Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen cirka 30 000 människor i stroke. Medelåldern för män är cirka 74 år och för kvinnor cirka 78 år. Ätsvårigheter är vanligt efter stroke och det har visat sig att incidensen ökar med stigande ålder. Nära hälften av alla som drabbas kan besväras av: ätsvårigheter, tuggsvårigheter, ansamling av mat i kind, läckage av mat från munhålan, svårigheter med att förstå att maten skall tuggas och sväljas ner. Syfte: Belysa och sammanställa forskning som beskriver patienters upplevelser av ätsvårigheter efter insjuknande i stroke.  Metod: En litteraturöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte, där sammanlagt sex vetenskapliga artiklar inom området har analyserats.

Den kliniska utbildningen är en del i sjuksköterskeutbildningen vilken utförs genom övningar och examinationer på lärosätena samt som verksamhetsförlagd utbildning (Vfu). För att kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krävs vad det gäller teori och praktik behövs reflekterande handledning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva studenternas erfarenheter av reflektion under sin Vfu. Studien består av tolv kvalitativa artiklar som analyserades, tre olika teman identifierades utifrån syftet med litteraturstudien. Dessa teman är; reflektion sammanlänkar teoretisk kunskap med praktisk kunskap, reflektion främjar personlig utveckling och reflektion har betydelse för socialiseringen till sjuksköterskerollen.

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmål för både grund- och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, på lärosäten och i klinisk verksamhet pågår diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet på grund och avancerad nivå och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsätts ett väl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mål och riktlinjer för handledning och stöd till handledare från fakultet och verksamhet.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning.

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid.

Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas exekutiva funktioner, gjorda mål och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest användes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bättre kapacitet på vissa exekutiva funktioner än spelarna från division 1.

Kliniskt resonemang är en process där kunskap och erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet.

Många studier visar att det finns en skillnad mellan sjuksköterskans bedömning och patientens upplevelse av smärta och smärtbehandling. Syftet med litteraturstudien är att jämföra dessa uppfattningar. Eftersom god smärtlindring är en förutsättning för patientens psykiska såväl som fysiska välmående är det av stor vikt att sjuksköterskans bedömningar är så korrekta som möjligt. Förutom olika smärtskattningsmetoder, ex. VAS skalan är det nödvändigt att sjuksköterskor medvetandegörs om sina egna attityder, då dessa kan påverka kvalitén på omvårdnaden.

På psykologlinjen vid Stockholms universitet väljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering främjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv är bättre då alternativa synsätt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde påverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa impotensens inverkan på mäns livskvalitet samt att undersöka i vilket behov av stöd och information impotenta män är och vilken roll sjuksköterskan kan ha för patientgruppen. Resultatet base-ras på tio vetenskapliga artiklar, som granskats enligt Polit, et al (2001) kriterier för hur en vetenskaplig artikel. Resultatet visar att impotens har en klar påverkan på livskvaliteten för män. B l a kände männen en förlust av sin manlighet, fick sämre självkänsla och en negativ påverkan på mannens sociala liv var tydlig. Ett behov av en mer öppen diskussion kring sexualitet efterlyses av männen samt bättre information om bakomliggande orsaker och behandlingsalternativ.

Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av stress i yrket. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på 17 artiklar. Resultatet blev tydligt att stressen var en nedbrytande faktor för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Upplevelsen att det förväntades av dem att vara en självständig sjuksköterska och kunna allt från början skapade stress. Den kliniska kunskapen och ledarskapsrollen har den nyutexaminerade sjuksköterskan för lite träning på och detta anses vara en brist i utbildningen.