Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer.

Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem.

SammanfattningTinnitus är idag ett folkhälsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagsläget inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att på olika sätt lindra tinnitus. En av dessa metoder är Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT består av två delar; rådgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillämpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus på svag nivå i patientens öra.SyftetSyftet med uppsatsen är att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy.MetodMetoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar.

 Sambandet mellan diabetes och kognitiv dysfunktion har visats i ett flertal studier detsenaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorersom påverkar omvårdnaden av personer med diabetes och kognitiv dysfunktion. Niovetenskapliga artiklar valdes ut i databaserna Cinahl, Clinical Evidence, Cochrane,ELIN@Kristianstad och psycINFO. Dessa kvalitetsbedömdes enligt granskningsmall.Artiklarna analyserades deduktivt enligt Kims domäner personen, omgivningen,yrkesfunktionen och mötet. Fyra huvudfynd identifierades: betydelsen för personen attanpassa sin livssituation och självidentitet, betydelsen av närståendes engagemang ochstöttning, den positiva effekten på den kognitiva förmågan vid regelbunden fysiskaktivitet samt att undervisning bör ske vid korta upprepade sessioner.

SammanfattningLångvarig smärta orsakar stort lidande för individen och belastar samhället ekonomiskt. Syftet med denna uppsats var att undersöka om en exponering in vivo-behandling inspirerad av Dialektisk beteendeterapi (DBT) för människor med långvarig ländryggssmärta var görbar samt om behandlingen gav effekt på smärtrelaterad problematik. Designen var en single case experimental design vilket är en beprövad design för att testa nya terapimetoder. Studien bestod av sex deltagare, alla med hög grad av smärtrelaterade katastroftankar, något som litteraturen visat predicera sämre behandlingsutfall. Behandlingen var DBT-inspirerad och indelad i tre faser; en första valideringsfas, en andra färdighetsfas och en tredje exponeringsfas.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder.

Syftet med uppsatsen är att jämföra och se likheter respektive skillnader i förklaringen till ett sexuellt brottsligt beteende. Vi har valt att använda oss av en litteraturstudie som utgör grunden för en kvalitativ studie. Vi har tidigare granskat forskning som gjorts angående sexualförbrytare, beträffande förklarings- och behandlingsmodeller. Vår avgränsning är män över 18 år i Sverige. För att få aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvården som dagligen arbetar med sexualförbrytare.

Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor.