Dagens hälsoproblem bland barn och ungdomar är i allt större utsträckning av socialmedicinsk karaktär och kräver därför ett förebyggande och mer miljö- och beteendeinriktat arbetssätt. Skolhälsovården har en nyckelposition i det förebyggande arbetet för att främja hälsa, och dess roll inom skolan har därigenom förstärkts. Skolans psykosociala miljö och sätt att bemöta elever och föräldrar är viktiga instrument i hälsoarbetet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans funktion för att främja hälsa inom skolhälsovården. Denna kunskap kan skolsköterskan använda sig av som underlag i sitt arbete inom skolhälsovården.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet.

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolår nio och en text ur deras lärobok i fysik. Arbetet utgick från ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssättet PEA styrde metoden då analysen utgick från en pågående aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lärobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna påverkades av lärobokens erbjudna innehåll.

Idag har utvecklingsstörda enligt lag samma rätt att bestämma över sig själv och sitt liv som alla andra människor. Många utvecklingsstörda behöver hjälp till självbestämmande, därför kan det vara problematiskt för personalen att veta hur de ska ge utvecklingsstörda rätt hjälp utan att de riskerar att de styr brukarnas behov och vardag utifrån rutiner. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur personalen ser på begreppet självbestämmande och hur de arbetar för att brukarna ska få möjlighet till att bestämma över sin vardag samt om de är i behov av kontinuerlig handledning eller utbildning för att få mer kunskap om självbestämmande för utvecklingsstörda. Metoden som användes i studien var kvalitativ. Intervjuer genomfördes med sju anställda från två olika gruppbostäder.

Syftet med det här examensarbetet är att som lärare få en inblick i hur det är att få enelev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiskasätt att ta hand om och lära dessa elever att klara sin skoldag och att få en meningsfullutbildningIntresset för detta ämne startade då man inom skolan och även utanför skolan pratarom att dessa elever får för lite hjälp för att klara av sin skoltidFör att få hjälp med denna undersökning har jag intervjuat både skolpersonal ochelever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig många svar på hur jag bör undervisaoch ta hand om dessa elever och även att den personal som jag har intervjuat läggeroerhört mycket tid och kraft för att hjälpa dem.Som exempel kan nämnas attAdhd -eleven behöver tydliga, avgränsade instruktionergärna med bilder och tillhörande text för att lättare komma ihåg dem. Elevens vardagskall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter på ordnade scheman somtydligt visar vad eleven skall göra och vara.I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angående hur Adhd påverkar människan,hur man kan hjälpa dem att få en bättre vardag och hur man kan verka i skolan..

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare/specialpedagoger förstår och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsärskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur menar speciallärare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallärare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallärare/specialpedagoger vara svårigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallärare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsärskolan?Forskningsansats och MetodStudien har en livsvärldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förståelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi närmat oss speciallärare och specialpedagogers vardag i grundsärskolan, fått ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda.

Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invånare. Det är ett litet samhälle med allt vad det innebär. Varför väljer man att bo så? Vilken sorts livsmiljö är Skillingaryd? Vad är det som gör orten attraktiv? För att besvara frågorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd är och som speglar hur Skillingarydsborna ser på sin ort och på sin vardag på orten. För att få en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrågas en samling personer som bor på orten eller har en koppling till orten om deras syn på samhället.

Uppsatsen beskriver en kartläggning av stödåtgärder och utredningar vid lässvårigheter. I litteraturgenomgången belyser vi vad läsning är, vad som definierar lässvårigheter, orsaker och bakomliggande faktorer. Ett kapitel beskriver metodik kring lässvårigheter. Vårt syfte är att belysa och skapa en kunskapsfront som gäller stöd till elever som har lässvårigheter. I vår intervjuundersökning deltog 10 specialpedagoger, en lågstadielärare och en skolpsykolog.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till läsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

Det finns forskning som visar att eleverna får en bättre kunskapsutveckling om de får röra på sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar elevernas lärande. Undersökningen består av intervjuer som gjorts med sex lärare på två olika skolor där lärarna fått dela med dig av sina egna tankar och åsikter kring ämnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet påverkar elevernas lärande och utveckling i hög grad och att det är viktigt att eleverna får röra på sig mer i skolan samt även på sin fritid..

Kraven på att lärarna dokumenterar elevernas lärandeprocess i de olika ämnena har ökat i takt med att den formativa bedömningen getts större utrymme i debatten om vad undervisningen egentligen bör handla om. I den här studien redogörs för orsakerna bakom den komplexitet som finns beträffande dokumentation av det som eleverna presenterar muntligt i moderna språk. Min undersökning visar att lärare ofta saknar tydliga rutiner för dokumentation av elevernas utveckling av den muntliga färdigheten. Faktorer som påverkar är exempelvis lärarnas syn på behovet av dokumentation och huruvida eleverna bör bedöma och utvärdera sig själva, synen på dokumentation som hämmande faktor i vissa situationer, elevgruppernas storlek, tillgång till inspelningsredskap och andra resurser samt hur lärarna har valt att konkretisera målen och betygskriterierna i kursplanen. Studien visar att det inte är en självklarhet att den formativa bedömningen där dokumentation av elevernas lärandeprocess är ett viktigt verktyg har en given plats i språkundervisningens muntliga del.