Sök:

Sökresultat:

64 Uppsatser om Klimatskal - Sida 1 av 5

Energieffektivisering av äldre byggnader : Konstruktion & ventilation i Växjö kommunhus

Inom EU vill man sänka energianvändningen med 20 % till 2020.Växjö kommunhus har gamla och ineffektiva installationer, samt ett dåligt isolerat och otät Klimatskal.Denna rapport undersöker vad för slags inverkan byte av installationer, samt byte av Klimatskal, har för inverkan på kommunhusets energianvändning. Till detta har energiberäkningsprogrammet VIP-Energy 1.5.5 använts.För att sammanfatta resultatet av arbetet så är det mest effektiva och lönsamma alternativet att byta ut installationerna, samt att kylbehovet ökar då man kraftigt isolerar detta hus..

Tätskikt i klimatskal : En studie av byggentreprenörers arbetssätt

As energy prices skyrocket and the environmental issues become more frequently debated, interest in energy-efficient buildings has increased sharply in the past decade. Because of this, the interest to achieve high air tightness in building envelopes have once again awakened, due to a good air tightness contributes to lower energy consumption in several ways and to a healthier indoor environment.As the regulations for energy consumption and controls of achieved air tightness has tightened considerably in recent years, the work regarding sheets for air tightness changed significantly for construction contractors. This thesis includes a study that aims to detect what kind of manuals, recommendations or instructions contractors working according, and how a number of randomly selected construction companies in Halland, Sweden, are dealing with the matter of high air tightness of the building envelopes. The study also includes a knowledge inventory of supervisors, site managers and skilled workers, and what their opinions and attitudes are like towards work regarding the sheets of air tightness. The results have been compared with a similar survey dated to 2004, conducted by the SP Technical Research Institute of Sweden in collaboration with Chalmers University of Technology.

Passivhus i Karlstad : En jämförelse med hus byggda på traditionellt sätt

Passivhus är en vidareutveckling av ett energisnålt hus, där man genom extra tjock isolering,hög kvalitet på dörrar och fönster samt husets planlösning minimerar beroende att köpa energiför uppvärmning. Passivhus har krav på uppvärmningsbehovet samtprimärenergiförbrukningen. En princip för passivhus är att de inte ska vara krångligare ellerobekvämare att bo i än vanliga hus.Lindås Park är ett bostadsområde som består av 20 st. radhus som ligger en bit utanförGöteborg. Radhuset klarar kraven för ett passivhus, det enda värmesystem som är installeratär en eftervärmare till FTX-systemet på 900 W.De passiva hus som byggts i Sverige har gemensamt är att de ligger i södra delen av Sverigeeller nära kusten, dvs.

Studium av stomsystem och övrigt klimatskal m.a.p. produktion och långsiktig förvaltning av passivhus

The passive house concept has been known for many years, but it is not yet verywell known in Sweden. The increased energy requirements places greaterdemands on our buildings and to meet these requirements, passive houses is agood option.Svenska Bostäder have built passive houses with good results and intend tocontinue design some of their new buildings as passive houses. This study ismeant to support Svenska Bostäder in their planning of new buildings byanalyze and compare the different frameworks and building shells of passivehouses.In the first chapters (1,2 and 3) we presents the conditions for passive housesand the differing objects we have examined more generally for the reader tobecome familiar with the concept and the objects.The subsequent chapter presents an analysis of each object partial based on thespecifications from FEBY and finally, in Chapter 5, you will find a table ofvalues where the objects are put into relation to each other and valued there by,together with a brief explanation for the table.This chapter also contains texts on the environment, design and futuredevelopment which all includes our own thoughts and reflections.Finally, the gist of the whole work and our conclusion is presented anddiscussed.On the whole, the work has been very enlightening for us and we hope that theconcept of passive houses have a wider impact in the future..

