Sök:

Sökresultat:

827 Uppsatser om Kognitiv ćterhämtning - Sida 8 av 56

Den man Àlskar sviker man : Om svekets och ilskans psykologi

Enligt WHO Ă€r övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgĂ„ en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vĂ€n/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stĂ„ ut frĂ„n massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad sjĂ€lvbild/förĂ€ndrad sjĂ€lvbild.

Varje flicka bÀr med sig sin historia! Professionellas bemötande av sjÀlvskadebeteende

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket bemötande flickor med sjÀlvskadebeteende fÄr av professionella inom olika verksamheter, med inriktning pÄ stöd och behandling. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet;? Hur fÄr flickorna stöd?? Vilken behandling fÄr flickorna?? Vilka andra viktiga aspekter bör uppmÀrksammas i det professionella arbetet med flickor med sjÀlvskadebeteende?UtifrÄn en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ ansats genomfördes undersökningen i fem kommuner i VÀstra Götaland. EnkÀterna besvarades av professionella som arbetar inom skolhÀlsovÄrd, ungdomsmottagningar samt BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Totalt besvarades enkÀten av 60 personer, vid 20 verksamheter.

Ett ledarskapsperspektiv av innovation och knowledge management : - En kvalitativ studie

I organisationer idag bo?rjar det bli mer och mer centralt att fokusera pa? medarbetarnas innovationsmo?jligheter och kunskap. Organisationer bo?r numera fokusera mer pa? den tysta kunskapen och go?ra denna explicit fo?r att utnyttja den fulla potentialen till innovation. I dagens organisationer kra?vs det a?ven att medarbetarna va?gar arbeta o?ver gra?nserna och att ledningen tydliggo?r att allas input inom organisationen va?rderas likva?rdigt.

Relationen mellan kognitiva könsskillnader och kognitiv stil

MÀnniskor skiljer sig Ät i mÄnga avseenden, en av dessa skillnader involverar sÀttet de processar och representerar information pÄ, bland annat anvÀnder sig vissa personer i högre utstrÀckning av verbala strategier medan andra anvÀnder sig mer av bildmÀssiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen gÄr att pÄvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva stilar, till stor del, menar att nÄgon könsskillnad ej gÄr att faststÀlla (t.ex. Riding & Cheema, 1991).

ACTA : UtvÀrdering av tabell över kognitiva krav (CDT)

För att utvÀrdera en metod för tillÀmpad kognitiv uppgiftsanalys, ACTA (Applied Cognitive Task Analysis), har anstÀllda pÄ Saab AB genomfört ACTA genom att intervjua flygförare. ACTA bestÄr av tre intervjutekniker och skapades av Klein Associates Inc. ACTA Àr en metod som kan anvÀndas i tillÀmpade sammanhang för att ta fram aspekter av experters beslutsfattande. Denna rapport redovisar en utvÀrdering av CDT (Cognitive Demands Table), vilket Àr tabeller över kognitiva krav sammanstÀllda av datamÀngden insamlad i intervjuerna. UtvÀrderingens syfte var att avgöra huruvida praktiker kan sammanstÀlla en CDT med högt innehÄll av kognitiva poster.

BemÀstra en spelkontroll : Hur anvÀndandet av en spelkontroll kan bli en automatiserad kognitiv process

För en speldesigner Àr det viktigt att ha kunskaper om hur mÀnniskan fungerar. Det Àr av yttersta vikt vid skapande av spel att kontrollen fungerar som ett hjÀlpmedel för spelaren dÄ det Àr verktyget för att kommunicera med spelet.Det hÀr arbetet berör omrÄdet att med hjÀlp av tvÄ smÄ spel undersöka hur en person utan erfarenhet av Playstation kan lÀra sig att anvÀnda en spelkontroll utan att kÀnna sig osÀker pÄ vilken knapp som ska tryckas ned eller vart pÄ kontrollen rÀtt knapp sitter. Som underlag för den hÀr undersökningen anvÀnds teorier om automatiserade kognitiva processer vilket innebÀr att mÄlet med undersökningen var att fÄ försökspersonerna att komma till en punkt dÀr knapptryckningarna sker per automatik. Spelaren skulle pÄ sÄ sÀtt eliminera de moment dÀr han/hon mÄste tÀnka eller lokalisera för att genomföra rÀtt knapptryckning.Undersökningen visadetydliga tendenser om att trÀning ger bÀttre reaktionstider vilket visar pÄförbÀttrad kunskap om spelkontrollen, som Àr en Playstation 3 Dualshock3-kontroll. Dock gick det ej att konkret visa att nÄgon av försökspersonernahade gjort knapptryckningarna till en automatiserad kognitiv process.Undersökningen visarocksÄ att flera andra omrÄden bör tillÀmpas för att fÄ en mer tydlig bild av hur en person kan lÀra sig anvÀnda en spelkontroll.

