Sökresultat:
699 Uppsatser om Klinisk lärandemiljö - Sida 4 av 47
Idrottsl?rares planering f?r elever med olika idrottsbakgrunder ? strategier och tillv?gag?ngss?tt : En kvalitativ studie om strategier och tillv?gag?ngss?tt
Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.
FörÀndringar av interpersonella mönster och problem hos ungdomar i gruppbehandling : Klinisk anvÀndbarhet av CRQ och IIP
I den interpersonella teorin menar man att varje mĂ€nniskas framtrĂ€dande relationserfarenheter finns representerade i nĂ„got som blivit denna persons latenta relationsmönster eller schemata. Ăr dessa interpersonella mönster inkongruenta kan det leda till interpersonella problem och psykisk ohĂ€lsa. Enligt denna teori kan stimulerande relationer, som t ex i en gruppbehandling, leda till bĂ€ttre kognitiv förmĂ„ga och mer kongruent interpersonellt mönster, vilket pĂ„ sikt underlĂ€ttar relaterande till andra. Uppsatsens syfte var att beskriva interpersonella mönster och problem hos ungdomar i en gruppbehandling i termer av tvĂ„ instrument: Central Relationship Questionnaire (CRQ) och Inventory of Interpersonal Problems (IIP). Resultaten visade hur ungdomarnas interpersonella mönster och problemprofiler sĂ„g ut före och efter behandlingstiden.
Serum amyloid A (SAA) som inflammationsmarkör hos hÀst i klinisk verksamhet
Ett arbete om olika ljudnivÄer i kycklingstallar under en uppfödningsperiod. Hur ljudet förandras inne i stallet i tackt med att djur och ströbÀdd vÀxer.
Upplevelsen av att deltaga i ett kliniskt forskningsprojekt. En litteraturstudie.
Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga anvÀndningsomrÄden
samt utveckla eller förbÀttra befintliga metoder, produkter samt system. Den
forskningsetik som Ă€r styrande idag har sin grund i NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngen. RĂ€ttegĂ„ngen
hölls efter andra vÀrldskriget dÀr lÀkare stÀlldes inför rÀtta för att utfört
oetiska experiment pÄ fÄngar i nazityska koncentrationslÀger. Idag finns det ett
antal etiska deklarationer som skall följas nÀr mÀnniskan ingÄr i forskningsprojekt.
Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt
deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer
genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en klinisk
forskningsenhet i södra Sverige.
Intuitioner och Intuitivt Beslutsfattande i Prehospital AkutsjukvÄrd : Ambulanspersonalens Syn pÄ Intuition i Kritiska LÀgen
I ambulansyrket hamnar sjukvÄrdspersonalen i situationer dÀr de möter kritiska patienter. DÄ Àr det Àr viktigt att de fattar snabba beslut. Den hÀr studien har undersökt i hur stor utstrÀckning ambulanspersonal fÄr intuitiva kÀnslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lÀgen. Studien har ocksÄ undersökt i vilken utstrÀckning ambulanspersonal förlitar sig pÄ magkÀnslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte dÀr patienten Àr i ett kritiskt tillstÄnd.
Faktorer av betydelse för implementering av evidensbaserad omvÄrdnad
Syftet med studien var att identifiera och kartlÀgga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan Ären 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rÄdande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvÄrdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk anvÀndning.
Den inbillade sjuke, hur mÄr du? : En kartlÀggning av skÄdespelares psykiska och fysiska hÀlsa
Syftet med studien Àr att göra en kartlÀggning över hur svenska skÄdespelares fysiska och psykiska hÀlsostatus ser ut hösten 2009. De omrÄden som undersöks Àr depression, Ängest, sömn, stress, arbetslöshet och hÀlsopÄverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvÀndning. En lÀnk till en webbenkÀt med frÄgor frÄn Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skÄdespelaravdelning. 533 deltagare svarade pÄ de inledande frÄgorna och 425 deltagare slutförde hela enkÀten.Resultaten visar pÄ förekomst av depression och Ängest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvÀr, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat sjÀlvförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.
Sjuksköterskestudenters skattade upplevelser av lÀrandemiljön före och efter inrÀttandet av Kompetenscentrum
Bakgrund: Under senare Är har allt fler kliniska trÀningscentra för fÀrdighetstrÀningetablerats för att möjliggöra en trygg och sÀker lÀrandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk fÀrdighetstrÀning Àr en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) dÀr lÀrandemiljön pÄ Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbÀttring av lÀrandemiljön i den kliniska fÀrdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lÀrandemiljön för klinisk fÀrdighetsutbildning före och efter inrÀttandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkÀtundersökning med kvasiexperimentell design.EnkÀtens baserades pÄ Saarikoski och Leino-Kilpis mÀtinstrument CLES dÀr frÄgestÀllningarom lÀrandemiljön modifierades med hjÀlp av Delphimetoden utifrÄn de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lÀrarens roll. MÀtningen före inrÀttandetgenomfördes under hösten 2010 och mÀtningen efter inrÀttandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkÀten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lÀrandemiljön mer positiv efterinrÀttandet av Kompetenscentrum dÀr resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frÄgorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön Àr merverklighetstrogen, de Àr mer nöjda med fÀrdighetstrÀningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och lÀraren bygger pÄ respekt och att detÀr en mer positiv atmosfÀren under fÀrdighetstrÀningen.
