Suicid/självmord är idag enligt världshälsoorganisationen WHO en av de 20 vanligaste dödsorsakerna och det är välkänt att risken för suicid ökar vid depression. Psykiatrisjuksköterskor möter dagligen patienter där de är skyldiga att bedöma hur stor risken är att patienten tar sitt liv. Det har hittills funnits lite forskning angående hur psykiatrisjuksköterskorna erfar det är att göra dessa bedömningar och syftet med studien var därför att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning hos patienter med depressiv ohälsa. Studiens design var av kvalitativ art där intervjuer genomfördes med 10 psykiatrisjuksköterskor inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat om fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier.

Patienter kan vara olika motiverade till rehabilitering. Motivation är den avgörande faktorn och en förutsättning för allt behandlingsarbete och det är därför viktigt att fokusera på patienternas motivation i rehabilitering. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter i klinisk verksamhet arbetar och tänker kring motivation i rehabiliteringsprocessen. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på fyra olika rehabiliteringsenheter. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Bakgrund: Syftet med triage på akutmottagningen är att säkerställa att patienter med störst behov av vård får det inom rimlig tid och på ett korrekt sätt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient där kommunikationen är av stor betydelse. Att kunna delge andra människor information och dessutom kunna tolka och läsa av meddelanden är en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar på andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation är en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen är en stressig miljö och det finns mycket att lära angående vad som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Bakgrund: Vad som upplevs som humor är individuellt. Humor och skratt medför både fysiologiska- och psykologiska effekter och en hypotes finns gällande humor och god hälsa. Humor har betydelse för kommunikationen men människors olika bakgrund kräver försiktighet vid användandet. Humorns positiva effekter kan kopplas till Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor som beskriver sjuksköterskans arbete utifrån fyra arbetsområden: främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av humor i omvårdnad.Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Humor utvecklades genom erfarenhet och krävde känsla och patientkännedom. Enligt sjuksköterskorna utgjorde humor ett effektivt kommunikationsredskap, beskrevs relationsfrämjande och något som kunde underlätta vid omvårdnadsåtgärder samt svåra situationer.

Sammanfattning/abstractI denna undersökning utforskas betydelsen av intersubjektiv kontakt och delad förståelse som en väg att samskapa en förståelseorienterad vägledning i den terapeutiska processen och det dagliga familjelivet. Undersökningens syfte är att utforska båda parters upplevelse av delad förståelse och dess betydelse i systemisk familjeterapi. Frågeställningarna fokuseras på vad som kännetecknar tillstånd av närvaro respektive frånvaro av intersubjektiv kontakt och förståelse. Samt vilken betydelse och vilka konsekvenser denna närvaro/ frånvaro har för terapeut och familj. Undersökningen baseras på fyra kliniska fallbeskrivningar återgivna ur båda parters perspektiv.

Efter genomförd studie drar vi slutsatsen att de teoretiska ekonomiska modellerna som används i en fundamental analys svårt kan appliceras på en så kort period som en månad efter terrordådet den11 september 2001. Vi konstaterar också att marknaden under denna period präglades av ett stort mått av psykologi. Variablerna branschtillhörighet, företagsstorlek, betavärde, p/e-tal, soliditet och internationell exponering ger inget underlag för utformandet av en portfölj för att gardera sig mot framtida extrema globala händelser. Slutligen presenterar vi våra råd för en aktieplacerare som vill gardera sig mot kraftiga nedgångar till följd av någon sorts extrem global händelse, sk event risk: ? Genom en väldiversifierad portfölj undgår man att drabbas av extrema nedgångar.? Aktieägande ska ses på lång sikt.? Då det i praktiken för gemene man torde vara svårt att nyttja en nedgång på grund av enoväntad event för en placering och ett snabbt klipp på aktiemarknaden synes det bästarådet för en privatperson vara att köpa aktier och fondandelar regelbundet under en långtidsperiod och följaktligen undvika mycket kortsiktig spekulation enligt citatet:- When in Doubt Stay Out!? Enligt event risk teorin bör en aktieplacerare vara medveten om risken med blankning vidextrema händelser.? Vår undersökning ger vid handen att den fundamentala aktieanalysen inte har storbetydelse på kort sikt, utan ska ses som en del av en långsiktig strategi när man väljeraktier till sin portfölj.

