Syftet med studien var att identifiera och kartlägga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rådande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvårdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk användning.

Kalvningssvårigheter och dödföddhet är problem som finns hos svenska mjölkkor och som ökat under de senaste åren, speciellt bland förstagångskalvare. Problemen försämrar kornas välfärd och kostar pengar för bonden. Flera studier har gjorts för att kartlägga så kallade quantitative trait loci (QTL) kopplade till kalvningsegenskaper och många kromosomregioner har hittats som kan innehålla gener som påverkar dessa egenskaper. En viss oenighet finns i resultaten från studierna, men flera studier har hittat QTL kopplat till kalvningsegenskaper på kromosom 4, 6, 7, 10 och 18. Sverige har inkluderat kalvningssvårigheter i det traditionella avelsprogrammet sedan 1995 men inga större genetiska framsteg har gjorts.

Today, there are more than 12 000-14 000 farms worldwide using an automatic milking system (AMS). Studies have shown that transition to AMS affects the udder health of cows adversely, recognized primarily as elevated somatic cell counts. There are several reasons for this, for example the greater variation in milking frequency seen in AMS. On one hand, short milking intervals may lead to bad teat condition of the cows due to the stress the milking procedure exposes the teats to. Too long milking intervals, on the other hand, seem to predispose for milk leakage, which is, in turn, a risk factor for the development of mastitis.

Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten.Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Sjuksköterskeprofessionen innebär att vara ledare i klinisk verksamhet och självständigt ansvara över patientomvårdnad. Syftet med denna studie var att beskriva den kliniska sjuksköterskeledarens roll i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån två frågeställningar som fokuserade på ledarens önskvärda egenskaper samt hur sjuksköterskans ledarskap påverkar omvårdnad. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet för frågeställning ett visade att en önskvärd ledare har en omfattande kunskap och en förmåga till god kommunikation samt kan stödja och bidra till utveckling.

Denna studie undersöker och beskriver den psykiska hälsan hos en grupp barn och ungdomar placerade i familjehem i en större stad i södra Sverige. 42 barn och ungdomar i åldrarna 11 till 20 år valdes ut från en kohort bestående av 52 som vid något tillfälle under 2005 befann sig placerade i familjehem. Till barnen administrerades Youth Self Report (YSR), till en av familjehemsföräldrarna Child Behavior Checklist (CBCL) och till barnens lärare Teacher´s Report Form (TRF). Data från barnens socialakter samlades också in. Totala problemskalorna för CBCL och TRF visade att andelen barn på klinisk nivå uppgick till 23 % medan motsvarande siffra för YSR var 9 %.

A Quick Test (AQT) Färg och Form är ett test av snabb automatiserad benämning avsett att detektera kognitiva störningar. Det består av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benämnas så snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom från friska kontroller med högre precision än det ofta använda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gången om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter från AQT Färg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivån av likvorproteiner fastställdes för de 374 första patienterna i serien.

Syftet: Målet med studien var att utvädera kliniska intraorala foton som diagnostisk metod för att bedöma tandslitage (attrition, erosion och abrasion) och jämföra dessa bedömningar med kliniska registreringar. Material och metod: Studien genomfördes på Tandvårdskolan i Malmö, där man slumpmässigt valde ut 30 vuxna patienter. Dessa patienter undersöktes med avseende på tandslitage (attrition, erosion och abrasion) och kliniska foton togs. En månad efter kliniska registreringen gjordes en bedömning av de kliniska fotona, utan att ha kännedom om resultatet av de kliniska registreringarna. Båda undersökarna har på samtliga patienter utfört klinisk registrering och fotobedömning oberoende av varandra. Intra- och interobservatör överensstämmelse uppskattades genom Cohen?s Kappa- koefficient. Resultatet: Intraobservatör överensstämmelsen mellan bedömningar av foton och kliniska registreringar var måttligt-till-god med ett P-värde på 0,039-0,046.

