Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Anorexia nervosa är en svårbehandlad sjukdom med hög dödlighet (Fichter, Quadflieg & Hedlund,2006). Studiens syfte var att undersöka behandlares upplevelser av utmaningar och svårigheter i behandling av patienter med anorexia nervosa som vid behandlingsavslut har kvarvarande symtom, samt sätta upplevelserna i relation till ett patientperspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju behandlare. Intervjumaterialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) och gav fyra huvudteman, Faktorer kring patienterna som försvårar tillfrisknande; Anorexia som en komplex och svårbehandlad sjukdom; Relationen mellan behandlare och patient samt Etiska dilemman i behandlingen. Det framgick att behandlingen är fylld av svårigheter och dilemman.

Personer med psykossjukdom får idag omfattande stöd av sina närstående. Den stödjande rollen kan innebära en hög belastning och börda för närstående. Interaktionen med en person med psykossjukdom kan försvåras av en rad olika faktorer och har visats betydelsefull för sjukdomsprognosen. I sjuksköterskans arbete ingår att ge stöd och vägledning till närstående. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva närståendes behov av stöd som kan förbättra interaktionen med person med psykossjukdom.

Studiens syfte är att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och därigenom lyfta fram strategiska förslag inom området. Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anställda och en innehållsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhållande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats från kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fält och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet. Det framgår att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar målgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte någon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen.

Tid är ett abstrakt begrepp som dagligen påverkar människors liv, men vi påverkas även av ur vilket perspektiv vi ser tiden. Vilket tidsperspektiv vi har hänger samman med bland annat våra riskbeteenden och beteenden som är relaterade till vår hälsa. Syftet med denna explorativa pilotstudie var att fylla en kunskapslucka gällande en rättspsykiatrisk population angående tidsperspektiv och om bakgrundsvariabler som missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa och tidiga trauman har någon påverkan på vilket tidsperspektiv individen har. Det dominerande tidsperspektivet utifrån Zimbardo Time Perspective Inventory, var i denna population ett framtidsperspektiv definierat som att ha en strävan efter framtida mål och belöningar. Bakgrundsvariabeln missbruk hade ett signifikant negativt samband med tidsperspektivet Present-Fatalistic, dvs.

Library 2.0 is a term which emerged a few years ago and is frequently discussed. There is no uniform definition of the term but the central aspect of the concept is to encourage increased participation from library users.The aim of this Master's thesis is to investigate if and if so, how the professional role of the librarian is affected by Library 2.0. To do that, we have conducted a case study at the public library in Umeå. Their homepage minabibliotek.se is a practical example of Library 2.0. The homepage is based on interactivity and the library users can participate in various ways.We thougt that qualitive interviews was the best way to gain an understanding for how the librarians at the public library in Umeå experience how the work with minabibliotek.se affect their professional role.

Kolik kan vara ett allvarligt tillstånd hos hästar och omfattar all smärta från buken. Hästarna visar detta symptom på olika sätt, exempelvis genom att rulla eller sparka med benen mot buken. Orsaken till kolik varierar och kan till exempel vara parasitangrepp, tvära foderbyten eller brist på motion. NSAID, non-steroidal antiinflammatory drugs, är en grupp läkemedel som används internationellt för att behandla smärta, inflammation och feber. NSAID verkar genom att inhibera enzymet cyklooxygenas (COX) och därmed hämmas produktionen av prostaglandiner ? vilket ger de smärtlindrande, antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaperna.

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet.

Denna tvärsnittsstudie syftade till att undersöka samförekomst av smärtrelaterad rädsla och social ångest i ett kliniskt sample med kronisk smärtproblematik. Syftet var också att beskriva och kontrastera samvariation av transdiagnostiska faktorer i eventuella subgrupper. Datan bestod av enkätsvar från 196 deltagare i Social ångest smärta-projektet som leds av Örebro universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. En klusteranalys fick fram fyra subgrupper bland deltagarna. En subgrupp utmärkte sig för hög komorbiditet.

Intradermaltest används för att identifiera sjukdomsorsakande allergener hos patienter allergiska mot ämnen i omgivningen (atopiker). Intradermaltest på häst utan sedering är väl beskriven i litteraturen. Sedering är dock ofta önskvärd för att underlätta det praktiska genomförandet av testet samt för att minska den stress som djuret utsätts för. Intradermala injektioner kan även antas orsaka ett visst obehag hos patienten, varför analgesi är önskvärt. Någon dokumentation avseende om premedicinering i form av sedering och analgesi påverkar testresultatet hos häst finns för närvarande inte publicerad.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möjligheter att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning. Sjuksköterskan handleder studenter dagligen i klinisk praktik. Sjuksköterskan ska kunna hantera sitt arbete och samtidigt vara handledare för studenter. Studien är en litteraturstudie med en beskrivande design i vilken fjorton artiklar granskats. Resultatet visade att i tio av de fjorton artiklarna togs negativt påverkande faktorer upp såsom hög arbetsbelastning och otillräcklig avsatt tid för lärande och återkoppling med studenten i den kliniska miljön.

Uppsatsen är till formen en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten.

Alla omvårdnadssituationer kan skapa rädsla och hur stark rädslan uppfattas och hur den uttrycks, är individuellt och beror på patienternas tidigare upplevelser och erfarenheter genom livet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.Studiens syfte var att belysa vad rädsla kan vara inom omvårdnad. Patienterna kunde uppleva flera olika slags rädslor som exempelvis rädsla för sjukdomslidande och död, rädsla för sjukdom och behandling eller rädsla för att bli misstrodd eller bli beroende av andra. Stöd och information sågs av patienterna som viktigt för att minska rädsla och känna trygghet, men lika viktigt var små gester som att få ett glas vatten, ett vänligt leende eller beröring. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fånga upp patienters rädsla och med information kunna lindra den.