Personer med psykossjukdom får idag omfattande stöd av sina närstående. Den stödjande rollen kan innebära en hög belastning och börda för närstående. Interaktionen med en person med psykossjukdom kan försvåras av en rad olika faktorer och har visats betydelsefull för sjukdomsprognosen. I sjuksköterskans arbete ingår att ge stöd och vägledning till närstående. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva närståendes behov av stöd som kan förbättra interaktionen med person med psykossjukdom.

Tid är ett abstrakt begrepp som dagligen påverkar människors liv, men vi påverkas även av ur vilket perspektiv vi ser tiden. Vilket tidsperspektiv vi har hänger samman med bland annat våra riskbeteenden och beteenden som är relaterade till vår hälsa. Syftet med denna explorativa pilotstudie var att fylla en kunskapslucka gällande en rättspsykiatrisk population angående tidsperspektiv och om bakgrundsvariabler som missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa och tidiga trauman har någon påverkan på vilket tidsperspektiv individen har. Det dominerande tidsperspektivet utifrån Zimbardo Time Perspective Inventory, var i denna population ett framtidsperspektiv definierat som att ha en strävan efter framtida mål och belöningar. Bakgrundsvariabeln missbruk hade ett signifikant negativt samband med tidsperspektivet Present-Fatalistic, dvs.

Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner.

Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut..

Bakgrund: Ambulanspersonal riskerar dagligen att exponeras för mänskligt lidande med risk för att utsättas för traumatisk stress. Mycket forskning finns om vad som är psykiskt påfrestande, men behov finns av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen påverkas psykologiskt av sitt arbete och vilka strategier personalen använder sig av.Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens strategier för att hantera psykiskt påfrestande situationer i sitt arbete.Metod: Deltagarna i studien valdes ut selektivt från två ambulansstationer i mellersta Sverige. Narrativa intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju män och tre kvinnor, mellan 33-56 år, medverkade i studien vilka representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor.Resultat: Ambulanspersonalen hanterade psykiskt påfrestande situationen genom skapa en handlingsplan och på detta sätt känna kontroll över situationen. Stöd från omgivningen, från de närmaste kollegorna och familjen var viktigt för att kunna finna lugn, också att kunna reflektera på händelsen och prata om den under debriefing.

Work-life balance är ett ämne som det har forskats mycket om de senaste åren. Denna undersökning har applicerat de befintliga teorier som finns inom work-life balance och relaterat dessa till yrkesgruppen sjuk- och undersköterskor. Denna yrkesgrupp är intressant då det för närvarande råder brist på sjuk- och undersköterskor på dagens svenska arbetsmarknad. På grund av denna brist ställs denna yrkesgrupp på höga krav både vad gäller flexibilitet och tillgänglighet. Denna undersökning har redogjort för de samlade teorier som finns inom work-life balance, flexibilitet och tillgänglighet.

Kolik kan vara ett allvarligt tillstånd hos hästar och omfattar all smärta från buken. Hästarna visar detta symptom på olika sätt, exempelvis genom att rulla eller sparka med benen mot buken. Orsaken till kolik varierar och kan till exempel vara parasitangrepp, tvära foderbyten eller brist på motion. NSAID, non-steroidal antiinflammatory drugs, är en grupp läkemedel som används internationellt för att behandla smärta, inflammation och feber. NSAID verkar genom att inhibera enzymet cyklooxygenas (COX) och därmed hämmas produktionen av prostaglandiner ? vilket ger de smärtlindrande, antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaperna.

Sverige har ett framtida mål att minska energianvändningen i bostäder. För att lyckas med detta behöver mer energibesparande åtgärder bli av. Det behöver bli ett helhetstänk i större utsträckning när fastigheter står inför en mer genomgripande renovering då möjligheten att göra energibesparande åtgärder är som störst.Den här studien visar på de bidragande faktorer som på ett eller annat sätt påverkar beslutsprocessen av energieffektivisering. Den tar även upp hur situationen är bland ett antal fastighetsbolag i södra Sverige som valt och delta i en intervju. Slutligen ges förslag till incitament för att påskynda processen..

Riksdagens skatteutskott beslutade den 28 februari 2012 att det behövde göras en utredning avseende regelverket för F-skatt. Av utredningen framkom att regelverket har möjliggjort för arbetsgivare att säga upp sin personal och sedan låta dem jobba kvar som egenföretagare i form av F-skattare. Det framkom även att det specifikt inom åkeribranschen förekommer att uppdragsgivaren säger upp sina anställda chaufförer och istället anlitar utländska påstådda egenföretagare som chaufförer. Följden av detta är att den svenska uppdragsgivaren slipper betala arbetsgivaravgifter och undkommer mervärdesskatt. Det innebär i sin tur att Sverige förlorar en hel del skatteintäkter.Uppsatsen behandlar denna problematik avseende åkeribranschen genom att den utreder två situationer med utländska egenföretagare som chaufförer.

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling.

Titel: Nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket.Syfte: Att beskriva nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket.Bakgrund: Alla människor hanterar stress olika, och vid stressiga situationer ställs krav på rätt handlande av anestesisjuksköterskan. Det förekommer att nyutbildade anestesisjuksköterskor upplever att de inte kan vårda patienten på ett optimalt sätt pga bristande erfarenhet och för lite tid. Därför är det viktigt att förstå hur nya anestesisjuksköterskor upplever stressiga situationer.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade frågor användes. Anestesisjuksköterskorna skulle ha 0-24 månaders arbetserfarenhet inom yrket. 12 personer intervjuades på tre sjukhus i norra Sverige.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet.

De svenska storbankernas vinster är höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra så kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 års bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet är legitim eller ej. Syftet med utredningen är att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration på den svenska bankmarknaden påverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur påverkar de svenska bankernas prissättning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nämnda situationen på den svenska bankmarknaden är avvikande kommer jämförelser med andra europeiska länder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Denna tvärsnittsstudie syftade till att undersöka samförekomst av smärtrelaterad rädsla och social ångest i ett kliniskt sample med kronisk smärtproblematik. Syftet var också att beskriva och kontrastera samvariation av transdiagnostiska faktorer i eventuella subgrupper. Datan bestod av enkätsvar från 196 deltagare i Social ångest smärta-projektet som leds av Örebro universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. En klusteranalys fick fram fyra subgrupper bland deltagarna. En subgrupp utmärkte sig för hög komorbiditet.

Intradermaltest används för att identifiera sjukdomsorsakande allergener hos patienter allergiska mot ämnen i omgivningen (atopiker). Intradermaltest på häst utan sedering är väl beskriven i litteraturen. Sedering är dock ofta önskvärd för att underlätta det praktiska genomförandet av testet samt för att minska den stress som djuret utsätts för. Intradermala injektioner kan även antas orsaka ett visst obehag hos patienten, varför analgesi är önskvärt. Någon dokumentation avseende om premedicinering i form av sedering och analgesi påverkar testresultatet hos häst finns för närvarande inte publicerad.