Den här studien är baserad på betyg som har satts av dagstidningar på spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under åren 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor är med i undersökningenär Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tävlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrån frågeställningarna: Använder sig fyra rikstäckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i användningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvällspress?Studien är utförd med en kvantitativ metod där betygen samlats in och organiserats efter olika variabler.

Syftet med föreliggande studie var att belysa psykologiska och somatiska konsekvenser av laparoskopisk respektive vaginal hysterektomi. För att klarlägga ingreppens följder insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, Pubmed samt Elin. Av 46 artiklar bedömdes 16 artiklar med hjälp av granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003) för utvärdering av artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Av de 16 artiklarna bedömdes 12 artiklar vara av låg kvalitet och 13 bedömdes vara av medel kvalitet. Depression befanns öka hos kvinnor efter laparoskopisk hysterektomi.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier som kvinnor med bröstcancer, deras partners och barn använde. De vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat söktes på databaserna Elin@Dalarna, Wiley InterScience och PubMed. De valda artiklarnas vetenskaplighet granskades med modifierade versioner av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengströms granskningsmallar. Resultatet av denna litteraturstudie visade att det fanns olika copingstrategier som användes för hantering av kvinnors bröstcancer. Flera studiers forskningsresultat visade att de copingstrategier som kvinnor med bröstcancer använde var religion, acceptans, att ha ett positivt synsätt, förnekelse, emotionellt stöd och undvikande.

Cancer mammae är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor världen över. Etiologin är för närvarande relativt okänd. I decennier har det förts en diskussion huruvida kost har ett samband med denna fruktade cancerform. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa litteratur rörande omega 3 och omega 6 för att undersöka om det finns ett samband med cancer mammae. Litteraturstudiens metod grundar sig på Forsberg & Wengström (2010).

Bakgrund: Då en person drabbas av stroke blir han/hon beroende av hjälp och då känner anhöriga att de ofrivilligt får ansvaret att vårda sin familjemedlem. För de anhöriga är det oftast en ny okänd värld som öppnar sig och deras informationsbehov är stort. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva det behov av information och stöd som anhöriga till de som drabbats av stroke har. Metod: En litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och en innehållsanalys gjordes enl. Forsberg och Wengström.

SammanfattningSyftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka om ingreppet total abdominal hysterektomi (TAH) påverkade kvinnors sexualitet. Ett andra syfte var att granska huruvida kvinnors psykiska välmående förändrades efter operationen. För att klarlägga problemen insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin och Pubmed. Sammanlagt 18 artiklar bedömdes med granskningsmodeller utarbetade efter bedömningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) för artiklar med kvantitativ respektive kvalitativ ansats. Inalles 13 artiklar bedömdes såsom godkända (G) och 5 artiklar såsom väl godkända (VG).

Titel: Bankernas Riskhantering För Bolån.Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.Handledare: Mats Viimne.Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.Syfte: Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur de lokala bankernasriskhantering för bolån fungerar.Metod: Vi använde en metod som kan ses som en tratt, där vi ser brett på problemet föratt sedan gå ner till på djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,där vi utformade problemet för att sedan välja intervjuobjekt. Vi använder ossav den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi går igenomriskmanagement-processen som är en metod för att skydda sig ifrån risker, somvi har tillämpat till bankers kreditrisker.Empiri: Data har vi samlat från olika intervjuer med flera högt uppsatta personer på defyra storbankerna i Sverige.Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, är attanvända sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersöktebetonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var detabsolut bästa sättet att minimera riskerna..

Det är viktigt att faktorer som fördröjer uppsökande av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt hos kvinnor uppmärksammas. Syftet: var att belysa faktorer som fördröjer uppsökandet av vård hos kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt. Metod: en systematisk litteraturstudie. Artiklarna som använts i studien är från och med år 2005. Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO har genomsökts, där sammanlagt 9 artiklar valdes ut till dataanalysen.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjärtinfarkt skapar mycket ångest och oro och patienter som drabbas är därför i stort behov av information. Vårdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjärtinfarkt upplever information från sjuksköterskor kan kvaliteten på informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjärtinfarkt.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där åtta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades.

Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp. Högskolan Skövde. Titel: Kamratkultur i förskolan. En studie om förskollärares förhållningssätt och arbetssätt. Sidantal: 32 Författare: Ida Christesen, Helen Fredriksson och Malin Hamberg Handledare: Mirella Forsberg Ahlcrona Datum: 7 januari 2013 Nyckelord: Förskola, kamratkultur, gemenskap, samhörighet, uteslutning och etik Denna studie belyser kamratkulturer i förskolan mot bakgrund av förskollärares förhållningssätt och arbetssätt. Med kamratkultur, menar vi gemenskap, samhörighet och uteslutning. Studiens teoretiska perspektiv tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.

