Vid afasi påverkas förmågan att samtala och interagera med andra människor i varierande grad. Omgivningen kan utgöra en stor skillnad för hur personen med afasi lyckas interagera med hjälp av olika slags stöd, t ex med skrivet material som förstärkning till samtalsinnehållet. Aura Kagan har inom ramen för samtalsmodellen SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia) utformat ett bedömningsmaterial för konversationsförmåga hos personer med afasi och deras konversationspartners. Detta bedömningsmaterial har i den här studien använts som utgångspunkt för utformningen av ett svenskt bedömningsmaterial för konversationsförmåga som är ämnat att användas vid vårdinrättningar som rehabiliterar personer med afasi. Sex logopeder använde det framtagna materialet för att bedöma konversationsförmågan dels hos tio personer med varierande karaktär och svårighetsgrad av afasi, dels hos deras konversationspartners.

Ekokardiografi är en mycket användbar teknik som bland annat kan bedöma vänsterkammarensfunktion hos hjärtat med hjälp av ejektionsfraktion (EF) och global longitudinell strain (GLS). EF är idag den metoden som används mest vid bedömning av vänsterkammarfunktionen och beräknas enligt Simpsons biplanmetod. GLS är en ny metod som mäter myokardiets deformation och har i tidigare studier visat sig vara en känslig metod och kan upptäcka förändringar i myokardiet tidigare än EF. Vid behandling av bröstcancer kan hjärtat påverkas toxiskt och därmed genomgår denna patientgrupp regelbundna kontroller med ekokardiografi. Syftet med denna studie är att jämföra två ekokardiografiska metoder hos 20 stycken kvinnliga bröstcancerpatienter. Jämförelser har gjorts mellan EF beräknat med Simpsons biplanmetod (EFbi) och GLS samt mellan EFbi och EF beräknat från GLS (EFGLS).

Arbetet handlar om skillnaden i reception och erfarenhet i betraktande av landskap, endera som illusorisk bild och som mer erfarenhetsmässig upplevelse av landskapskonsten. Denna frågeställning behandlar den illusoriska bildens övergång till installation och platsspecifika konstverk ute i dess kontext. Jag behandlar rum, ram, plats och betraktarens positionering inför och med konstverket inom detta tema. Där jag undersökt villkoren för vilka erfarenheter man får av konstverket som endera illusoriskt och även som processbeskrivning. Det didaktiska syftet är att eleverna ska få möjlighet att undersöka närvarons platsspecifika betydelse för konstverket.

Lungcancer är idag den femte vanligaste cancerformen och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, rökning står som orsak till ungefär 90% av alla sjukdomsfall. Sen upptäckt av lungcancer leder till låg överlevnad, tidig diagnos samt behandling är avgörande för prognosen. Tekniken har utvecklats och fördelen med lågdos datortomografi är de låga stråldoserna i jämförelse med en vanlig datortomografi och att kvalitén på bilderna ändå ger möjlighet för viss diagnostik. Metoden är under utveckling och röntgensjuksköterskan har ett ansvar att följa med i teknikutvecklingen och delta vid implementering av nya metoder. Att undersöka om screening med lågdos datortomografi kan vara en effektiv metod för att diagnostisera lungcancer i ett tidigt skede hos rökare.

Förmågan att känna igen ansikten och frammana namn på personer i sin närhet är viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmågor kan saknas från födseln eller bli nedsatta på grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svårigheter med ansiktsigenkänning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmåga att känna igen ansikten och benämna dem avviker från förmågan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenämningstest för att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända personer hos svenska deltagare över 50 år.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Bilder finns överallt i vår vardag. Barnen upplever mycket av sin omvärld just genom bilder. Därför är det viktigt att barnen får ett eget bildspråk att möta massmediebilden med. Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa våra kunskaper inom området barn och konstverk. Vi fick en positiv erfarenhet av detta under vår utbildning och vi ville ta reda på hur andra pedagoger arbetar med konstverk.

På senare år har dagkirurgi blivit allt vanligare i Sverige. Dagkirurgi innebär att patienten kommer på morgonen för en planerad operation och får sedan gå hem igen, samma dag. Att bli opererad är ofta förknippat med oro för den som det berör. När denna oro inte blir tagen på allvar av sjukvårdspersonalen kan det leda till ett vårdlidande för patienten. Syftet med denna litteraturstudie var därför att belysa patienters oro i samband med dagkirurgi.

En effectiveness-studie undersökte effekten av Dugas och Robichauds (2007) behandlingsmodell för GAD på en specialistmottagning för patienter med komplicerade ångest och eller depressionstillstånd. Utöver detta undersöktes vilka övriga KBT-behandlingar för GAD som förmedlats på mottagningen. Alla patienter behandlades som en del av klinikens ordinarie verksamhet. Huvudutfallsmått var Generalized Anxiety Disorder Scale-7 (GAD-7) som mättes före och efter behandling. Därutöver mättes även grad av depressiva besvär med PHQ-9 samt grad av klinisk remission efter behandling.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Detta arbete har bestått i att utveckla en mobil förnyelsebar energikälla för hjälparbetare och expeditioner. Efter kontakt med Läkare Utan Gränsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fältarbete saknar en pålitlig energikälla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet är en vattendriven elgenerator som alstrar ström från forsande vatten i floder och bäckar. De största fördelarna är mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion..

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC.

Bakgrund: Isoleringsvård är idag vanligt förekommande på infektionsavdelningar och andra somatiska vårdavdelningar. Det finns olika former av isoleringsvård, då det kan vara att man är bärare av en resistent bakterie och behöver vårdas i isolering för att skydda andra eller i form av skyddsisolering vid exempelvis nedsatt immunförsvar. Oavsett anledning är det en vård som innebär strikta restriktioner gällande hygien och där patienten är bunden till att vara inne på rummet, i isolering. Kontakt med andra kan därför reduceras, då onödig brytning av isolering bör minimeras.Syfte: Syftet var att belysa patienternas erfarenhet av vårdpersonal vid isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning.Metod: En systematisk litteraturöversikt gjordes baserat på 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen gjordes med sin grund i Friberg, (2012).Resultat: Flertalet av patienterna hade erfarenheter kring hur viktiga vårdpersonalen var under deras isoleringsvård.

Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka upplevelserna hos individer i kontakt med psykiatri och/eller socialtjänst. Förutom genus användes begrepp som livskvalité, återhämtning, makt och stigmatisering för att förstå brukarnas och personalens upplevelser. Studien, som var en tilläggsstudie till Milton Projekten, utfördes i tre kommuner i södra Skåne. Populationen var 76 brukare ur vilken ett slumpmässigt sample på 42 personer drogs, varav 17 brukare deltog. Utöver brukarna intervjuades 13 personer ur personalgruppen.

Bristande kognitiv förmåga eller ordförråd kan medföra svårigheter för barnet att kunna berätta om sin smärta och sålunda göra smärtan svåridentifierad. Barnet använder sig av lek och sömn för att hantera sin smärta vilket kan göra att smärtan inte uppmärksammas i mötet med ambulanssjukvården. All personal som vårdar barnet behöver ha kunskap att bemöta de fysiska och psykiska behov som föreligger. Smärta är en vanlig orsak till att barnet drabbas av ett sjukdomslidande och vårdlidande i samband med sjukdom och behandling. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn med smärta.