Bakgrund: Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen hos personer i åldrarna 15-44 år. I Sverige förekommer det tio gånger så många suicidförsök som fullbordade suicid. Att vårda suicidala patienter handlar om att rädda liv och denna patientgrupp förekommer på många olika vårdavdelningar. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att vårda suicidala patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio artiklar inkluderades.

Samhället eftersträvar att förhindra våld. Tre ansatser har etablerats för att avgöra farlighet och för att bedöma risk för våld; den ostrukturerade professionella bedömningsansatsen, den aktuariska bedömningsansatsen, samt den strukturerade professionella bedömningsansatsen. HCR-20 är ett strukturerat professionellt bedömningsinstrument med hög validitet och interbedömarreliabilitet i bedömning av risk för våld. HCR-20 genomgår en evidensbaserad uppdatering och den reviderade versionen skall utvärderas - syftet med studien var därför att undersöka interbedömarreliabilitet för den tredje versionen av HCR-20 [HCR-V3]. Vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall riskbedömdes 35 patienter som inskrivits för tvångsvård under februari 2010 till oktober 2011.

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl.

Personlighetsdrag har visat sig vara betydelsefullt för att förstå riskbeteenden hos individer, där drag av impulsivitet, aggressivitet samt umgängesbehov har kopplats till hög frekvens av risktagande. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader med avseende på personlighet mellan två grupper av ungdomar från en normal- respektive en klinisk population. Den kliniska gruppen bestod av 22 ungdomar placerade inom SiS ? institutioner. Jämförelsegruppen bestod av 111 ungdomar från fyra olika gymnasieklasser.

Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsägbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehållen vakenhet är en högt önskvärd egenskap oavsett anestesiform. Det råder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ återhämtning. syftet med studien var att jämföra patienters tidiga postoperativa återhämtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: I Stockholmsregionen råder det en brist på intensivvårdssjuksköterskor. En orsak är hög personalomsättning där många intensivvårdssjuksköterskor lämnar intensivvården inom två år efter anställning på grund av hög arbetsbörda, otillfredsställande lön eller bristande möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivare som uppmuntrar till kompetensutveckling får fler intensivvårdssjuksköterskor att stanna kvar inom intensivvården även om arbetsbördan är hög.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskorna anser om arbetsväxling som kompetenshöjande intervention.Metod: Studiedesignen var kvalitativ och som metod har fokusgruppsintervjuer använts. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Studiens huvudresultat var deltagarna ansåg att arbetsväxling fungerar som kompetenshöjande intervention. Resultatanalysen utkristalliserade totalt fem teman: arbetsväxlings inverkan på kompetensen, arbetsväxlings inverkan på individen, arbetsväxlings ömsesidiga påverkan mellan avdelningar, arbetsväxling som kvarhållande åtgärd och anledning att stanna kvar inom intensivvård.Slutsats: Studien visade på att intensivvårdssjuksköterskan anser att arbetsväxling är en kompetenshöjande åtgärd för intensivvårdssjuksköterskan.

The purpose with this essay was to study the judgements made by child- and adolescents psychiatry teams on a fictitious case, in order to see what similarities and differences there would be in their way of discussing, judging and proposing efforts.We carried out this study by visiting four child- and adolescents psychiatry teams and letting them make judgements on a fictitious case constructed by us. First the teams were introduced to a vignette and then asked to complete it by requiring more information till they considered themselves to have enough information to be able to arrive to a judgement on the case and propose efforts, on which we later interviewed the teams. After the interviews we compared what extra information the teams required, what judgements they made and what efforts they chose to offer the family. The result was analysed from a social constructivist perspective. One central analysis concept was diagnostic frame, which is about in what category the team places the problem.The study revealed that the judgements, which are socially constructed within the teams, differed, and that the teams offered the fictitious family different efforts.

SammanfattningSedan introduktionen av HLR för 50 år sedan har förutsättningarna för att rädda liv förändrads avsevärt. Många av patienterna som vårdades på sjukhus var äldre och hade svåra kroniska sjukdomar och deras utsikter för en lyckad HLR utan följdkomplikationer var ofta minimala. Beslut om ej-HLR ska fattas av läkaren men bör föregås av samtal med övrig vårdpersonal. Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors delaktighet och upplevelser i beslutsprocessen när ej-HLR fattades. Studien utfördes som en deskriptiv litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar kvalitets granskades.

