Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en relativt vanlig och mycket allvarlig sjukdom hos hundrasen Newfoundland. Sjudomen kännetecknas av att hjärtats kontraktionsförmåga minskar vilket leder till symtom på hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka om sjukdomen är ärftlig och, i så fall, sjukdomens arvsgång. Etthundrafemtio Newfoundlandhundar användes i studien vilka insamlats som en del av en molekylärgenetisk studie av DCM. Hundarna har genom olika metoder diagnostiserats med DCM (t ex ekokardiografi, histopatologi och kliniska symtom) och de som vid sju års ålder fortfarande var fria från symtom på DCM har betraktats som friska.

Inledning: Prevalensen av karies och övervikt/fetma hos barn och ungdomar beskrivs kort. Syfte: Att kartlägga och analysera studier som undersökt sambandet mellan kariesprevalens och BMI hos barn och ungdomar. Följande frågeställningar ska besvaras: Finns det en korrelation mellan kariesprevalens och BMI? Har gruppen överviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Har gruppen underviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Metod: Frågeställningarna besvaras med hjälp av en systematisk litteraturöversikt. Resultat: Utav sammanställningens 28 artiklar visade 14 på samband mellan karies och BMI och lika många visade inget samband.

Bovin spongiform encephalopathy (BSE) är en sjukdom som drabbar nötkreatur, och varssmittämne är det ofullständigt utforskade prionproteinet. Detta protein finns i vår egen kropp,men då veckat till strukturen av en alfahelix istället för ett betaflak. När vi får i oss ettfelveckat protein verkar det som att en domino-effekt sker och alla normala proteiner avdenna sort veckar sig fel och ansamlas i centrala nervsystemet (CNS). Människor som ätersmittat kött kan drabbas av den humana formen, variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD),som är en neurodegenerativ sjukdom med lång inkubationstid och som oavkortat leder tilldöden. I denna litteraturstudie görs ett försök att belysa dessa sjukdomar och problematikenrunt omkring, med betoning på BSE.

Få läkemedel har visat god effekt vid lindring av neuropatisk smärta och denna typ av smärtlindring är därför fortfarande en stor utmaning. Inom humanmedicinen har dock ett läkemedel innehållande gabapentin uppvisat god effekt vid smärta av denna karaktär. Gabapentin finns ej godkänt till behandling av djur men används allt mer inom veterinärmedicinen. Läkemedlet skulle kunna innebära lindring vid annars svårbehandlade tillstånd. Det är därför av intresse att granska den veterinärmedicinska evidens som ligger till grund för behandling med gabapentin vid tillstånd karaktäriserade av neuropatisk smärta.

I dagens moderna samhälle blir vårt yttre allt viktigare, såväl utsida som insida ska må bra. Detta speglar sig även i tandvården, där munnens estetik blir lika värdefull som dess funktion. Patienternas ökande intresse och efterfrågan ställer höga krav på oss behandlare, som måste kunna tillgodose dessa önskemål. Detta kräver en bred och djup kunskap om såväl verkningsmekanismer som marknadsutbud. Vårt syfte med studien är att ta reda på: Är blekning skadligt för tänderna? Hur fungerar blek-ning - vekningsmekanismer? Vilka eventuella biverkningar finns? Hur mycket vetenskap finns kring blekning? Hur tillförlitlig är denna vetenskap? För att svara på våra frågeställningar valde vi att göra en litteraturstudie som baserades på material från PubMed.

Fyra analysander intervjuades om deras upplevelser av den psykoanalytiska situationen. Materialet analyserades med hjälp av EPP (empirical phenomenological psychologial) -metoden. Resultatet beskriver fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar på den psykoanalytiska situationens generella kännetecken: den psykoanalytiska situationen som något svårfångat, som ett upprepat omprövande, som ett arbete, den präglas av konflikter och motstånd, en upplösning av tid och rum, ett möte med analytikern, ett rum för självutforskande och avslutningsvis, identitetsskapande självreflektion. Resultatet visar att upplevelsen av den psykoanalytiska situationen är något upplösande som bryter med den vanliga livsvärldsupplevelsen. Den är något irrationellt svårfångat.

Allt fler yrkesgrupper efterfrågar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag även utanför det kliniska området. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. Teorigenomgången har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrån praxis och perspektiven på handledning är många. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn. Litteraturstudien baserades på elva kvantitativa vetenskapliga artiklar. Interventioner beträffande den fysiska miljön samt komplementärmedicinska och alternativa behandlingsmetoder undersöktes. Resultatet visade åtta olika interventioner som allmänsjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn. Dessa var varm dryck, ljudsänkning, patientorienterad vård, avslappning, massage, akupressur, ljusbehandling och patientundervisning.

