Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka idrottslärares inställning till, samt erfarenheter av åldersintegrerad undervisning i Östersunds kommun.? Vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning?? Vilka begränsningar och möjligheter upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning?? Hur är förutsättningarna för idrottslärare att lyckas få till en god undervisning för samtliga elever om man jämför åldersintegrerad undervisning med åldershomogen undervisning?MetodI studien deltog fem idrottslärare som alla är eller har varit yrkesverksamma i Östersunds kommun. Alla fem har erfarenhet av både åldersintegrerad och åldershomogen undervisning i årskurs 1-9. Jag genomförde en kvalitativ intervju med samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, för att sedan tolkas utifrån en ramfaktorteori och tidigare forskning.ResultatEnligt intervjuade personer är åldersintegrering är en ramfaktor som främst ger begränsningar, de var sparsamma med att påvisa möjligheter med undervisningsformen.

I denna studie har vi undersökt tre förskollärares uppfattning av förändringar i detsocioemotionella samspelet efter ett målinriktat arbete med EQ-aktiviteter på förskolan.Vi har i studien särskilt inriktat oss på följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala färdigheter, relationsfärdigheter,kommunikationsfärdigheter, samarbetsfärdigheter, problemlösningsfärdigheter, självhävdelseoch självkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien är sociokulturellteori, Honneths erkännandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ ochbestår av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter på förskolan har förändrat det sociala Klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmåga har utvecklats. Denna utveckling visar sig främst genom att barnen i högreutsträckning än tidigare visar benägenhet att agera på ett mer genomtänkt ochprosocialt sätt gentemot varandra i olika sociala sammanhang.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Svenskarna är med en elförbrukning av cirka 15000 kWh per person de fjärde största elför-brukarna i världen. Det beror främst på det kalla Klimatet, men även stora industrier med hög elförbrukning bidrar till konsumtionen. Högskolan Väst förbrukar årligen 3 miljoner kWh. Med stigande elpriser och ett ökat fokus på miljöpåverkan önskar skolan att sänka sin förbrukning.Examensarbetet har utförts på uppdrag av kWh kontroll och NEA gruppen. Mätningar har utförts på matande ledning till skolans alla huskroppar samt dess ventilation.

Det sker över tiotusen skidrelaterade olyckor i de svenska bergen varje år. De bestående men som uppstår vid en olycka är oftast inte direkt kopplade till olyckan i sig utan tiden man får vänta på marken i det hårda Klimatet innan professionell hjälp anländer. Med produkten SkiSafe så kan man minska denna väntetid avsevärt och på så vis också minska risken för bestående men. Med SkiSafe så kan man med hjälp av en knapptryckning förmedla vad som inträffat och var det har hänt. Projektgruppen vill i första steget utrusta all den säkerhetspersonalen som finns på de svenska skidorterna med SkiSafe. Då produkten kommunicerar via lokala radionät så uppstår inga datatrafiksavgifter eller abonnemangsavgifter.

Studien genomfördes hösten 2013 på ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sä-kerhetsKlimatets potentiella påverkan på medarbetarnas förhållningssätt till incidentrapporte-ring. Utifrån teorier om säkerhetsklimat skapades en enkät, innehållande ett urval frågor från samtliga av de sju säkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frågeformuläret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehåller. Dessa kompletterades med frågor som fokuserade på uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att säkerhetsKlimatet påverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bättre Klimatet är desto större blir benägenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, även när man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande.

Fuktskador på uteluftsventilerade vindar är ett ökat problem, i det mer miljömedvetna Sverige. Genom tjockare vindsbjälklagsisolering minskar både energiförlusten genom bjälklaget och uppvärmningsbehovet i huset, men hur många funderar på vad som händer med det förändrade Klimatet på vinden och hur det kan påverka fuktförhållandena i utsatta delar av konstruktionen.Studier från Chalmers Tekniska Högskola har framställt ett fuktberäkningsprogram för uteluftsventilerade vindar vid namn Simple Cold Attic Model. Programmets funktion och potential har prövats i denna rapport genom en beräkningsanalys av en uteluftsventilerad vindskonstruktion. Försök till att förbättra fuktsäkerheten i konstruktionen har utförts och redovisas i rapporten. Studien har påvisat att den studerade konstruktionen inte är fuktsäker om den uppförs i Stockholmsområdet. Det visades även att aktiva val i konstruktionen kan förebygga fuktskador. Studien har påvisat vikten av inte beräkna med medelår för klimat och hur det påverkar beräkningsresultatet av mögeltillväxt.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.