Sjuksköterskans ledarskap och dess pÄverkan pÄ omvÄrdnad : En litteraturöversikt
Sjuksköterskeprofessionen innebÀr att vara ledare i klinisk verksamhet och sjÀlvstÀndigt ansvara över patientomvÄrdnad. Syftet med denna studie var att beskriva den kliniska sjuksköterskeledarens roll i omvÄrdnad. Syftet besvarades utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserade pÄ ledarens önskvÀrda egenskaper samt hur sjuksköterskans ledarskap pÄverkar omvÄrdnad. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt dÀr sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet för frÄgestÀllning ett visade att en önskvÀrd ledare har en omfattande kunskap och en förmÄga till god kommunikation samt kan stödja och bidra till utveckling.
Den psykiska hÀlsan hos barn och ungdomar placerade i familjehem : En kvantitativ studie pÄ 38 familjehemsplacerade barn och ungdomar
Denna studie undersöker och beskriver den psykiska hÀlsan hos en grupp barn och ungdomar placerade i familjehem i en större stad i södra Sverige. 42 barn och ungdomar i Äldrarna 11 till 20 Är valdes ut frÄn en kohort bestÄende av 52 som vid nÄgot tillfÀlle under 2005 befann sig placerade i familjehem. Till barnen administrerades Youth Self Report (YSR), till en av familjehemsförÀldrarna Child Behavior Checklist (CBCL) och till barnens lÀrare TeacherŽs Report Form (TRF). Data frÄn barnens socialakter samlades ocksÄ in. Totala problemskalorna för CBCL och TRF visade att andelen barn pÄ klinisk nivÄ uppgick till 23 % medan motsvarande siffra för YSR var 9 %.
Snabb automatiserad benÀmning som screeninginstrument vid kognitiva störningar : En klinisk studie baserad pÄ AQT
A Quick Test (AQT) FÀrg och Form Àr ett test av snabb automatiserad benÀmning avsett att detektera kognitiva störningar. Det bestÄr av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benÀmnas sÄ snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom frÄn friska kontroller med högre precision Àn det ofta anvÀnda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gÄngen om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter frÄn AQT FÀrg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivÄn av likvorproteiner faststÀlldes för de 374 första patienterna i serien.
Hur vÀl överensstÀmmer tandslitage pÄ intra-orala foton med klinisk registrering?
Syftet: MÄlet med studien var att utvÀdera kliniska intraorala foton som diagnostisk metod för att bedöma tandslitage (attrition, erosion och abrasion) och jÀmföra dessa bedömningar med kliniska registreringar.
Material och metod: Studien genomfördes pÄ TandvÄrdskolan i Malmö, dÀr man slumpmÀssigt valde ut 30 vuxna patienter. Dessa patienter undersöktes med avseende pÄ tandslitage (attrition, erosion och abrasion) och kliniska foton togs. En mÄnad efter kliniska registreringen gjordes en bedömning av de kliniska fotona, utan att ha kÀnnedom om resultatet av de kliniska registreringarna. BÄda undersökarna har pÄ samtliga patienter utfört klinisk registrering och fotobedömning oberoende av varandra. Intra- och interobservatör överensstÀmmelse uppskattades genom Cohen?s Kappa- koefficient.
Resultatet: Intraobservatör överensstÀmmelsen mellan bedömningar av foton och kliniska registreringar var mÄttligt-till-god med ett P-vÀrde pÄ 0,039-0,046.
Betingad immunpÄverkan och medicinskdosreduktion : en kritisk granskning av tillÀmpad placebo
Placeboeffekten; att fÄ klinisk effekt av inaktiv behandling Àr ett fenomen som tilldrar sig allt större intresse. Trots att mekanismerna bakom effekten Ànnu Àr lÄngt ifrÄn helt klarlagda sÄ finns en stor mÀngd forskning som visar att placebobehandling pÄ olika vis kan vara av klinisk relevans. Bland de mest imponerande demonstrationerna av placeboeffekten Àr de experiment som visar att s.k. klassisk betingning kan pÄverka immunförsvaret. Experiment har visat att detta Àr möjligt bÄde hos gnagare och mÀnniskor: en medicin administreras samtidigt som ett neutralt gustatoriskt stimulus i vad som kallas betingningsfasen.
FörÀldraprogrammet De otroliga Ären i klinisk praxis: En utvÀrdering med lÄngtidsuppföljning
The purpose of this study was to examine the impact of the parent training The Incredible Years in clinical settings. The study included 33 families in clinical practice. There were two parts to the study; a main part with a before and after measurement, and a follow-up study on 12 children one year later. On baseline the children (3-9 years) as a group were on the borderline clinical range, (M = 61.8), with 70 % of the children in the borderline or clinical range. The childrens emotional and behavioral problems were measured with Child Behavior Checklist (CBCL).
Kunskapsöversikt om preoperativ fasta inför kirurgiska ingrepp : En litteraturstudie
Syftet med denna litteraturstudie har varit att belysa den samlade kunskapen om preoperativ fasta inför kirurgiska ingrepp. Vi utgick utifrÄn tre frÄgestÀllningar som var: Vad Àr sjuksköterskans ansvar? Vad innebÀr lÄngvarig fasta för patienten? Hur ser sambandet ut mellan forskningsresultat och klinisk praktik? I litteraturstudien valdes tretton vetenskapliga artiklar till analysen vilket resulterade i fem kategorier vilket redovisas under varje frÄgestÀllning. I resultatet framkom att sjuksköterskan ansvarar för individualiserad vÄrd och att uppdatera och utarbeta rutiner. Patienten fÄr fasta lÀngre Àn nödvÀndigt och att lÄngvarig fasta har psykologiska och fysiologiska konsekvenser.