Forskning visar att misshandlade kvinnor kommer i kontakt med sjukvården först av alla samhällstjänster och därför har sjuksköterskor en viktig roll att identifiera och hjälpa dessa kvinnor. Dock är dessa möten påfrestande och ställer krav på sjuksköterskor att kunna möta kvinnornas behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och detta resulterade i fyra slutkategorier: Att känna sig ledsen och psykiskt utmattad, Att stödja med information och ett gott bemötande, Att bli frustrerad och distansera sig känslomässigt och Att känna en skyldighet att ta på sig kvinnornas problem. Sjuksköterskor hade olika förhållningssätt för att kunna hantera situationen och upplevde ett behov av utbildning inom området.

Tidigare forskning har visat att beroende på vilken utbildning man läser varierade den emotionella empatin. Däremot saknas forskning på andra empatikomponenter angående skillnader mellan utbildningsprogram. Syftet med studien var att undersöka om empatin skiljer sig beroende på vilket högskoleprogram som studeras. En enkätundersökning om empati genomfördes mellan olika högskoleprogram. Enkäten mäter Davis (1983) mångdimensionella syn på empati och består av fyra delskalor.

Syftet med studien är att undersöka hur de svenska humanitära organisationerna Tam-Tam, PMU, SoUG samt Barnfonden bedriver/vill bedriva socialt arbete för att främja barns rätt till utbildning och skolgång i Togo. Vidare ämnar studien ta reda på om faktorer som bemötande och förhållningssätt har någon betydelse i deras sociala arbete i landet. Utöver detta önskar studien granska om organisationerna använder sig av olika tillvägagångssätt gällande kön i det sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med nämnda organisationer. I resultatet framkommer det att organisationernas sociala arbete med att främja barns rätt till skola och utbildning utformas på olika sätt.

Parasiter ur Eimeria-släktet är vanligt förekommande hos nötkreatur världen över. Hos nötkreatur finns minst 13 arter av Eimeria, varav de flesta är apatogena men tre kan orsaka klinisk sjukdom framför allt hos unga djur. Eimeria bovis och Eimeria zuernii kan båda ge upphov till sjukdom hos uppstallade nötkreatur. Utöver det har Eimeria alabamensis visats kunna orsaka sjukdom efter betessläpp, framför allt i europeiska besättningar. Då utmärkande symtom är diarré och aptitlöshet kan sjukdomen orsaka viktminskning eller minskad tillväxttakt.

Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag.

Under totalt 15 veckor på gymnasieskolans byggprogramutbildning ingår en arbetsplatsförlagd utbildning (APU) för eleverna. APU: n är förlagd på ett företag inom vald inriktning inom den kommande yrkesverksamheten och är handledd av yrkesföreträdare. Det är en viktig del i utbildningen att eleverna får praktisera vald yrkesutgång, fördjupa sina kunskaper inom det kommande yrket samt att skapa erfarenheter till det kommande yrkeslivet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur eleverna på gymnasieskolans byggprogram upplever och ser på den sista APU-perioden i årskurs 3 gällande kunskap/lärande, handledning och utveckling. Hur fungerar vår APU i jämförelse med Skolinspektionens granskningsrapport Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken ? en kvalitetsgranskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande utbildningar (2011) Vad behöver vår gymnasieskola förbättra för att skapa en APU som gynnar elevernas kunskap/lärande och utveckling? Resultatet av undersökningen kommer att användas till att utveckla en handledarutbildning som utgår från elevernas erfarenheter och upplevelser.

Flera studier har visat att många äldre drabbas av eller har risk att drabbas av malnutrition som leder till olika konsekvenser. Äldre som lever ensamma är en speciellt utsatt grupp. Malnutrition påverkar äldres hälsa både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ett ansvar när det gäller patienters nutrition. Syftet med studien är att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att upptäcka och förebygga malnutrition hos äldre.

Kliniskt resonemang är en process där kunskap och erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet.

Detta arbete är en studie av hur motivation påverkar individens inlärning. Lär vi oss bättre om vi är motiverade? Kan man motiveras under en utbildning och nå lika goda resultat som om man hade varit motiverad vid utbildningens början? Detta är några av de frågor som jag ställt mig inför min undersökning om motivationens påverkan på inlärningen.Undersökningen av problemet har skett med en kvalitativ intervju med bestämda frågor. I denna undersökning har jag utgått från de faktorer som påverkar motivation - vilja, delaktighet, tilltro, självförtroende, information och kunskap samt trygghet. Med dessa faktorer som utgångspunkt har jag ställt frågor för att reda ut hur stor betydelse individens motivation har för det han/hon lär sig.Resultatet av min undersökning visar att motivationen har betydelse för vår inlärning.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken.

This master thesis was conducted in order to investigate the effects of the browsing species Yeheb on animal tissues in Swedish landrace goats and to make a literature review in order to increase the knowledge of the importance of this plant for livestock production in Somalia. The evergreen Yeheb bush is a very important feeding source for grazing and browsing animals in Somalia during the dry period. Yeheb contains cordeauxiaquinone that stains the bones of the animals red/pink, which has been an increasing problem when exporting meat to foreign countries. In an experiment, two goats were fed dry and fresh leaves from the Yeheb bush for one and two months, respectively. The goats did not feed the intended amount of dry leaves, since the supply and palatability was not as high as estimated.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning.

För att klara krav på besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård har dagkirurgi som behandlingsform ökat men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Patientens behov av kunskap för att kunna klara egenvården efter ingreppet blir större då vårdtiden är kortare vid dagkirurgi. Den valda metoden är litteraturstudie och syftet var att undersöka hur patienterna uppfattade information vid dagkirurgi. Elva vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade och därigenom har ett resultat framkommit. Informationen har störst genomslagskraft när muntlig och skriftlig alternativt visuell information kombineras.

Statistik från statistiska centralbyrån (SCB) visar att det i Sverige numera är allt ovanligare att kvinnor under 25 år skaffar barn. Föräldraskapet har med tiden skjutits allt längre upp i åldrarna och det har skett en förändring från att bli med barn till att planera en graviditet. Forskning visar att många av dagens kvinnor både vill utbilda sig, skaffa ett arbete och hinna förverkliga sig själva innan de skaffar sitt första barn. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvinnliga högskolestudenter - som ännu inte hade skaffat, eller väntade, barn - planerade att skaffa barn allt senare i livet. Vi ville även undersöka om, och isåfall varför, kvinnornas pågående utbildning och kommande arbete, självförverkligande och förhållande var anledningar till att de planerade att senarelägga barnaskaffandet.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.