Interventioner som hälsofrämjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohälsa hos anställda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anställda verktyg att tillsammans arbeta för en bättre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer och medarbetare i två separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjänst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet är också att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha någon inverkan på individerna själva och påverkan på deras dagliga arbete. Studien baseras på kvalitativa frisvar från enkäter insamlade under en intervention inom offentlig sektor där cirka 480 personer deltog.

Dagens modebutiker är utsatta för hård konkurrens. För de butiker som använder sig av personlig service som ett konkurrensmedel så ligger fokus på personalens egenskaper och kunskaper. Det allt hårdare Klimatet inom klädbranschen bidrar till att det kan vara svårt för butikscheferna att hinna med att utbilda sin personal i den omfattning de önskar. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett behov av ett hjälpmedel för att effektivisera utbildningen av personalen. För att ta reda på detta så genomförs observationer, intervjuer och enkäter med de tre parter som har något att vinna på hjälpmedlet: butikschef, personal och i slutledet kunder.

Denna uppsats behandlar hur fastighetsbolagens finansiering har utvecklats efter finanskrisen, hur finanskrisen specifikt har påverkat fastighetsbolagens finansieringsverksamhet samt i vilken utsträckning fastighetsbolagen har börjat använda alternativa finansieringssätt i sin verksamhet. Detta ämne är intressant då finanskrisen har haft en stor inverkan på det ekonomiska Klimatet världen över vilket också inkluderar de svenska fastighetsbolagen och de svenska bankerna.Uppsatsen kombinerar en kvantitativ undersökning av alla svenska börsnoterade fastighetsbolagskapitalstrukturer med en kvalitativ undersökning bestående av ett antal intervjuer medrepresentanter från flera fasighetsbolag och banker.Den kvantitativa undersökningen visar att det skett stora förändringar i fastighetsbolagensfinansiering. Användningen av alternativa finansieringssätt, såsom preferensaktier, obligationer,MTN- och Certifikatsprogram har blivit vanligare i fastighetsbolagen. En stor anledning till detta är att bankerna i många fall har velat begränsa sin utlåning till fastighetsbolagen samtidigt som kreditmarginalerna har ökat på grund av bland annat högre kapitaltäckningskrav för bankerna.Utvecklingen av fastighetsbolagens finansiering kommer fortsätta framöver och alternativa finansieringssätt kommer i större utsträckning användas som komplement till banklån och stamaktiekapital..

Till följd av växthusgasutsläppen pågår en klimatförändring som successivt värmer upp jorden och påverkar Klimatet negativt. Energisektorn är en av de största källorna till växthusutsläppen, främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. För att uppnå ett hållbart energisystem måste energifrågan integreras i hela samhället, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hållbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjälp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hållbar energiplanering utifrån de teoretiska utgångspunkter som beskrivs i teoridelen.

Byggnader och dess användare står för upp emot en tredjedel av jordens förbrukade naturresurser och 40 procent av jordens totala energiförbrukning. För att spara på jordens resurser och minska energiförbrukningen är det viktigt att finna byggnadslösningar som inte belastar Klimatet ytterligare. Idag efterfrågas hållbara byggnader allt mer av hyresgäster vilket innebär att fastighetsägarna, för att vara konkurrenskraftiga, måste göra investeringar för att miljöklassificera sina byggnader.Miljöbyggnad är ett sätt att miljöcertifiera både nyproducerade och befintliga byggnader. Systemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och är till för att skapa miljömässigt hållbara byggnader. Miljöbyggnad är indelad i fyra klassificeringsnivåer; KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD, där BRONS i flera utav fallen motsvarar Boverkets byggregler (BBR).

Användningen av bekämpningsmedel för privat bruk i Sverige är relativt liten i jämförelse med många andra länder och beror dels på den omfattande kemikalielagstiftningen men även på det tuffa Klimatet som minskar antalet skadegörare. Men även här sker bekämpning med ämnen vars effekter på icke-målinsekter inte är helt klarlagda.I denna studie har den systemiskt verkande insekticiden imidakloprid undersökts för att försöka klargöra hur ämnet, som främst används som bekämpning mot olika typer av löss, påverkar andra djur som kan komma i kontakt med det. De djur som valdes ut var pollinatören B. terrestris, fjärilslarven tillika växtätaren S. littoralis samt luspredatorn C.

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik.