Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. Målet är att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sänka sjukvårdkostnader samt öka patientsäkerhet och kvalité i vården.Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror på en trög användning av nya informationssystem som varken är kompatibla eller lätt att använda, samt att verksamhetsområdena inte har lyckats återanpassa sina kliniska processer till det nya systemet. Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsområdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög användning av systemet på grund av att man inte lyckats återanpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet.

Vid kartläggning av personers förmåga efter stroke behövs mer än bedömning av förlust eller avvikelse i kroppsstruktur och kroppsfunktion. Arbetsterapeuter har således en viktig roll i strokerehabiliteringen genom att bedöma och behandla personer som har svårigheter att utföra aktiviteter. En bra bedömning är nödvändig för att förstå en person och personens behov. Bedömningen skapar förutsättning för beslutsfattande angående målsättning och strategier för intervention. Syftet med studien var att beskriva kliniskt verksamma arbetsterapeuters erfarenheter av bedömningsprocessen för personer som nyligen insjuknat i stroke.

Bakgrund: Acceptance & Comittment Therapy (ACT) används i de flesta smärtkliniker i Sverige. Trots att ACT har bra evidens, är det oklart vilka behandlingsprotokoll som används. Syfte: Syftet var att undersöka hur ACT implementeras kliniskt för personer med långvarig smärta. Metod: En databassökning genomfördes med sökorden: "acceptance and commitment therapy" AND "chronic pain" OR "persistent pain" i : Portal proquest, CINAHL, PubMED och Scopus. De inkluderade studietyperna var RCT-studier, fallstudier, kvalitativa fallstudier, en studie som var både kvantitativ och kvalitativ och en reviewartikel med inkluderad kvalitativ fallstudie.

I framtiden kommer multiplexad detektion att spela en central roll inom kliniskt bruk. Detta för att utvecklingen av riktad molekylär medicin är på uppgång och kräver studier av interaktioner mellan makromolekyler. Inom forskning används fluorescensmikroskopi för multiplexad detektion men inom kliniskt bruk föredras det att studera preparat med ljusfältsmikroskopi. Dagens problem med ljusfältsmikroskopi ligger i att det är svårt att detektera flera olika markörer samtidigt, multiplexning. Olink har lämnat en förfrågan på en ny testbar metod för multiplexad ljusfältsavläsning (bilaga 3).Bland dagens metoder för multiplexad analys har NuanceTM som baseras på liquid crystal tunable filter (LCTF) och SpectraLamp som baseras på agile spectral light source (ASLS) studerats och utvärderats.

Subklinisk mastit (juverinflammation utan synliga symtom) är vanligt hos flera mjölkproducerande arter inklusive får. I kött- och pälsfårbesättningar kan subklinisk mastit ge lägre slaktvikt hos lammen till följd av minskad mjölkproduktion hos tackan. Risken att lammen försöker dia en annan tacka ökar om de inte blir mätta av sin mammas mjölk. Eftersom de flesta mastiter är bakteriellt orsakade kan lammens tjuvdiande vara en potentiell smittväg för juverinfektioner. För att förhindra smittspridning behövs snabba och pålitliga fältmetoder för att detektera juverinfektion. Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av juverinfektioner hos tackor med kliniskt friska juver i svenska kött- och pälsfårbesättningar.

Delirium är ett akut insättande förvirringstillstånd och vanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar. Delirium är allvarligt och livshotande med fluktuerande förlopp. Att drabbas av delirium innebär ett ökat lidande för patienten och dess anhöriga. Det medför ökade vårdtider och en stor kostnad för samhället. Det finns flera olika instrument för att identifiera delirium, CAM-ICU är det enda skattningsinstrumentet som är översatt och validerat till svenska.

Effekterna av psykoterapi har visat sig positiva i en mängd olika studier. Syftet med föreliggande studie var att undersöka potentiella prediktorer för terapeutisk framgång bland psykoterapipatienter från den svenska psykiatriska öppenvården. Patienter kategoriserades till tre olika utfallsgrupper kliniskt signifikant förbättring, reliabel förbättring, och svarade inte på behandling genom att använda Reliable Change Index och GSI av SCL-90 som kriterievariabel. Grupperna jämfördes med hänsyn till patienternas självskattningar, terapeuternas bedömningar, terapeutvariabler, och enhetskarakteristika. Variabler som visade på signifikanta skillnader mellan grupperna inkluderades i en multipel diskriminantanalys.

Afasi, en förvärvad språkstörning som påverkar kommunikationsförmågan, kan följa som sekundärt symtom till hjärnskada, exempelvis stroke. Störningar i kommunikationsförmågan kan påverka delaktigheten. Tidigare forskning har uppmärksammat arbetet med omgivningsfaktorer vid afasi och påtalat att det behövs utökad kartläggning. Syftet med studien är att ge en bild av hur logopeder upplever arbete med omgivningsfaktorer vid afasi med särskilt fokus på arbetet med närstående. Datainsamlingsmetod var fokusdiskussioner där logopeder (n=6), i Sydostsverige, från tre olika verksamheter deltog.

Introduktion: Tandvårdsrädsla är ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av världens befolkning lider av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smärtsamma minnen från barndomen och traumatiska tandvårdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvårdsrädda hanterar sin situation beror på ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att få patienter med tandvårdsrädsla att acceptera och fullfölja tandvårdsbehandling.

WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa antogs 2001. ICF är framtaget för att skapa ett gemensamt språk genom olika ICF koder som anses vara användbara både kliniskt och inom forskningen. Genom att länka mätinstrument som redan används, exempelvis självskattningsskalor, till ICF underlättas kommunikation och jämförelser av olika resultat internationellt.Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken ämnesspecifik självskattningsskala inom hörselområdet som använts mest inom forskningen mellan åren 2000-2009 och länka den till ICF.Vi använde oss av en systematisk litteratur-studie i form av en totalundersökning för att hitta den mest använda självskattningsskalan inom forskningen. Vid länkningen av den mest använda självskattningsskalan till ICF utförde vi en kvalitativ latent innehållsanalys och länkade självskattningsskalans påståenden systematiskt med hjälp av ICF linking rules.Abbreviated Profile of Hearing Aid Benefit (APHAB) var den mest använda självskattningsskalan inom forskningen mellan år 2000-2009. Länkningsresultatet visade att APHAB utifrån ett ICF perspektiv mäter komponenterna aktivitet och delaktighet, kroppsfunktion och omgivningsfaktorer.Det fortsatta arbetet med utveckling av ett Core Sets for Hearing Loss kommer underlätta användningen både kliniskt och inom forskningen.

Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och delar av världen. Det är en riskfaktor för andra somatiska sjukdomar och har en negativ inverkan på livskvalitén. Syftet med denna studie var att beskriva distriktsköterskors arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma. Studien var av kvalitativ ansats med deskriptiv design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län. Resultatet av studien visade att mätvärden och samtal var viktiga verktyg för att distriktssköterskorna ska kunna identifiera patientens övervikt eller fetma.

Hälso- och sjukvårdens organisation präglas i de flesta länder av en hierarkisk organisationsstruktur där klara skiljelinjer finns mellan över- och underordnade nivåer för att legitimera och underlätta beslutsfattande, ordergivning och kontroll. Syftet med studien var att beskriva den hierarkiska vårdorganisationens effekter på sjuksköterskans omvårdnadsarbete inom sluten vård. Metoden var en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 17 artiklar somutgjorde underlag för resultatet.

En kvalitetsförbättrande metod som senaste åren blivit vanlig inom Hälso- och sjukvård är Lean Healthcare - en verksamhetsfilosof som går ut på att eliminera slöseri och skapa värde för patienterna. I takt med att informationssystem och informationsteknik (IT) har utvecklats har informationsförsörjning fått en allt viktigare roll i vårdprocessen. Tidigare undersökningar visar dock att vårdpersonalen upplever att det finns många brister kopplade till informationssystem och IT. En explorativ fallstudie genomfördes där kvalitativ data samlades in med hjälp av intervjuer, dokumentstudier samt observation. Syftet var att beskriva hur informationsförsörjningen påverkats i ett kliniskt mikrosystem och i en vårdprocess som infört Lean.

Den snabba globala migrationen kräver att sjuksköterskan har goda kunskaper för att kunna utföra transkulturell omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad. Datainsamling skedde med hjälp av en enkät, utdelad på två kliniker. Materialet bearbetades via kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: kommunikationssvårigheter, öppenhet för individen och transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen. Tillämpningen kan vara användbar för både sjuksköterskestudenter och för kliniskt verksamma sjuksköterskor..

BakgrundLedarskap finns på alla nivåer inom en organisation. För att patientsäkerheten skall kunna tillgodoses krävs ledarskap från både sjukhusledningen, chefssjuksköterskorna och de kliniskt arbetande sjuksköterskorna. Den legitimerade sjuksköterskan skall ha förmåga att fördela och samordna omvårdnaden samt leda och prioritera det patientfokuserade omvårdnadsarbetet på ett kvalitetsmedvetet sätt.SyfteSyftet med studien var att beskriva sambandet mellan ledarskap inom omvårdnad och patientsäkerhet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt då detta ansågs vara en metod som skulle kunna belysa det uppställda syftet. Sökord formulerades utifrån syftet och strukturerade sökningar genomfördes i de nätbaserade databaserna PubMed och CINAHL. Efter att 16 artiklar till resultatet valts ut bearbetades, analyserades och kvalitetsbedömdes de.