Man vill typ kÀnna att de bryr sig : om behandlingsalliansen och empatins betydelse i behandling med kognitiv beteendeterapi

NÀr man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, sÄ fÄr man alltid reda pÄ hur effektiv metoden Àr och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. DÀremot har jag mÄnga gÄnger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjÀrta" nÀr man anvÀnder sig av den metoden. En hÀndelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer pÄ allvar vad det var vi höll pÄ med. Syftet med min studie Àr att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. FrÄgestÀllningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna vÀrdesÀtter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie med intervjuer.

ACTA : UtvÀrdering av dess tillÀmpning i praktiken

Denna rapport redogör för en utvÀrdering av praktisk tillÀmpning av ACTA (Applied Cognitive Task Analysis). Studien har genomförts vid Saab AB (publ) i Linköping. ACTA bestÄr av tre intervjutekniker och resulterar i en tabell över kognitiva krav. Metoden Àr speciellt utvecklad för att kunna anvÀndas av praktiker, utan kunskap om kognitiv psykologi eller human factors. Metoden Àr tÀnkt att utgöra ett verktyg med vars hjÀlp praktiker kan ta fram de expertkunskaper mycket erfarna personer besitter, för att sedan anvÀnda informationen som underlag för exempelvis systemdesign.

Kognitiv beteendeterapi i grupp för personer med insomni: : Effekter pÄ sömn, depressiva symtom och transdiagnostiska processer

SammanfattningSömnproblem Àr vanligt förekommande hÀlsoproblem i befolkningen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visats vara en effektiv behandling för personer med insomni men mindre forskning har bedrivits pÄ effekten av KBT i grupp för personer med insomni (KBT-I) och samtidiga depressiva symtom. Studien syftade till att undersöka effekten av KBT-I i grupp med avseende pÄ graden av insomni, depressiva symtom, och samvariationen med transdiagnostiska processer. En single-subject design anvÀndes med dagliga skattningar och för-, mellan- och eftermÀtningar. Resultatet visade att graden av insomni minskade för samtliga deltagare och graden av depressiva symtom minskade för majoriteten.

Kognitiva funktioner hos 18-Äringar med och utan ADHD-symtom : En pilotstudie frÄn Stockholm Neonatal Project (SNP)

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

Informationsöverföring i hemtjÀnsten ur ett kognitivt perspektiv

Svensk Àldreomsorg har diskuterats i media under vÄren 2002. Brister har uppdagats och tvÄ av de allvarligaste Àr svÄrigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i sÄ hög utstrÀckning Àr lÄngtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma lÄngtidssjukskrivningarna Àr framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen Àldre i samhÀllet och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvÄrd ju Àldre de blir. HemtjÀnstpersonalens arbetssituation Àr dÀrför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krÀvande ur ett kognitivt perspektiv.

Psykologstudenters val av terapiinriktning : Erfarenheter och upplevelser som pÄverkar valet av teoriinriktning

PÄ psykologlinjen vid Stockholms universitet vÀljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering frÀmjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv Àr bÀttre dÄ alternativa synsÀtt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde pÄverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori.

Emotionsreglering som mediator i utvecklandet av emotionell ohÀlsa över tid hos adolescenter

Depression- och Ängestsymtom, som kan beskrivas som en del av emotionell ohÀlsa, Àr ett frekvent och vÀxande problem inom den svenska ungdomspopulationen. BÄde en hög komorbiditet samt könsskillnader i ohÀlsa kan observeras. Samband mellan emotionsreglering och ohÀlsa har under senare Är erhÄllit ett brett empiriskt stöd. Denna longitudinella studie syftade till att undersöka emotionsreglerings roll som mediator i utvecklandet av emotionell ohÀlsa över tid samt om det eventuella sambandet modereras av kön. Analyser visade att emotionsreglerings-strategierna kognitiv emotionsreglering och beteendemÀssigt undvikande medierade sambandet.

Den Emotionella Skrivandeprocessen ur ett Kognitivt Beteendeterapeutiskt Perspektiv : en explorativ studie

Att berÀtta sin historia Àr nÄgot som lÀnge varit och Àr en essentiell del av psykoterapier. Klientens berÀttelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshÀndelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck Ät sina "djupaste tankar och kÀnslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfÀlle, skriva om sina djupaste tankar och kÀnslor rörande pÄfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshÀndelser.

Prov och kognitiv uthÄllighet : En studie av provutformning

Alla har en uppfattning om hur ett matematikprov ska se ut, nÄgot som Àrvts ner genom generationer. Men Àr utformningen verkligen optimal för att eleverna ska kunna prestera enligt sin förmÄga? Studier av kognitiv kapacitet har visat att kognitivt krÀvande uppgifter frestar pÄ arbetsminnet och skapar störande effekter som sÀnker hjÀrnans prestationsförmÄga. SÄledes Àr kanske den traditionella provutformningen med de svÄra uppgifterna sist inte optimal för att eleverna ska kunna visa sina kunskaper pÄ ett sÀtt som gör dem rÀttvisa.Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om provfrÄgornas ordning pÄverkar elevernas prestationer vid utförandet av matematikprov. Vidare var Àven av intresse om utformningen pÄverkade elevernas motivationsnivÄ, Äsikt om provet eller hur lÄng tid det tog för dem att slutföra alla uppgifter.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->