Sökresultat:
927 Uppsatser om Knäskador - Sida 46 av 62
Osteoartrit pÄ hÀst
HÀlta Àr idag den vanligaste orsaken till att sport- och fritidshÀstar behöver uppsöka veterinÀr. Den största andelen av dessa hÀltor uppkommer pÄ grund av olika problem i hÀstens synovialleder, som inflammationer eller degeneration av ledbrosket. Felaktig eller för mycket trÀning liksom olÀmplig anatomi i leden leder till att ledens strukturer utsÀtts för onormal stress. Inflammationen börjar oftast i ledvÀtskan, ledkapseln eller det subkondrala benet. Genom inflammatoriska mediatorer sÄsom cytokiner sprider sig den inflammatoriska processen till nÀrliggande vÀvnader.
Barn som far illa- Röntgensjuksköterskans kunskaper och agerande vid misstanke om barnmisshandel.
Bakgrund: Barn som far illa Àr ett förekommande problem i samhÀllet. Barnmisshandel definieras som skador som inte kan förklaras med olycksfall och innefattar allt frÄn vanvÄrd till fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Enligt SocialtjÀnstlagen och anmÀlningsplikten, som hÀlso- och sjukvÄrdspersonal innefattas av, ska varje misstanke om barnmisshandel anmÀlas. För att röntgensjuksköterskan ska uppmÀrksamma problemet behöver den peri-radiografiska processen fungera, vilket innebÀr att röntgensjuksköterskan ska ha kunskap för att kunna observera, bedöma, planera, genomföra och utvÀrdera omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med litteraturöversikten Àr att utforska kunskapslÀget kring anmÀlan vid barnmisshandel ur röntgensjuksköterskans perspektiv.
Tobak och parodontit-rökning och snusning
I detta arbete besvaras frÄgorna angÄende tobak och parodontit utifrÄn en vetenskaplig grund. Rökning Àr starkt förknippad med olika former av negativa hÀlsoeffekter som parodontit.
UtifrÄn olika studier har det visat sig att rökare har en större prevalens och svÄrighetsgrad av parodontit jÀmfört med icke-rökare. Rökare uppvisar Àven mer fÀsteförlust samt bennedbrytning. Graden av rökexponering Àr proportionell med parodontitutvecklingen. Ju fler cigaretter som förbrukas innebÀr desto svÄrare parodontit.
Svampsjukdomar pÄ amerikanska blÄbÀr (Vaccinium corymbosum L.) : med fokus pÄ dem som angriper de vegetativa delarna ovan mark
Detta Àr en litteraturstudie om amerikanska blÄbÀr, Vaccinium corymbosum, och dess svampsjukdomar som angriper de ovanjordiska vegetativa delarna. Sjukdomar pÄ amerikanska blÄbÀr i Sverige orsakar idag minimala ekonomiska problem, vilket kan ha att göra med att vi inte riktigt har kunskapen om hur vi skall odla för att fÄ en optimal skörd. Med ökade kunskaper kommer troligen ocksÄ skörden att öka och dÄ Àr att förvÀnta att skador pÄ buskarna kommer att bli ett större problem Àn tidigare. Arbetet har skrivit för att öka odlingssÀkerheten i Sverige pÄ lÄng sikt med tanke pÄ svampsjukdomar. MÄlet med arbetet Àr att ta fram ett lÀttbegripligt faktaunderlag om livscykler, diagnosticering och bekÀmpningsmetoder för de allvarligaste svampsjukdomarna pÄ ovanjordiska vegetativa delar.
Analys av tryckslag i rörsystem
SammanfattningNÀr en rörledning skall dimensioneras mÄste den designas för att tÄla de tryck som uppstÄr under stationÀra förhÄllanden. Ledningen mÄste ocksÄ klara de tryck som kan uppstÄ under instationÀra förhÄllanden, t ex dÄ en ventil stÀnger eller öppnas. Om en ventil stÀnger och flödet minskar sÄ omvandlas vÀtskans rörelseenergi till tryckenergi. Om detta sker snabbt sÄ kallas detta för tryckslag. De tryck som uppstÄr dÄ kan leda till skador pÄ rörledningar och annan utrustning i ett system.Dessa tryck kan simuleras med hjÀlp av datorprogram.
Tidig social kontakt mellan smÄgrisar frÄn olika kullar, konsekvenser för tillvÀxt och beteende
Blandning av frÀmmande grisar med varandra i samband med avvÀnjning kan leda till aggressioner och allvarliga skador. Vid uppfödning av okastrerade hangrisar kan problem i samband med blandningen försvÄras ytterligare och kan bli ett potentiellt djurvÀlfÀrdsproblem. Genom att lÄta de smÄgrisar som ska gÄ ihop efter avvÀnjning trÀffas redan vid tvÄ veckors Älder kan aggressionerna reduceras. TvÄ veckor Àr den Älder dÄ smÄgrisar naturligt lÀmnar boet och slÄr följe med den övriga gruppen. Vid den perioden kan smÄgrisarna skapa nya kontakter utan att det involverar aggressioner.
TrÀnad för strid i urbaniserad terrÀng : Fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse
Strid i bebyggelse Àr en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som stÀlls pÄ en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lÀgga upp trÀningen för sina soldater sÄ att de nÄr dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats Àr, att identifiera de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande sÀrskilda kraven kopplat till tjÀnstens stridsmiljö och uppgifter, föreslÄ en utveckling av dessa krav samt föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram som kan möjliggöra att nÄ dessa krav för att pÄ ett enkelt sÀtt fungera som ett stöd till en officer som Àr ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsÄg att undersöka hur ett periodiserat trÀningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse. DÀrigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas pÄ följande sÀtt: Stadsskyttestriden Àr intensiv och omvÀxlande i en förÀnderlig och ofta olÀndig miljö och terrÀng.Striden krÀver en soldat med god kondition och förmÄga att tempovÀxla. Genom att höja de krav som idag stÀlls pÄ stadsskyttesoldater och inrikta dem nÀrmare tjÀnstens verklighet, medför en mÄlinriktad trÀning, bÀttre motivation samt ett bÀttre slutresultat. PÄ detta sÀtt kan vi fÄ fram fler soldater som orkar göra rÀtt under striden.
Rejekthantering vid Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ
Smurfit Kappa Kraftliner Àr Europas största kraftlinerbruk och ligger belÀget i centrala PiteÄ. Den 21 april 2005 upphandlades en ny biobrÀnslepanna som möjliggör förbrÀnning av eget spillmaterial sÄsom bark, spÄn, bioslam och returfiberrejekt. Returfiberrejekt Àr en restprodukt bestÄende av 50% massa och 50% plast samt metallföroreningar. Den aluminiumhalt som idag rÄder i returfiberrejektet uppgÄr till 0,225% av torrsubstans, ett vÀrde som enligt pannleverantörerna inte fÄr överstiga 0,05%. För att möjliggöra en förbrÀnning av returfiberrejektet krÀvs det att aluminiumhalten reduceras.
En arkitektonisk tolkning av mot fyren av Virginia Woolf
Under Ă„r 2007 köptes fastigheten Ăsby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger pĂ„ Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan dĂ„ i ett dĂ„ligt skick. Tanken Ă€r nu att olika Ă„tgĂ€rder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhĂ„lla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats Ă€r att ta fram underlag som skall hjĂ€lpa fastighetsĂ€garen att besluta om vilka Ă„tgĂ€rder som skulle kunna vidtas och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r nödvĂ€ndiga och om lĂ€genheterna skall kvarstĂ„ som hyresrĂ€tter eller om de ska omvandlas till bostadsrĂ€tter. Med hjĂ€lp av en teknisk beskrivning pĂ„ huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jĂ€mföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hĂ€nsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna.Arbetet har bestĂ„tt i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden dĂ€r allt frĂ„n grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en Ă„tgĂ€rdsplan tas fram. DĂ€refter har uppvĂ€rmningsbehovet grundligt redovisats för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna uppskatta bĂ„de vad det gĂ€ller drift- och energikostnader och Ă€ven för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.
"I have become cynical..." VÄrdpersonalens kÀnslor gentemot patienter som skadar sig sjÀlva : En litteraturstudie
Bakgrund: Patienter som avsiktligt skadar sin egen kropp blir allt vanligare inom dagens sjukvÄrd. SjÀlvskada innebÀr att personer tillfogar yttre skador pÄ sin egen kropp med olika föremÄl, och kommer dÀrmed inte enbart i kontakt med psykiatrin, utan Àven med den somatiska vÄrden. DÀrför Àr det av vikt att Àven sjuksköterskor inom den somatiska vÄrden kan ge dem en god vÄrd. MÀnniskor som skadar sig sjÀlv har ofta traumatiska erfarenheter i sin bakgrund och det krÀver att sjuksköterskan bÄde kan behandla och se bakom de fysiska skadorna för att hjÀlpa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vÄrdpersonalens kÀnslor gentemot patienter som skadar sig sjÀlva.