Syftet med denna studie var att samla in information som kunde ge en bild av den organisatoriska situationen i Försvarsmaktens helikopterorganisation i ljuset av de förändringar organisationen genomgått sedan 1998 och de allvarliga haverier som följt efter dessa förändringar. Ett tillämpat syfte var att denna bild skulle ligga till grund för en förståelse och diskussion av flygsäkerhetsläget inom helikopterorganisationen i synnerhet och inom Försvarsmaktens flygverksamhet i allmänhet. Som ett led i processen var syftet att undersöka säkerhetskulturen, organisationsklimatet och den psykosociala arbetsmiljön genom att jämföra ett helikopterförband och ett stridsflygplansförband inom Försvarsmakten. I studien ingick sådan personal som kom i personlig kontakt med den direkta flygsäkerheten vid respektive förband, såsom flygförare, tekniker, spanare/navigatörer och operatörer/ytbärgare. En enkät delades ut till 125 personer vid de två förbanden.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som påverkar den psykiska hälsan negativt. Tillståndet påverkar det vardagliga livet och framkallar känslor som nedstämdhet och ångest hos kvinnor. De vanligaste riskfaktorerna för att drabbas är hög ålder och genomgången vaginal förlossning. Trots goda behandlingsmöjligheter söker kvinnor inte vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens.

Bakgrund: Smärta är för intensivvårdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. Intensivvårdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smärta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smärta med hjälp av Numeric Rating Scale (NRS). På en neurointensivvårdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smärtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. Intensivvårdssjuksköterskorna på NIVA använder CPOT dagligen i sitt arbete.

Den temporomandibulära leden (TMJ) är den led som vi använder mest i vår kropp. Vi använder den när vi pratar, tuggar mat och när vi sväljer. TMJ är sammankopplad till närliggande anatomiska strukturer så som cranium, clavikula, atlanto-occipitala leden, samt cervikal och thorkal och påverkas av dålig postural hållning. RDC/TMD är den mest använda protokollet för att klinisk diagnostisera temporomandiblar dysfunktion. Dysfunktion i TMJ är fyra gånger vanligare bland kvinnor än män.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.

Bakgrund: Cancer drabbar cirka 250-300 barn varje år. Föräldrar har fått en alltmer betydelsefull roll i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Enligt tidigare forskning har föräldrars upplevelser av vården varit beroende av sjuksköterskors bemötande, deras intresse för barnet och tillgänglighet. Familjefokuserad omvårdnad inriktar sig på hela familjen och deras behov. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell ha?lsa kan ses som en ma?nsklig ra?ttighet, trots det kommer sexualitet och sexuell ha?lsa ofta i skymundan i den allma?nna sjukva?rden. Sjuksko?terskan har en viktig roll i att uppma?rksamma och identifiera sexuell ha?lsa. Multipel skleros (MS) a?r en kronisk nervsjukdom som pa?verkar det centrala nervsystemet och personer med MS drabbas ofta av na?gon form av sexuell dysfunktion.

Detta är en kvalitativ studie om fenomenet återhämtning. Syftet med studien var att undersöka socialarbetares subjektiva upplevelser och reflektioner kring begreppet återhämtning, hur återhämtning påverkar hälsan och motivationen samt att titta närmare på de faktorer som påverkar socialarbetarens återhämtning. Vi har valt att avgränsa oss till individens fritid, den tid individen förfogar över mellan arbetspassen. Datainsamlingsmetoden vi har använt oss av har varit halvstrukturerade livsvärldsintervjuer och har utgått från fyra huvudfrågeställningar. Studien har genomförts med tio informanter som har arbetat en längre tid inom socialt arbete och som fortfarande är motiverade och har ett brinnande engagemang för socialt arbete, de har vi valt att kalla eldsjälar.