Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvärld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frågeställning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 år på ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det är som påverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att få en så djup förståelse för individernas upplevda livsvärld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper.

Titel: Ett brev, oändliga möjligheter? En studie av börsbolags profilering i VD-breven underhög- respektive lågkonjunktur.Författare: Sara Alexandersson och Hanna BrageHandledare: Bengt JohanssonUppdragsgivare: SolbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Syfte: Att undersöka hur börsbolag profilerar sig i sina VD-brev under högkonjunkturrespektive lågkonjunktur.Metod och material: Kvalitativ textanalys av fyra börsbolags VD-brev för åren 2006 och2008.Huvudresultat: I VD-breven för högkonjunkturen profilerar sig börsbolagen genom att bygga upp förväntningar och inneha ett tydligt avslut där kommande års utsikter berörs.Under lågkonjunkturen är VD-breven mer bakåtblickande. Sändarna är mer ödmjuka ihögkonjunkturens VD-brev, och både negativa samt positiva handlingar och händelser tasupp, till skillnad från i lågkonjunktur. Texterna är opersonliga under respektive konjunkturläge, dock trycks det mer på auktoritet då lågkonjunktur råder. Värderingar berörs istörre utsträckning under lågkonjunktur, och VD:n kommer oftare till tals.

?Repetition är kunskapens moder ? en studie om hur två arbetslag på olika skolor arbetar med läs- och skrivinlärningsmaterial i år 1?, ett examensarbete skrivit av Josefine Bäckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lärobokens auktoritet och vilken betydelse lärarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier från Vygotskij lyfts i studien, att det är eleven själv som ska lära sig att läsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran på vägen. Studien är baserad på kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen använder.

Bakgrund: Forskning kring hur föräldrar upplevde sitt barns omvårdnad i samband med operation har visat att föräldrar förväntade sig mer stöd från sjukvårdspersonalen än vad de fick, men att personalen var omedveten om detta. Föräldrarna kände sig osäkra på sin roll i omvårdnadsarbetet och de kände att deras auktoritet var hotad. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns omvårdnad på sjukhus i samband med operation och speciellt vid postoperativ smärta. Metod: En litteraturstudie baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier: ?Upplevelser av sjukhusmiljön?, ?Upplevelser av rollen som förälder?, ?Upplevelser av personalens bemötande? och ?Upplevelser av barnets postoperativa omvårdnad?.

This essay examines the differences and similarities, weaknesses and strengths of the two Cognitive Semantic theories Conceptual Metaphor Theory and Principled Polysemy Approach to Meaning Analysis. To illustrate the two theories, the Swedish verb-particle construction "gå upp" is examined and analyzed accordingly. The results showed differences in the number of polysemous meaning found. The methodological evaluation showed that the differences in the underlying ideas concerning meaning-construction behind these two theories make them incompatible..

The purpose of this essay is to perform a comparative study of first a pedagogical/rhetorical and then a therapeutic method, to help students overcome their speech anxiety. My choice stayed at focusing on the academic world and the benefits offered to mainly students. I have chosen two institutions with long experience of work with speech anxiety: Instutionen of Swedish, rhetoric and journalism at Södertörns Högskola and Student Health at Uppsala University. I want to find the advantages and disadvantages of the two universities and in no way define what is more favorable..

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader mellan vad som motiverar olika åldersgrupper i arbetslivet. Studiens hypoteser bygger på tidigare forskning som visade att betydelsen av interna motivationsfaktorer ökar med ålder, samt att betydelsen av externa faktorer minskar. Studien genomfördes på en multinationell logistikorganisation i mars 2015 genom en kvantitativ enkätundersökning på 119 deltagare. Reliabilitetstest för studien visade på god reliabilitet för både externa faktorer (?=0,85) och interna faktorer (?=0,79).