Ma?rkning av leveranser : En fallstudie utförd på Sandvik Materials Technology

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska få ett kvitto på vad som blev bra och vad som blev mindre bra från projektering, så jämförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lågenergihus samt ur en miljömässig, energimässig och ur ett ekonomiskt perspektiv jämfördes Alne församlingshems Klimatskal med ett Klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR ställer.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvändning och som jämfördes med det projekterade resultatet. Värden för energiberäkningarna har avlästs på el- och vattenmätare, hämtats från elbolaget, i tekniska datablad, schablonvärden samt antagna värden. Som hjälp vid energiberäkningarna användes ett Excel-dokument där energiprestandan beräknades.

En unik energisnål byggnad i Örnsköldsviks kommun : En uppföljning, en bedömning och en jämförelse

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska få ett kvitto på vad som blev bra och vad som blev mindre bra från projektering, så jämförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lågenergihus samt ur en miljömässig, energimässig och ur ett ekonomiskt perspektiv jämfördes Alne församlingshems Klimatskal med ett Klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR ställer.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvändning och som jämfördes med det projekterade resultatet. Värden för energiberäkningarna har avlästs på el- och vattenmätare, hämtats från elbolaget, i tekniska datablad, schablonvärden samt antagna värden. Som hjälp vid energiberäkningarna användes ett Excel-dokument där energiprestandan beräknades.

Glastaket : ett bärande klimatskal

This candidate.?s work includes designing of a house with it.?s structural components andinstallations. The house had to be actual with Building Regulations (Boverkets Byggregler).Beside designing of all the crucial systems necessary for completing of claimed regulations evenan optional topic within building engineering had to be chosen.The task included designing of heating, ventilation, sanitation and electricity systems. Structuralengineering models has been made in compliance with Eurocodes. Materials for facades, floorsand roof were chosen and evaluated.As recessed portion of the work, evaluating of possibilities in designing of a glass roof waschosen.

Åtgärder för att energieffektivisera befintliga industrilokaler vid renovering av klimatskal

För att minska energiförbrukningen i Sverige krävs att befintliga byggnaderen ergieffektiviseras. Det finns även befintliga lokaler i landet som är i behov av en sänkt energiförbrukning. Det sker ständigt initiativ kring arbete med energieffektivisering av framför allt bostadshus. När energiförbrukning ska sänkas i industrilokaler läggs fokus på att minska energiåtgången i de invändigaprocesserna men inte i det omgivande Klimatskalet där transmissionen utgör en stor del av energiläckaget. Syftet med arbetet är att öka kunskapen om energieffektiva åtgärder vid renovering av Klimatskal hos industrilokaler.

Förändring av klimatskal : En undersökning om vad som kan göras med en sommarstugas klimatskal för att erhålla en fungerande vinterbostad

I Sverige finns ungefär 690 000 fritidshus. Dessa tillfälliga bostäder förbrukar tillsammans en stor mängd energi, 2,6 TWh. Om dessutom ägare av dessa fritidshus har önskan att förändra dessa tillfälliga bostäder till permanent beboliga byggnader, vad kan då göras? Denna studie utreder vad som lämpligen bör göras med avseende på ett hus klimatskärm för att i sin tur erhålla en konstruktion med lägre energibehov. Byggnadstypen som i studien utreds är en sommarstuga med anor från 1920-talet.

Val av isoleringsgrad i prefabricerade småhus : En undersökning av livscykelkostnad och energianvändning

Arbetet är en undersökning av vilken isoleringsgrad i Klimatskal som leder till den lägsta livscykelkostnaden för ett prefabricerat småhus över en 50 års period. Arbetet är utfört åt husleverantören Arkos International AB som bygger och levererar prefabricerade hus.Undersökningen är avgränsad till att endast undersöka variationer i Klimatskalets ytterväggar och fönster. Resterande byggnadsdelar utgår från deras typiska utformning vid en vanlig beställning till Arkos. Undersökningen tar hänsyn till var i Sverige huset byggs och vilken uppvärmningsform som nyttjas. Detta för att försöka få resultatet relevant för kunder i hela Sverige.