Under vår egen skolgång och även vid högre studier vid universitet och högskola har vi upplevt fenomenet att flickor uppmuntras i de få ämnen som pojkar ses som dominanta i, men har aldrig stött på att pojkarna uppmuntras i de ämnen som flickor generellt presterar bättre i. Detta fick oss att vilja ta reda på vad detta berodde på och hur man skulle kunna visa på att även pojkar behöver uppmuntras.Litteraturstudien är gjord efter Forsberg och Wengströms (2003) modell för en systematisk litteratur studie med inslag av metaanalys (jämförelser mellan litteraturerna). Vi har använt oss av fem avhandlingar och två vetenskapligt granskade artiklar.Resultatet av studierna visar att flickor och pojkar behandlas olika eftersom de har olika könsroller som fastslagits tidigare av de sociala omständigheterna och traditionella normer. Det påvisas dessutom att satsningar i idrottsrörelsen på flickidrotten speglar de satsningar som gjort av staten i skolan och oftast inte ger önskat resultat och istället utpekar flickor som et avbrott från normen.Nyckelord: Kön, Genus, Könsroller, Könsordning, Sociokulturellt perspektiv, Elever och Pedagoger..

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur en individ med långvarig smärta upplever sitt dagliga liv. Endast kvalitativa artiklar användes för att fånga deltagarnas inifrånperspektiv av upplevelser och beskrivningar av att leva med långvarig smärta. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell användes som teoretisk referensram och studiens resultat presenterades i enlighet med Carnevalis fem krav i dagligt liv - aktiviteter och upplevelser, händelser och upplevelser, förväntningar och förpliktelser, omgivningen samt värderingar, övertyglelser, seder och bruk. Deltagarnas upplevelser sattes in under respektive passande krav i dagligt liv.

Sexuellt tvång har visat sig vara ett vanligt förekommande fenomen, där kvinnor är utsatta i högre utsträckning än män (Heikki Tikkanen, Adelsson & Forsberg, 2011; Patton & Mannison, 1995; Lacasse & Mendelson, 2007; Forbes, Adams-Curtis & White, 2004; Dororszewicz & Forbes, 2008; Adams- Curtis & Forbes, 2004). Nicola Gavey (2005) menar att tvång är en del av den normativa mallen för heterosexuellt sex. Syftet för denna studie är att beskriva och analysera fem kvinnors (hetero)sexuella erfarenheter och upplevelser. Ur de intervjuade kvinnornas berättelser formulerades fem teman; Sex mot/utan sin vilja, Sex med vilja, Ansvar, Komplicerad Lust och Kropp. I dessa teman framkommer många exempel på hur kvinnorna förhåller sig till diskurser om manlig sexualdrift.

Bakgrund:Njursvikt kan utvecklas långsamt under flera år men kan även uppkomma på bara några dagar och orsakerna till njursvikten kan variera Att leva med dialysbehandling medför en stor förändring i patientens liv. Patienterna måste avsätta tid för sin behandling cirka tre gånger i veckan, varje behandlingstillfälle tar mellan 4-5 timmar och patienten är beroende av dialysbehandling livet ut. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex kvantitativa artiklar och fem kvalitativa artiklar har blivit granskade och analyserade utifrån Forsberg & Wengström (2008). Syftet: var att beskriva hur njursviktspatienters livskvalitet påverkas av dialysbehandling ur ett livsvärldsperspektiv. Resultat: Sex teman identifierades påverka patienternas liv vid dialysbehandling; skattad livskvalitet, mötet med vården, känslor vid behandling, kontakten med vårdpersonalen, och sociala relationer.

Syftet med denna litteraturstudie var dels att belysa vilka upplevelser kvinnor hade av sin hjärtinfarkt och dels belysa kvinnors behov av stöd från sjukvården och närstående. Metoden innebar att vetenskapliga artiklar kritiskt granskades enligt en modifierad modell av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengström. De artiklar som granskades hade kvalitativ (n=17) och kvantitativ (n=1) ansats. Resultatet visade att många kvinnor upplevde atypiska symtom så som trötthet, illamående och svettning i kombination med bröstsmärta. Kvinnorna förnekade ofta sina symtom vilket gjorde att de sökte vård i ett senare skede.