Examensarbetet har genomförts i samarbete med innovationsföretaget ProboNova Medical Innovations AB. ProboNova jobbar främst med konceptframtagning av medicintekniska produkter. ProboNova tar sedan en Provisional Patent Application på konceptet och licenserar ut det till ett större företag. Genom att licensera ut koncepten slipper de kostnaderna för kliniska tester bland annat. Examensarbetet grundades i att ProboNova ville ha hjälp med att ta fram ett koncept på en ny sårhake. Projektet har genomsyrats av designprocessen där förstudie och idégenerering har varit de två dominerande delarna. I slutet av projektet presenterades ett koncept som uppfyllde alla krav och detta koncept togs det senare en Provisional Patent Application på. Tanken är att examensarbetet ska ge läsaren en bättre förståelse för hur man kan jobba med designprocessen och lära sig fördelarna med att välja en Provisional Patent Application istället för en Nonprovisional ansökan..

Det har gått 10 år sedan resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet antogs. Den följs av olika handlingsplaner för att implementera resolutionen. Dessutom finns studier om och erfarenheter i hur man skall lyckas med implementeringen av resolution 1325. Syftet med uppsatsen är att jämföra Regeringens handlingsplan för resolution 1325 och Försvarsmaktens arbete med resolution 1325, för att lyfta fram likheter och skillnader. Syftet är även att visa vilka erfarenheter som dragits av studier om implementering av resolution 1325 och hur Regeringens plan och Försvarsmaktens arbete stämmer överens med de dragna erfarenheterna.

Styrketräning av vaderna för en förbättrad balans kan komma att ha betydelse inom flera olika arenor, exempelvis vid rehabilitering av nedsatt balans och för träning av moment som kräver en förbättrad balans. Träningen kan utföras med eller utan utrustning och tillgängligheten är stor. Syfte: Syftet med studien var att granska de vetenskapliga studier som finns gällande hur styrketräning av vaderna kan påverka balansen och vilket stöd som finns för detta. Metod: Efter en sökning kvarstod 8 interventioner som granskades och poängbedömdes via PEDros evidensskala och senare också via SBU:s gradering av evidensstyrka. Resultat: Flertalet studier genomförde inte sina styrketräningsinterventioner med specifikt fokus på styrketräning av vaderna för ökad balans utan mer för att bibehålla funktionen vid uteblivet stimuli.

Kaninen är ett husdjur vars popularitet ökar men kunskapen om hur kaninen ska smärtlindras samt smärtbedömas är begränsad. I det här arbetet har fokus lagts på substanser vars administrationsväg medför att ägarna kan medicinera själva så att kaninen kan få återhämta sig i sin hemmiljö. Aktuella administrationsvägar är peroralt, transdermalt och rektalt. Den substans som verkar mest lovande i de studier som granskats är fentanylcitrat som kan administreras transdermalt via plåster.Svårigheten att bedöma om kaninen känner smärta bidrar till att den inte smärtlindras i samma utsträckning som större sällskapsdjur vilket är ett djurskyddsproblem. Dessutom leder det till att det är svårare att utforma smärtstudier där rättvisande resultat kan fås.Det finns inga studier som är inriktade på smärtlindring av kanin som sällskapsdjur.

Smärta är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker vård. Omvårdnad vid smärta har en central roll i sjuksköterskan arbetsuppgifter. Traditionellt behandlas smärta med läkemedel samt specifika omvårdnadsåtgärder. För att utöka möjligheten till individuellt anpassad smärtlindring kan sjuksköterskan använda sig av komplementär- och alternativmedicin så som musikintervention. Komplementär- och alternativmedicin syftar till att lindra smärta genom att stimulera andra sinnen.

Bakgrunden till studien härrör i att människan förändras mot bakgrund av sociala sammanhang, exempelvis i form av fritidsintressen, familj och vänner, som hon är en del av eller tar del av. Utgångspunkten har i det här fallet varit att undersöka hur den personliga utvecklingen kan påverkas av en tids studier på högre nivå. Således syftar undersökningen till att utforska om det, utifrån studentens motivation, finns någon relation mellan vägen till självförverkligande och högre studier. Undersökningsmaterialet innefattar empiriska data i form av intervjuer med studenter från skilda utbildningsinstitutioner vid Karlstad universitet som har minst 80 poäng, varav 60 poäng i ett ämne. Intervjuerna behandlar frågor som berör studentens förhållande till familj, vänner, fritid och studiesituation.

Syfte: Att sammanställa vilken forskning det finns kring relationen mellan fysiskt aktivitet och insulindoser samt blodsockervärden hos personer med diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie. En artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningen resulterade i 17 studier. Efter granskning och analys av studierna synliggjordes två kategorier som redovisas i resultatet.Resultat: Flera studier kom fram till att fysisk aktivitet sänker blodsockervärdena hos personer med diabetes typ 1. En studie belyste att fysisk aktivitet måste pågå regelbundet för att resultat skall ses på lång sikt.