Syftet med detta examensarbete är att ur ett Supply Chain Management perspektiv undersöka förutsättningar för att implementera ett tredjepartslogistikföretag från EU i ett växande industriområde i Kina. Detta examensarbete fokuserar på distriktet Xiaohe i staden Guiyang i provinsen Guizhou.Logistikbranschen är en av de snabbast växande industrierna i Kina. Den kinesiska regeringen föreslår en främjande policy för en logistikexpandering som innefattar skattereduceringar och nedsatta priser på lokalhyra och markpriser för logistikföretag. Den största skillnaden mellan marknaden i EU och marknaden i Kina är de kulturella skillnaderna i sättet att göra affärer och att umgås. Korruption kan förekomma i Kina och det är värt att undersöka de kinesiska företagen innan ett samarbete inleds.

Den nya standarden Eurokod kräver omställningar på byggprojekteringskontoren i det hänseende att personalen måste lära sig att använda och följa denna standard. För Knutpunkter i stål har det hittills funnits stöd i form av beräkningsmetoder och handböcker, men ännu har inte någon utförlig hjälp om hur man hanterar dem med Eurokod utkommit. Trots att dimensioneringsprocessen av Knutpunkterna är mycket viktig vid projektering av stålkonstruktioner är processen långsammare än den kan vara. Därför vore det bra om man fann ett enklare och snabbare sätt att dimensionera Knutpunkter i enlighet med Eurokod.Intervjuer har visat att dimensioneringsprocessen hittills fungerat så att beräkningarna sker för hand av en konstruktör enligt BKR:s regler, för att sedan modelleras i 3D av en projektör som slutligen får sina ritningar granskade av en tredje person.Genom fallstudier av standardKnutpunkten BP1 söktes en förbättrad dimensioneringsprocess jämfört med den som intervjuerna beskrev. I fallstudierna dimensionerades BP1 för hand och med programmen Autodesk Robot Structure Professional Analysis 2011 och modellerades med Tekla Structure 16.0, hela tiden i enlighet med Eurokod.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke väljer jag att rikta in mig på gymnasieungdomar. Lärare behöver bli bättre på att använda vardagsbilder i undervisningen och inhämta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlärare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser på bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det är detta intresse som ligger till grund för uppsatsen.

Mörkret som faller under vintertid ger vackra stjärnhimlar men kan också förvandla levande gaturum till blinda fläckar. Om de offentliga rummen inte ljussätts innebär det en begränsning i stadsmänniskans frihet att kunna röra sig och ha en möjlighet till möte med andra människor. Många orter och städer saknar idag ljusplaner för större områden vilket ofta skapar en obalans i ljusfördelningen. Istället för en övergripande ljusstrategi har man arbetat med punktinsatser vilket skapat röriga stadsbilder där bländning och mörker flätas om vartannat. Ljus är alltså lika viktigt som avsaknaden av ljus. Men hur bör städer egentligen ljussättas för att möjliggöra vistelse tider på året då det är mörkt ute och hur kan man gå till väga för att nå dit? I denna uppsats prövas tillvägagångssätt för att svara på frågan: hur kan delar av Lomma centrum ljussättas för att möjliggöra vistelse även under dygnets mörkare timmar? Med en insamlad faktabakgrund om ljussättning samt studier av två referensobjekt försöker jag i en loggbok skissa mig fram till en ljussättning av Lomma.

Burträsk ligger vackert i landskapet cirka 40 kilometer sydväst om Skellefteå med omkring 1600 invånare. Ortens centrum har förändrats med tiden och en del butikslokaler står idag tomma. Ett antagande är att antalet butiker inte kommer att öka till den nivå det en gång har varit. Omställningen som skett i centrum har försvagat en tydlig mötesplats för invånare och besökare. Kamvägen som går genom centrum fungerar som genomfartsled i samhället vilket präglar trafiksituationen med tung trafik.