Energieffektivisering av klimatskal med hänsyn till kulturhistorisk värdering : Fallstudier av tre befintliga småhus från 1900-talet ur bevarandesynpunkt

Allt hårdare lagkrav gör att det är svårt att energieffektivisera befintliga byggnader utan att förändra deras utseende.Syftet med examensarbetet är att utreda hur stor energieffektivisering, för tre befintliga småhus uppförda under 1900-talet, som är möjlig att uppnå genom förbättring av byggnadernas Klimatskal, det vill säga tak, väggar, golv, fönster och dörrar, utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska värden.Arbetet bestod av en förstudie där tre byggnader identifierades, ett undersökningsskede där information om byggnaderna togs fram och ett slutsatsskede där energibesparande åtgärdsförslag togs fram och utvärderades. Byggnader som var goda representanter för sin tid och stil söktes. Byggnader från 1910-talet, 1930-talet och 1970-talet, lokaliserades. Sedan gjordes det fallstudier med intervjuer och inventeringar. För att utreda byggnadens Klimatskal utfördes u-värdesberäkningar och energiberäkningar av befintliga byggander och byggnader baserade på föreslagna åtgärdsförslag.Ingen av byggnaderna nådde efter föreslagna åtgärder ner till passivhuskravet 59 kWh/år/m2 Atemp eller BBR-kravet 110 kWh/år/m2 Atemp för en byggnads specifika energianvändning.

Passivhus - Ett alternativ för äldre

Den ökning som sker av jordens temperatur beror enligt allt fler forskare på mänskliga utsläpp av växthusgaser. För att minska dessa utsläpp måste människan utveckla nya lösningar för att bo och leva. I byggbranschen diskuteras hur användning av energi till uppvärmning och varmvatten kan minskas. Detta ställer stora krav på konstruktion, installationer samt utförande. Ett hus som använder mindre energi är både en tillgång för den enskilde individen och för ett miljövänligare samhälle.

Analys av lågenergihus : Energieffektivt klimatskal

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på Klimatskal.Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar.I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler.Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler.

Den teoretiska energiåtgången : Två energiberäkningar av Blåsbälgen

Arbetet är utfört åt VVS-Byrån i Växjö AB för att visa hur en mer noggrann energiberäkning påverkar den teoretiska energianvändningen jämfört med en tidigare gjord energiberäkning.Genom att samla ihop olika arkitekt- och konstruktionsritningar har vi med hjälp av programmet VIP-Energy konstruerat ett så sanningsenligt Klimatskal som möjligt. Programmet har även bearbetat rekommenderad indata från Svebyprogrammet, Boverkets byggregler och SMHI, samt indata av olika byggnadsinstallationer.Resultatet visar att skillnader i verksamhetsenergi till rumsluft, externfastighetsenergi och tappvarmvatten har störst inverkan på energiåtgången. Beräkningarna visar också att det fall där köldbryggor är modellerade i 2D ger en teoretisk energiåtgång som liknar de uppmätta värdena mer än det fall då köldbryggorna läggs in som ett 20 % påslag gentemot ett första Um-värde..

Plusenergihus : Investeringskalkyl av Sveriges första flerbostadshus upprättat med plusenergi

Klimatförändringar och stigande priser på elmarknaden har gjort att lågenergihusen blivit ett allt mer attraktivt alternativ när nya fastigheter upprättas. År 2014 står byggnadssektorn i Sverige för 40 % av den totala energianvändningen. Ett plusenergihus är en typ av lågenergihus som producerar mer energi än vad byggnaden kräver. Fördelen med plusenergihus är att driftkostnaden är låg. För att uppnå låg driftkostnad måste fastigheten vara utrustad med ett tätt Klimatskal med ett lågt värmeutsläppstal.

1 Nästa sida ->