Placeboeffekten; att få klinisk effekt av inaktiv behandling är ett fenomen som tilldrar sig allt större intresse. Trots att mekanismerna bakom effekten ännu är långt ifrån helt klarlagda så finns en stor mängd forskning som visar att placebobehandling på olika vis kan vara av klinisk relevans. Bland de mest imponerande demonstrationerna av placeboeffekten är de experiment som visar att s.k. klassisk betingning kan påverka immunförsvaret. Experiment har visat att detta är möjligt både hos gnagare och människor: en medicin administreras samtidigt som ett neutralt gustatoriskt stimulus i vad som kallas betingningsfasen.

The purpose of this study was to examine the impact of the parent training The Incredible Years in clinical settings. The study included 33 families in clinical practice. There were two parts to the study; a main part with a before and after measurement, and a follow-up study on 12 children one year later. On baseline the children (3-9 years) as a group were on the borderline clinical range, (M = 61.8), with 70 % of the children in the borderline or clinical range. The childrens emotional and behavioral problems were measured with Child Behavior Checklist (CBCL).

Syftet med denna litteraturstudie har varit att belysa den samlade kunskapen om preoperativ fasta inför kirurgiska ingrepp. Vi utgick utifrån tre frågeställningar som var: Vad är sjuksköterskans ansvar? Vad innebär långvarig fasta för patienten? Hur ser sambandet ut mellan forskningsresultat och klinisk praktik? I litteraturstudien valdes tretton vetenskapliga artiklar till analysen vilket resulterade i fem kategorier vilket redovisas under varje frågeställning. I resultatet framkom att sjuksköterskan ansvarar för individualiserad vård och att uppdatera och utarbeta rutiner. Patienten får fasta längre än nödvändigt och att långvarig fasta har psykologiska och fysiologiska konsekvenser.

ABSTRACT. Mastitis is one of the most common diseases affecting dairy cows worldwide. In Sweden annu-ally about 60% of the dairy cows get infected and Staphylococcus aureus cause approximately 30% of these infections. Mastitis causes enormous economic losses. In Sweden, the costs to cure mastitis are estimated to be 192 million SEK per year, excluding the costs for mastitis prevention.

Syfte: Studiens syfte var att jämföra en ny extubationsalgoritm med sedvanligtextubationsförfarande. Gruppen som studerades var patienter som genomgått en HIPEC-operationoch vårdats på Centrala intensivvårdsavdelningen.Metod: I En randomiserad kontrollerad klinisk pilotstudie randomiserades patienterna till en av tvågrupper. Därefter extuberades patienten enligt en studiealgoritm eller post-operativ standard.Resultat: Syresättningen var väsentligen oförändrad för studiegruppen (37,5 kPa till 36,6 kPa)medan den sjönk för kontrollgruppen (50,1 kPa till 40,6 kPa) vid jämförelse mellan 10 minuter efterankomst och 15 minuter efter extubation. Efter 13 till 18 timmars kontroll strax innan patienternalämnade intensivvårdsavdelningen var syresättningen på samma nivå som 15 minuter efterextubation för både studiegruppen och kontrollgrupp. Således kvarstod en försämrad syresättninghos kontrollgruppen vid utskrivning jämfört med 10 minuter efter ankomst.Slutsats: Studien visar att det skulle kunna vara fördelaktigt att extubera patienter enligt denstudiealgoritm som testats jämfört med dagens kliniska standard.

Hur vi människor förhåller oss till dåtid, framtid och nutid avspeglar vår personlighet och kan länkas samman till vårt psykiska mående. Denna studie syftade till att studera sambanden mellan tidsperspektiv, depression och ångest samt oro och ältande. Vidare ämnade studien att undersöka om en bristande inhiberingsförmåga kan förklara oro och ältande. I studien deltog 65 personer från en icke-klinisk grupp; 44 kvinnor och 21 män i åldrarna 19 till 40 år. De instrument som användes var självskattningsformulären Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory, Beck Depression Inventory-II, Beck Anxiety Inventory, Response Style Questionnaire, Pennstate Worry Questionnaire samt Strooptestet Serialt färgordtest.