Östersjön har alltid varit en viktig Knutpunkt för de länder som angränsar dit för att göra det möjligt att handla med varandra och på så sätt skapa en internationell marknad sinsemellan varandra. Under 1700-1800-talet tog produktionen fart och tack vare merkantilismen utvecklades den internationella handeln. För att fastställa deras växelkurs har många länder använt sig av olika myntfot såsom till exempel guldmyntfoten där valutans värde bestämdes utifrån värdet på motsvarande mängd guld vilket innebär att växelkurserna var fasta. Utifrån guldmyntfoten utvecklades teorierna lagen om ett pris och köpkraftsparitet med principerna om att en enhet valuta ska ha samma köpkraft även i andra länder vilket innebär att en vara ska kunna köpas för samma mängd av valutan oavsett om det är inrikes eller utrikes. Dessa teorier har studerats flertalet gånger, både för kort och lång sikt, med fåtalet länder till ett större antal.Denna studie använder sig av teoriernas grundidé och testar huruvida PPP i dess absoluta samt relativa form håller för Östersjöns handelsområde.

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskärna och därigenom skapa en stad med bättre orienterbarhet, tillgänglighet, trygghet och med förstärkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och är en samling riktlinjer som används inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhållen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen är en stad belägen i hjärtat av Sörmland och har drygt 6000 invånare i staden och 16 000 invånare i kommunen. Staden växte fram som ett stationssamhälle längs med västra stambanan då denna öppnades för allmän trafik år 1862. Samhället blev en viktig Knutpunkt när järnvägen mellan Grängesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhälle år 1902 och 1949 en stad.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona består i dagsläget av en tydligt avgränsad kärna, där tätheten och stadsmässigheten avtar allt mer ju längre man förflyttar sig från centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytterområden. Då regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av området öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma området. Rosenholm utgör ett område utanför stadskärnan och fungerar samtidigt som Karlskronas västra entré.

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande Knutpunkt för stadens karaktär, gator och byggnader. Människan har under historiens lopp samlats på städernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgänge. Torgen används ännu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har länge varit hjärtat för Mälardalens handel tack vare närheten till vattnet och till de större städerna Stockholm, Västerås och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona består i dagsläget av en tydligt avgränsad kärna, där tätheten och stadsmässigheten avtar allt mer ju längre man förflyttar sig från centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytterområden. Då regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av området öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma området. Rosenholm utgör ett område utanför stadskärnan och fungerar samtidigt som Karlskronas västra entré.

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande Knutpunkt för stadens karaktär, gator och byggnader. Människan har under historiens lopp samlats på städernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgänge. Torgen används ännu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har länge varit hjärtat för Mälardalens handel tack vare närheten till vattnet och till de större städerna Stockholm, Västerås och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

Tävling som arbetsform kan vara en del av landskapsarkitektyrket. Kommuner och privata aktörer utlyser ofta landskapsarkitekturtävlingar, i samband med nya projekt. Redan under studietiden kan studenter prova på denna arbetsform, som för framtiden kan ge en bra erfarenhet och bli en merit att visa upp som referensprojekt. Linköpings kommun har, i samband med planering av en ny stadsdel, Vallastaden, initierat en allmän tävling. Uppdraget är att omgestalta den redan befintliga lekplatsen Lill-Valla, en attraktiv mötesplats som får utstå hårt tryck och slitage. Målet med detta kandidatarbete är att genomföra ett gestaltande tävlingsförslag som ska vara Linköpings kommun tillhanda den 28 maj 2012.

Den 13:e juni 2004 invigdes det nya resecentrumet i Sandviken. Det anlades med avsikten att möjliggöra snabba och enkla byten mellan tåg, regionbussar, landsortsbussar och stadsbussar inom en och samma terminal. I samband med detta genomfördes också en linjenätsomläggning av den kommunala busstrafiken inom tätorten. Särskilt stor blev förändringen för stadsbusstrafiken som förutom att den fick en ny Knutpunkt också hadekrav på sig att kostnadseffektiviseras då anslagen inte hade höjts för att täcka de ökande kostnaderna. Resultatet av linjenätsomläggningen för stadsbusstrafiken blev ett resurseffektivt linjenät med fem nya linjer och fyra trafikerande bussar varav endast en buss i trafik på kvällar och helger.Resandet med stadsbusstrafiken i Sandviken har minskat med 30,4% sedan linjenätsomläggningen 2004 och även om minskningen för den totala, inomkommunala busstrafiken begränsar sig till drygt 9% under samma tidsperiod är indikationen att resenärerna har känt sig missnöjda med det nya stadsbusslinjenätet.