Efterfrågan på organ att transplantera är större än tillgången och väntelistan för nya organ är lång världen över. En transplantation innebär både fysiska och psykiska påfrestningar för mottagaren. Sjuksköterskan kan hjälpa den organtransplanterade patienten med omvårdnadsåtgärder, stöd och råd om livet efter transplantationen.Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva organtransplanterade patienters upplevelser efter mottagandet av ett nytt inre organ. Systematisk sökning av vetenskapliga artiklar inom området utfördes för en sammanställning av det nuvarande kunskapsläget inom området. Urval gjordes stegvis och elva artiklar inkluderades till studien som bearbetades och sammanställdes till studiens resultat med inspiration av innehållsanalys.Resultatet visade att personer som mottagit ett nytt organ upplever många känslor, både positiva och negativa.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården.

Polydaktyli är en medfödd missbildning där en individ får en eller flera falanger mer än vad som är normalt hos arten. Defekten uppkommer under den embryonala utvecklingen och är sporadiskt förekommande hos häst. Hos människa tillhör den däremot en av de vanligaste hand- och fot- relaterade missbildningarna. Idag är kunskapen begränsad rörande den genetiska bakgrunden till polydaktyli hos häst. Forskningen om de genetiska faktorer som orsakar polydaktyli hos andra djurslag som t.ex.

Mastitis is an important disease in dairy cattle. It is very costly for the farmers and affects a large number of animals. Few studies have been made investigating the outcome of treatment for acute clinical mastitis under Swedish conditions, and it can be problematic to use the results in foreign studies since both the microbial flora as well as treatments may be different from the situation in Sweden. In this project we have investigated data on clinical mastitis and antibiotic treatment in the dairy herd at Jällaskolan, Uppsala based on recordings during the last ten years. The material includes both Swedish Red (SRB) and Swedish Holstein (SLB) breeds, which have been kept at the farm under similar conditions.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt meningsfullhet.

År 2003 introducerades en checklista för patienters kliniska status och vårdplats påneurointensivvårdsavdelningen (NIVA) på ett universitetssjukhus i Mellansverige.Studiens syfte var att utvärdera denna checklista som verktyg i klinisk verksamhet med fokuspå brister, åtgärder och användarvänlighet.Studien består av tre delar och är deskriptiv med kvantitativ ansats. En observationsstudie avtvärsnittskaraktär där funna brister och åtgärder studerats, en journalgranskning däranvändarvänlighet studerats och en enkätstudie avseende intensivvårdssjuksköterskornaserfarenheter och upplevelser.Resultatet visade att checklistan var användarvänlig med nyttjandefrekvens på 100 %.Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att checklistan inverkar positivt på arbetet, utgör ett stödoch bidrar till ökad patientsäkerhet. Den vanligast funna bristen var larmgränser. Totaltpåträffades brister i 38 % av fallen och dessa gav en åtgärdsfrekvens på 77,5 %. Ensignifikant skillnad avseende åtgärdsfrekvensen påträffades mellan dag- och nattpass.Slutsatsen är att checklistan bidrar till att brister upptäcks och åtgärdas, den är användarvänligoch personalen är positivt inställd till den.

På sjukhusens avdelningar för klinisk patologi har man ibland problem med att skilja Klassiskt Hodgkinlymfom från Diffust storcelligt B-cells lymfom. I Klassiskt Hodgkinlymfom finns speciella tumörceller, Reed-Sternbergceller. Problemet är att de kan förväxlas med de stora B-lymfocyter som finns i Diffust storcelligt B-cells lymfom. Syftet med studien var att undersöka om en utökning av befintlig antikroppspanel med antikropparna riktade mot BCL-6, BOB-1, CD 15 och Fascin kan göra det lättare att skilja Klassiskt Hodgkinlymfom från svårklassificerade varianter av Diffust storcelligt B-cells lymfom. I studien användes sparad vävnad från tio kända lymfomfall; fem Klassiska Hodgkinlymfom och fem Diffusa storcelliga B-cells lymfom.