det i Ätanke, ska vÄr slutsats ses som ett förslag pÄ hur en vÀsteuropeisk modebutikskedja kan vÀlja att beakta kulturella skillnader som kan tÀnkas uppstÄ.

BAKGRUND: Afasi Àr en komplikation efter stroke som kan drabba mÀnniskor i allaÄldrar men frÀmst i hög Älder. Afasin finns av olika typer och har mÄnga olikasvÄrighetsgrader detta beror pÄ vilken del av hjÀrnan som skadas. Vid lindrig afasi kanskadan lÀka eftersom hjÀrnan kan ÄterfÄ sin funktion. En annan typ av afasi genererar i merallvarliga komplikationer dÀr patienterna förlorar det mesta av sprÄket. NÀr den verbalakommunikationen försvinner Àr det viktigt att sjuksköterskor ser till den icke-verbalakommunikationen istÀllet, dÀr kroppssprÄk, tonfall samt ansiktsuttryck Àr viktiga delar.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kommunikationen mellanpatienter med afasi och sjuksköterskor ur bÄde ett patientperspektiv och ettsjuksköterskeperspektiv.METOD: Litteraturöversikt Femton artiklar frÄn tidigare forskning med kvalitativ ochkvantitativ ansats har inkluderats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar pÄ fem omrÄden av kommunikation icke-verbalkommunikation, brister vid kommunikation, samspel vid kommunikation, stöd vidkommunikation och omgivningens pÄverkan pÄ kommunikation.DISKUSSION: Patienter med afasi upplever att sjuksköterskor saknar kunskap omkommunikation och vill ha mer stöd.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens upplevelser av kommunikation med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Vidare var syftet att beskriva vad det kunde finnas för hinder för en god kommunikation dem emellan. Ett ytterligare syfte var att beskriva de faktorer som kunde underlÀtta kommunikation mellan hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och patienter som har afasi till följd av stroke. Metod: Artikelsökning till denna litteraturöversikt gjordes i PubMed, CINAHL, Cochrane och VÄrd i Norden. Artiklarna var publicerade mellan Ären 2000-2010 samt skrivna pÄ svenska eller engelska.

SammanfattningStora mÀngder information publiceras idag via olika kanaler utan hÀnsyn till tillgÀnglighet. Genom att inte aktivt göra information tillgÀnglig exkluderas stora grupper av individer frÄn att kunna ta del av den vilket Àr ett problem bÄde för dessa individer samt för dem som vill förmedla informationen. Det finns idag en mÀngd hjÀlpmedel som i vissa fall kan göra information tillgÀnglig i efterhand men det finns en stor fördel i om man redan frÄn början kan tillgÀngliggöra den.Det hÀr examensarbetet behandlar de tillgÀnglighetsproblem som personer med dyslexi-och autismspektrumdiagnos kan uppleva vid konsumtion av olika typer av nyhetsbrev. Nyhetsbrev kan i mÄnga avseenden jÀmföras med webbsidor varför tillgÀnglighet pÄ webben och till texter Àr omrÄden som tangeras i undersökningen. Via ett flertal kvalitativa intervjumetoder i form av fokusgrupper och djupintervjuer tillsammans med anvÀndartester av framtagna prototyper har ett antal nyckelfaktorer för kognitiv tillgÀnglighet till nyhetsbrev tagits fram.