Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förväntningar skolans företrädare har på APU och vad närlingslivets företrädare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och näringslivet, närlingslivets organisering och dess synsätt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkäter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag där elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förväntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrågade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar från dagsschema till total avsaknad av organisering. Synsättet på APU varierar beroende på vilken personalkategori personen tillhör.

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en av vår tids stora folksjukdomar och antal drabbade ökar för vart år. Sjukdomen kan innebära funktionsnedsättningar som kan få en negativ inverkan på patientens sexuella hälsa. Sexualitet och sexuell hälsa är viktigt för människans livskvalité. Detta är de flesta sjuksköterskor medvetna om, dock är det få som tar sig tid att ta upp ämnet med patienter med diabetes. Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar den sexuella hälsan hos personer med diabetes, samt vilket stöd sjuksköterskan kan ge patienten.

Yrket som personlig tränare växer allt mer, vilket bidrar till att fler personer väljer att utbildasig till personlig tränare. När personerna skall välja utbildning kan det vara svårt att finna vilken utbildning som passar individen bäst, då alla utbildningar både har likheter och skillnader. Syftet med denna studie är att undersöka hur de olika utbildningarna inom personlig träning skiljer sig åt i struktur, att belysa skillnader i nationell och internationell standard samt hur yrket personlig träning kommer kunna utvecklas i framtiden.Studien har en kvalitativ utformning, och med hjälp av telefonintervjuer har information samlats in. I resultatet framkom det att utbildningarna använder kursmaterial som framtagits på snarlika sätt, då samtliga producerar egen litteratur. Majoriteten av lärarna i utbildningarna hade specifik utbildning inom det området som de undervisar i.

Bakgrund: Sömn är ett mänskligt grundläggande behov och bör därför tillgodoses hos patienter som vårdas på sjukhus. Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar upplever dock ofta upprepade avbrott på sömnen och sömnbrist vilket kan leda till både fysiska och psykiska negativa konsekvenser. Intensivvårdsmiljön med dess oljud, starka belysning och frekventa vårdrelaterade interaktioner leder ofta till oförmåga hos patienterna att få en adekvat sömn. Syfte: Att belysa olika interventioner sjuksköterskan kan tillämpa för att förbättra sovmiljön och sömnkvaliteten hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturöversikt med grund i analys av kvantitativ forskning.

Bakgrund: Självskadebeteende anses vara vanligt förekommande i dagens samhälle. Beteendet anses inte vara ett uttryck för en vilja att dö utan ett sätt att hantera inre svårhanterad psykisk smärta. Självskadebeteende kan vara svårt att definiera eftersom det finns många olika metoder och svårighetsgrader. Det finns olika uppfattningar om hur prevalensen av självskadebeteende är fördelat mellan könen, den vanligaste uppfattningen är dock att beteendet är mer vanligt förekommande bland kvinnor. Enligt DSM-5 är självskadebeteende ännu inte en egen psykiatrisk diagnos.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Bakgrund: Kinesiotape uppfanns av Kenzo Kase på 70-talet för att skapa en tejp som hade liknande egenskaper som huden. Detta för att ge patienter en större rörelsefrihet i behandlad struktur vid kinesiotapeapplicering. Behandling med kinesiotape var ett nytt alternativ för sjukgymnaster i Sverige och världen över. Det fanns ett lågt vetenskapligt stöd för att kinesiotapen var effektiv som behandlingsmetod. Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjukgymnaster med kinesiotapeutbildnings kliniska erfarenheter av kinesiotape.

Denna uppsats ämnar värdera bioteknikbolaget BioInvent International AB ur ett externt perspektiv med en realoptionsansats och undersöka hur detta värde förhåller sig till traditionell kassaflödesanalys och aktuell aktiekurs. Många bioteknikbolag är små forskningsbolag och har ännu inte kommersialiserat några produkter. Bolagens verksamhet är behäftad med hög risk. Dessa bolag är beroende av att inhämta kapital från investerare. Ett krav för att investerare skall tillföra pengar är att företagens tillgångar och potential kan värderas.

Bemanningsanställda arbetar inte fysiskt på det företag de är anställda på, utan istället är uthyrda till olika kundföretag och arbetar under kundföretagens förfogande, därmed anses branschen som unik. Studien undersöker bemanningsanställdas uppfattning av lojalitet som utgår från bakomliggande faktorer såsom utbildning, belöning samt kommunikation till både bemanningsföretag samt kundföretag. .

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan ametropi och val av gymnasieutbildning.Metod: Mätningarna utfördes på två gymnasieskolor i Linköping. Utbildningarna grupperades i två grupper, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Försöks-personerna blev retinoskoperade och fick fylla i en enkät om sitt gymnasieval. De urvalskriterier som fanns var att försökspersonerna skulle vara 18 år eller äldre samt att de skulle gå ett yrkesförberedande eller studieförberedande program i årskurs 3.Resultat: 100 personer deltog i studien, 50 från studieförberedande program och 50 från yrkesförberedande program, i åldrarna 18-20 år. Det var 35 kvinnor och 65 män som deltog i studien.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem. Vårdpersonal har en unik och viktig roll i kontakten med våldsutsatta kvinnor. Dessa kvinnor söker hjälp inom många olika delar av vården och är därmed en del av vårdpersonalens dagliga arbete. Syfte: Att belysa varför våldsutsatta kvinnor upplever bemötandet i hälso- och sjukvården bristfälligt och därigenom identifiera hur bemötandet kan förbättras. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar utifrån vilka tre teman identifierades: Att skapa en trygg miljö, Kommunikation samt Kompetens.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att lyfta fram hur sjuksköterskor bör förhålla sig för att stödja, hjälpa och bemöta de patienter som upplevt en NDU. Fem vetenskapliga artiklar som baseras på vetenskapliga studier och sju litteratur-sammanställningar analyserades. Resultatet kom fram till att utbildning om NDU, är nyckeln till förändrade attityder hos sjuksköterskor. Om en patient som upplevt en NDU blir positivt bemött av en sjuksköterska, som tar sig tid att lyssna aktivt till det patienten berättar, kan patienten få det stöd och den hjälp som kanske behövs för att händelsen ska upplevas som givande..

Bakgrund: Vid de flesta kirurgiska ingrepp används diatermi. Diatermi används dels för att skära i vävnad, dels för att koagulera blodkärl, och en adekvat blodstillning är avgörande för en säkeroperation. Vid användning av diatermi utvecklas en skadlig rök, diatermirök. Trots att evidens finns för att diatermiröken innehåller skadliga ämnen som kan orsaka kroppsliga symptom, förekommer variation i användandet av rökevakueringssystem. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning rökevakueringssystem, för diatermirök, används. Vi ämnade även undersöka om det förelåg några skillnader mellan avdelningarna samt mellan de två yrkeskategorierna; operatör och operationssjuksköterska. Metod: Operationssjuksköterskor och operatörer från nio operationsavdelningar, vid fyra sjukhus i Stockholmsregionen undersöktes i en deskriptiv tvärsnittsundersökning, med kvantitativ ansats, med ett intervjustött frågeformulär.