Kognitiv beteendeterapi (KBT) avser att hjälpa personer med problembeteenden så att fokus ligger på nuet och framtiden, vilka mål som bör sättas upp så att en positiv förändring kan ske. KBT syftar till att människor ska kunna leva i samhället utan begränsning och med bättre livskvalitet. Denna kvalitativa studie visar hur KBT kan användas för social fobi och depressionsproblematik. Fem deltagare intervjuades, två psykiatrisjuksköterskor och tre psykologer. Alla arbetar utifrån KBT och studien visar deras upplevelser av metoden samt hur behandlingarna kan se ut.

Den här studien är genomförd som en etnografisk undersökning av två visuella händelser i en förskolas ateljé under gemensamt bildskapande. Målet med undersökningen är att söka svar på vilka diskurser som finns i rörelse i ateljén samt vilka subjektspositioner dessa diskurser erbjuder de deltagande barnen. Barnens handlande och motivval har undersökts utifrån ett genusperspektiv och analysen av det empiriska materialet har genomförts med verktyg lånade från diskurspsykologin och med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning.Som forskare väljer jag att i analysen av materialet byta subjektsposition, och talar om mig själv som den vuxna. Detta medför att också forskarens subjektspositioner delvis blir synliga. I resultatet visar det sig bland annat att det finns tre samtidigt pågående diskurser i ateljén och att dessa erbjuder såväl låsta som öppna subjektspositioner för barnen.

ProblemDå ledningen i en franchiseorganisation inte besitter samma auktoritet som ledningen i andra typer av organisationer kan detta skapa problematik för den interna styrningen (Bradach, 1997). Ytterligare forskning kring styrning inom franchising har efterfrågats (Bradach och Eccles, 1989; Bradach, 1997; Combs et al., 2011).Syfte Syftet är att med utgång i Malmi och Browns (2008) styrpaket vidareutveckla modellen för att förklara och undersöka hur den interna styrningen, i en franchiseorganisation utan företagsägda enheter, ser ut och hur den används.MetodEn kvalitativ studie har utförts samt ett abduktivt tillvägagångssätt har använts. Semistrukturerade intervjuer har varit den främsta metoden för att samla in data.SlutsatsSkillnader har setts i styrningen inom franchising i jämförelse med Malmi och Browns (2008) styrpaket. I uppsatsen presenteras också ett förslag på en typologi för styrning i franchiseorganisationer. Franchisekontraktet, benchmarking och interaktiv styrning har visats vara betydande styrmekanismer för franchiseorganisationer.

Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats där två barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien är att utifrån Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas på kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sådan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen består av två delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen är avgränsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansågs särskilt relevant med tanke på hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott från hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov på kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen.

Enligt många psykoterapiforskare förklarar arbetsalliansen en stor del av variansen i behandlingsutfallet. Tidigare kvantitativ forskning anger att variationer av terapeutens egenskaper, personliga drag och interventionsteknik stärker eller hindrar arbetsalliansen. Denna undersöknings syfte var att explorativt undersöka terapipatienters egna uppfattningar av alliansförknippade faktorer. Nio patienter i pågående psykoterapi intervjuades med Critical Incidents Technique. Tematisk analys resulterade i tre huvudkategorier av allianskopplade faktorer: Inom Stärkande faktorer betonades terapeutens strukturansvar, villkorslösa värme och respekt, auktoritet, förmåga till känslohantering och medvetandegörande.

Syftet med detta examensarbete är att studera den påverkan som olika typer av mål har på inre motivation för studenter. Hypotesen är att försökspersoner i genomsnitt erhåller högre inre motivation för en uppgift med inlärningsmål än för en identisk uppgift med resultatmål. Uppgiften behandlade det psykologiska begreppet kognitiv dissonans. Uppgiften genomfördes av 30 försökspersoner där15utförde uppgiften med inlärningsmål och 15 med resultatmål. Efter att försökspersonerna hade genomfört uppgiften mättes deras inre motivation för uppgiften med hjälp av en enkät.

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet..