Sök:

Sökresultat:

14 Uppsatser om Klippan - Sida 1 av 1

Klämtar klockan för Klippans kommun? En studie i rasism och antirasism

The subject of the essay is about a society called Klippan and the existing conflicts there between an active racist group and some youths with foreign heritage. The essay also concerns issues like racism, its effects and how it is expressed at different levels in a society. Futhermore we discuss how a community can prevent 'subtle' racism and open declared racism and how to work in a racist manner. We also talk about which role the immigrant youths play in the conflicts and how their behaviour can be understood. Another perspective that is discussed is which aspects can affect individuals to join an active racist group and which factors can make them leave such a group.

Lönegaranti - ett incitament till företagsrekonstruktion?

Titel Lönegaranti ? ett incitament till företagsrekonstruktion? Ämne/kurs Kandidatuppsats i Handelsrätt, 10 poängFörfattare Annette Persson Jeanette ReslowNyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar,statsstödSyfte Huvudsyftet med uppsatsen är att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frågar oss huruvida lönegaranti är ett incitament till företagsrekonstruktion. Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krävs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör få ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.

Lönegaranti - ett incitament till företagsrekonstruktion?

Titel Lönegaranti ? ett incitament till företagsrekonstruktion? Ämne/kurs Kandidatuppsats i Handelsrätt, 10 poäng Författare Annette Persson Jeanette Reslow Nyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar, statsstöd Syfte Huvudsyftet med uppsatsen är att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frågar oss huruvida lönegaranti är ett incitament till företagsrekonstruktion. Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krävs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör få ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.

Urban Building Hornsbruksgatan, Klippan

KlippanByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

Balanced Scorecard ? En studie på ledningsnivå om kommuners tolkning av modellen

Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak på intervjuer med tjänstemän på ledande nivå inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgångspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, där teorin jämförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen från den privata sektorn. BSC är ett flerdimensionellt styrverktyg, bestående av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lärandeperspektivet. Modellen är ursprungligen gjord för att användas inom vinstdrivande företag, och måste således omarbetas för att användas inom kommuner.

Vågor mot klippan? ? en intervjustudie av godmanskapet inom funktionshinderomsorgen och dess praktik

Being a trustee within the disability care will, in most cases, put big responsibility on the trustee both as a representative for the klient but also as a representative for the standards of the society. The assignment as a trustee is to strengthen the client and ease his/her way of living in the society. The Swedish legislation that controls the process and the regulation of the trustees, is by the authors of this paper preceived as kind of vauge, leaving a lot of room for interpretation. So  how do trustees comprehend their assignment and how do they actually interpret it? Using material from eight interviews with trustees within the disability care, this paper aims to examine these questions, and focuses only on the trustees and their experiences.

Biblioteket om biblioteket: En studie om hur den fysiska biblioteksmiljön uttrycker biblioteks verksamhetsidéer

The subject of this thesis is studying how physical libraryenvironments express ideas on the function of the library, asstated in guiding documents. The ?physical library? isdefined as everything inside the library building, andexcludes the library architecture, focusing on things likefurniture, furnishing and the arrangement of physical media.The two questions asked in this thesis are: What aspects ofthe idea of a public library?s function, as expressed in theguiding documents of the library, are possible to study in thephysical library environment? In what ways can theseaspects be studied in the physical library environment?The study of the thesis is divided into two parts, a ?prestudy?and a ?main study?. In the pre-study aspects areidentified by reading guiding documents from differentpublic libraries, and analysing the result together withprevious studies on physical library environments. In themain study three Swedish public libraries (located inHelsingborg, Åstorp and Klippan) are visited, and theirenvironments are studied based on theory on what items andmeans of expression can influence the experience of thelibrary function.The four aspects that are identified in the pre-study areculture, education, accessibility, and development.According to the results of the main study, culture isexpressed in the library environment through aesthetics,education through the environment being inviting andstimulating for studies, accessibility by the environmentbeing inviting, functional and democratic, and developmentby modernity.

Strukturkostnaden som kvalitetsmått

I denna uppsats behandlas frågan om kommunerna kan använda strukturkostnaden som en legitim fingervisning på vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité.För att alla kommuner skall kunna erbjuda en liknande service till sina invånare oavsett kommunens strukturella förutsättningar har det införts ett kommunalt kostnads och intäktsutjämningssystem. Systemet skall utjämna de strukturella skillnader som kommunen inte kan påverka. Det gäller befolkningstäthet, skattekraft och demografisk struktur.Förskoleverksamheten regleras i skollagen (SFS 1985:1100) och av Läroplanen för förskolan (lpfö 98). Skollagen är tydlig med vad kommunerna är skyldiga att erbjuda. Den reglerar emellertid inte hur det skall erbjudas.

Klippan på ett stormigt hav : HR-avdelningens utmaningar i en agil miljö

Syftet med vår uppsats är att studera hur olika arbetsroller förändras i en agil organisationoch vilka utmaningar HR-avdelningen ställs inför i den agila miljön. I organisationerdär chefsroller omskapas och medarbetarnas ansvar ökar behövs det skapas en kunskapom hur de tillskrivna rollerna förändras och vilka utmaningar som tillkommer med det. Igenomförandet av studien har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsstrategi och enmultipel fallstudie för att få en så pass djup förståelse som möjligt.Den teoretiska referensramen innefattar teorier om ledarskap, följarskap och HRavdelningensroller för att sedan utmynna i teorier rörande agilt ledarskap, självstyrandeteam samt agilt HR vilka har hjälpt oss att svara på vår huvudsakliga problemformulering.Vidare redovisas vår empiriska datainsamling som samlats in genom intervjuer medinformanter som alla arbetar med agilt HR för att försöka skapa en så rättvis bild av ämnetsom möjligt. Den teoretiska referensramen och den empiriska datainsamlingen integreras ianalyskapitlet och vävs samman med våra egna reflektioner och tankar för att urskiljamönster och bakomliggande faktorer till de svar vi fått.Slutligen presenteras uppsatsens slutsats som syftar att svara på vårt huvudproblem ochvåra delproblem. Vi kan konstatera att rollerna i en agil miljö förändras och den makt somtidigare varit associerad med ledarskapet till viss del försvinner och överlåts påmedarbetarna.

Produktutveckling av komfortlösning till lastbilshytt

This report describes a project carried out in cooperation with Klippan Safety AB. The purpose of this project has been to develop a product that facilitates the living area in a truck cabin for the customers. To be able to develop, in a structured way, that kind of product, the project has been based on different product development theories. The project contained of following parts: marketing research, product generation, product evaluation and prototyping. After information from the marketing research and discussions with the company, the decision was made that the task was going to consist an improvement of the existing product referred to as 'the comfort module'.

Spatt relaterad till tarsalledens vinkel

The effectiveness of Phlebiopsis gigantea to prevent spore infections from Heterobasidionannosum and Heterobasidion parviporum on hybrid larch stumps were investigated in fivestands in southern Sweden. All sites are former forest land and the age of the trees wasbetween 9 and 13 years.The study was implemented in August 2010, a month where spore dispersal should be great.The five sites were located in previously un?thinned monocultures of hybrid larch. The sporeload in the air was studied with the help of spore traps from three different tree species;Norway spruce, Scots pine and hybrid larch. A total of 146 spore traps, evenly distributed inall five sites were analyzed.

Efficacy of Phlebiopsis gigantea treatment on spore infections of Heterobasidion spp. on Larix X eurolepis

The effectiveness of Phlebiopsis gigantea to prevent spore infections from Heterobasidionannosum and Heterobasidion parviporum on hybrid larch stumps were investigated in fivestands in southern Sweden. All sites are former forest land and the age of the trees wasbetween 9 and 13 years.The study was implemented in August 2010, a month where spore dispersal should be great.The five sites were located in previously un?thinned monocultures of hybrid larch. The sporeload in the air was studied with the help of spore traps from three different tree species;Norway spruce, Scots pine and hybrid larch. A total of 146 spore traps, evenly distributed inall five sites were analyzed.

Tegelhus I Klippan, Göteborg

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Trädgården vid Tomarps Kungsgård : ett försök att belysa trädgårdens användning och växtmaterial

Tomarps Kungsgård är belägen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i Skåne. Examensarbetet är ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och Kompetensområde 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och är skrivet på D-nivå. Ämnet för examensarbetet är trädgårdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period ägde riksrådet Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och Skåne var danskt. Målet med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av två frågeställningar: vad användes trädgården vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hälft och vilket växtmaterial kan ha använts i trädgården.