Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna.

Syfte:Beskriva sjuksköterskors uppfattning och upplevelser av att använda omvårdnadsdiagnoser i det kliniska arbetet med fokus på användande av kännetecken och relaterade faktorer.Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som arbetar på två akutmedicinska enheter. Det insamlade materialet har efter utskriften genomgått en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Informanterna kom i sitt dagliga arbete i kontakt med och arbetade utifrån omvårdnadsdiagnoser främst i standardvårdplaner men också i individuella vårdplaner. Alla var positivt inställda till att använda vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Den struktur som arbetet med vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser gav till dokumentationen upplevdes som positiv för den medförde tydlighet och en gemensam grund att arbeta utifrån.

Behandling och prevention av kronisk parodontit syftar till att avlägsna biofilm från tandytan genom mekanisk infektionskontroll och därmed minska antalet bakterier och deras sjukdomsframkallande förmåga. Behandling med lokal antibiotika enbart eller som tillägg till mekanisk infektionskontroll har testats i ett flertal studier. Fördelen med lokal antibiotikabehandling är att den verksamma substansen kan appliceras lokalt där den är tänkt att ha en effekt och en allmän påverkan via blodet undviks. Olika preparat har dock testats på olika sätt och med olika förutsättningar. Studier har visat på varierande resultat och marginella skillnader i kliniska utfall avseende fickdjupsreduktion och fästenivå.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som används har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som används har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som är framträdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som används inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnå syftet har följande tillvägagångssätt använts: ? Beskrivning av de två tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva effekten av motiverande samtal (MI) på livsstilsförändringar och kliniska värden hos patienter diagnostiserade med eller i riskzonen för, utveckling av hypertoni, typ 2-diabetes och/eller fetma samt att granska artiklarnas undersökningsgrupp utifrån aspekterna könsfördelning, antal deltagare, poweranalys och bortfall. Metod: Studien hade en deskriptiv design och baserades på 15 vetenskapliga RCT-studier. Resultat: Resultatet visade varierad effekt av MI på de olika utfallsmåtten, och studier där inga signifikanta effekter kunde påvisas var överrepresenterade. Kostvanor och HbA1c visade sig svårt att förbättra med MI, däremot visade MI signifikanta effekter på ökad förståelse hos patienterna, förbättrad egenvård och den upplevda egenförmågan, nöjdhet och minskning av oro. MI påvisade någon effekt i tio av 15 studier.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att belysa barns föreställningar om alkohol och dess påverkan. Frågeställningar: Vilka tankar har barn om alkohol? Finns det några genomgående teman och trender i barnens föreställningar om alkohol? Hur beskriver barn alkohol och människors beteende i samband med alkohol? Metod Denna studie har utförts med kvalitativa intervjuer som metod. Femton barn i årskurs två, samtliga åtta år, har intervjuats efter godkännande från målsman, klassföreståndare och rektor. Urvalet var inriktat på åttaåringar i en klass och gjordes i samarbete med klassföreståndaren samt efter vilka som fick godkännande av målsman. Förutom ålder fanns inga andra kriterier. Intervjuerna var semistrukturerade men de utgick dock från samma frågemall.

Introduktion: Sjögrens syndrom (Ss) är en kronisk reumatisk sjukdom som förstör de exokrina körtlarna i kroppen. Detta leder till minskad salivproduktion. Nio av tio av de drabbade är kvinnor i medelåldern. Sjukdomen finns som primär Ss och som sekundär Ss. I dagsläget finns inget botemedel mot sjukdomen därför riktar sig behandlingen mot att lindra symtomen.

Syftet med denna studie var att kartlägga retentionen av resinbaserade fissurförseglingar på sexårsmolarer utförda på studentklinik. Karies registrerades även på övriga sexårsmolarer. Materialet utgjordes av 51 barn födda år 1999 eller 2000 med minst en fissurförsegling på sexårsmolaren utförd av tandläkarstudent. Fissurförseglingen skulle vara utförd i Delton® och ha en minsta uppföljningstid på ett år. Data registrerades från journaler avseende allmänhälsa, medicinering, kariesdata och riskgrupp.