StötdÀmpning i ridbanor och grÀsmark
Under sommaren förekommer mÄnga tÀvlingar utomhus pÄ grÀsbanor inom mÄnga olika hÀstsporter. Flera faktorer, till exempel fukthalten i en grÀsbana, pÄverkar banans dÀmpande egenskaper, vilka i sin tur pÄverkar skadefrekvensen. En hÀst ben utsÀtts för stora belastningar nÀr den springer fort eller hoppar högt och dÄ Àr det viktigt att underlaget har bra stötdÀmpande egenskaper för att minska risken för skador.
Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av litteraturstudier beskriva faktorer som pÄverkar stötdÀmpningsegenskaper i grÀsbanor och att i praktiken testa nÄgra olika metoder att mÀta en grÀsbanas kondition samt hur den pÄverkas av regn/bevattning. De metoder som anvÀndes var fallhejare, Going-stick, penetrometer och markfuktmÀtare.
I de praktiska försöken uppmÀttes tre stycken rutor pÄ vardera 2x5 m, som mÀrktes upp tydligt pÄ Flyinges grÀstÀvlingsbana.
Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar
Vid riskbedömning av kontaminerade omrÄden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegrÀnsande. Detta beror bland annat pÄ att föroreningarna till stor del Àr bundna imarken, sÄ risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ÀrlÄg. Risken för skador pÄ markmiljön antas bero pÄ totalhalterna av förorening imarken sÄ för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochomrÄdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvÀndas om de uppfyller kraven pÄ som stÀlls pÄ dess lakhalter. Det finns dock ingakrav pÄ kontroll av lakning frÄn naturmaterial varför dessa ofta anvÀnds somfyllnadsmaterial.
I god form och glad till min 65-Ärsdag : En kvalitativ undersökning av manliga och kvinnliga idrottslÀrare och deras förebyggande arbete av yrkesskador
Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslÀrare.Metoden som vi har anvÀnt oss av under denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslÀrare som arbetar pÄ skolor i Uppland respektive VÀstmanland. Svaren frÄn intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgÄngspunkten har vi utgÄtt frÄn ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten frÄn vÄr studie visar pÄ hur idrottslÀrare som vi intervjuat i hög grad tÀnker kring sin arbetssituation och de har alla nÄgon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket.
Endofytiska svampar i vallgrÀs - levnadssÀtt, förekomst och effekter pÄ grÀs och grÀsÀtare
De endofytiska svampslĂ€ktena Neotyphodium och EpichloĂ« tillhör svampdivisionen Ascomycota och har utvecklats tillsammans med, och lever inuti, grĂ€sarter i tempererade delar av vĂ€rlden. Ăven om svampen parasiterar pĂ„ grĂ€splantan kan grĂ€set dra nytta av svampens nĂ€rvaro dĂ„ den skyddar mot insektsangrepp och kan ge grĂ€set förbĂ€ttrad tillvĂ€xt. Endofytiska svampar i vallgrĂ€s Ă€r ett förhĂ„llandevis litet forskningsomrĂ„de i Sverige eftersom endofyterna inte tycks ha pĂ„verkat vallproduktionen eller grĂ€sĂ€tare i nĂ„gon större omfattning. En större inverkan har svamparna pĂ„ vallproduktionen i andra delar av vĂ€rlden dĂ€r torka och högt betestryck Ă€r mer frekvent. Infekterade grĂ€splantor har en ökad konkurrensfördel jĂ€mfört med icke-infekterade grĂ€splantor i dessa miljöer.
Upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen efter vÄld i nÀra relation : en litteraturstudie ur patientperspektiv
Bakgrund: Kvinnor som utsatts för vÄld i nÀra relationer Àr ett globalt folkhÀlsoproblem och strider mot de mÀnskliga rÀttigheterna. Konsekvenserna av vÄldet innebÀr ett liv i rÀdsla, skam och lidande. Detta leder ofta till att kvinnorna söker vÄrd först vid akut skada. Vanligare Àr dock att söka vÄrd för indirekta skador och följdsjukdomar vilket ofta leder till att vÄrdgivare missar att identifiera vÄldet. Syfte: Att beskriva kvinnor som utsatts för vÄld i nÀra relationer och deras upplevelse av mötet med vÄrdpersonal.