Inkommande turism betyder mycket för en nation. I det här arbetet undersöks hur framtidens MICE-resenär ser ut och vilka krav de har. Studien visar på några starka trender som de lokala aktörerna bör möta för att på bästa sätt möta framtiden. Bl.a. framhävs vikten av värdskap och effektivare användning Internet..

Patienter med ländryggsrelaterade besvär är en grupp som ständigt ökar i omfattning. Det finns idag en mängd olika sjukgymnastiska insatser att tillgå vid dessa typer av besvär. Under 1990-talet har ett nytt synsätt på ländryggsrehabilitering uppstått där m transversus abdominis (TrA) inverkan i sammanhanget allt mer framhävts. Syftet med denna studie var att undersöka sjukgymnasters kunskap om TrA betydelse vid ländryggsbesvär, samt hur de omsätter denna kunskap i sitt kliniska arbete. För att få en uppfattning om detta sändes 70 enkäter ut till sjukgymnaster verksamma inom öppenvården.

Placeboeffekten; att få klinisk effekt av inaktiv behandling är ett fenomen som tilldrar sig allt större intresse. Trots att mekanismerna bakom effekten ännu är långt ifrån helt klarlagda så finns en stor mängd forskning som visar att placebobehandling på olika vis kan vara av klinisk relevans. Bland de mest imponerande demonstrationerna av placeboeffekten är de experiment som visar att s.k. klassisk betingning kan påverka immunförsvaret. Experiment har visat att detta är möjligt både hos gnagare och människor: en medicin administreras samtidigt som ett neutralt gustatoriskt stimulus i vad som kallas betingningsfasen.

Hypotyreos är en sjukdom som kan vara svår att diagnostisera. Trots att kliniska symtom är kända kan det vara svårt att sätta dem i samband med hypotyreos. Många personer är obehandlade och kontaktar primärvården flera gånger med olika symtom. Det skapar ett onödigt lidande för dessa personer. Distriktssköterskan kan ha en viktig uppgift i patienternas vård då de söker för olika symtom via mottagning eller telefon.

Rubrik: Business or pleasure? En studie över framtidens köpcentrum.Problem: Vi vill teoretiskt skissera hur citygallerior kommer att se ut i framtiden, vilka trender som råder och därmed även beröra hur situationen för citygallerior är i nuläget. Men då detta problem är förhållandevis teoretiskt vill vi även kartlägga det mer empiriska problemet om hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden och hur de upplever dagens citygallerior.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur framtiden för citygallerior ser ut genom att studera den forskning som råder inom området och studera de trender som råder. Syftet är även att undersöka hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden genom en enkätundersökning.Teori: De teorier vi använt oss av handlar främst om köpcentrum och allt vad det innebär, framtiden, kundtillfredsställelse, shoppingvanor och olika shoppingsegment. Vi har använt oss av både svenska och utländska källor.Metod: Vår uppsats är skriven på uppdrag av ett fastighetsbolag och vi antar därmed ett företagsperspektiv.

Syftet var att beskriva arbetstillfredsställelsen hos intensivvårdssjuksköterskor samt undersöka om arbetssituationen förändrats senaste året. Syftet var vidare att se om skillnader förelåg i arbetstillfredsställelsen mellan intensivvårdssjuksköterskor som arbetade treskift och som inte arbetade treskift. Studien var deskriptiv med kvantitativ ansats. Sextiofyra sjuksköterskor deltog och bortfallet var 29 %. Enkäter testade gällande validitet och reliabilitet för arbetstillfredsställelse användes i studien.Arbetstillfredsställelsen var genomgående hög, intensivvårdssjuksköterskorna upplevde sig mötas med respekt av överordnade och samarbetsklimatet var bra.