Global warming is going to affect our society in many ways. One can say that the problem we face has two different sides. One of those sides has received a lot of attention, namely how we can reduce our emissions of greenhouse gases. However, because of the climate system's inertia the climate will continue to evolve over a period, no matter how much we will cut back on emissions. Because of this, we have to start adapting our society to the climate changes that we cannot influence.

Idag bor ungefär hälften av Sveriges befolkning inom 1 mils radie från kusten, vilket innebär att en stor del av vår bebyggelse ligger inom riskområde för havsvattennivåhöjningen. Det är av stor vikt att samhället angriper detta problem och tar det på största allvar, både på nationell, regional och på lokal nivå. Jag har i denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur strategierna i kommunerna ser ut för bebyggelse, såväl den befintliga som den framtida, samt vilka svårigheter och konflikter de kan ställas inför. Jag har gjort en fallstudie av Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommun, där jag granskat de styrdokument som tagits fram som berör havsnivåhöjningen. Intervjuer med ansvariga på stadsbyggnadsavdelningarna har gjorts, där frågor ställts om hur kommunernas strategier ser ut och hur samarbetet med myndigheterna fungerar.

Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden.

Världen idag förväntas möta stora förändringar i klimatet. Följdeffekterna är många och leder exempelvis till havsnivåhöjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mängder vatten i urbana miljöer är en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvämningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idéer om hur ökade mängder vatten orsakade av klimatförändringar kan hanteras i gestaltningen av staden, där vattnet ska ses som en resurs istället för ett problem. Målet har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mängder vatten och som kan vara attraktivt både när det blir vattenfyllt och när det är torrlagt. Stadsrummet ska även kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhäva klimatförändringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestått av en kunskapsinhämtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) på klimatanpassning har studerats, vilket visade på att de till stor del ser de ökade mängderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invånare.

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet Växjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartläggning hos Macro ABBakgrund: Macro använder sig av kalkyler som inte speglar rätt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering är en användbar kalkylmetod för att härleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att använda vid utformandet av en ABC-kalkyl är processkartläggning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter från Macro. Genom att utföra en processkartläggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen är skriven på 30 högskolepoäng vid lärosätet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa på hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trädval längs vägarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hållbart i förhållande till det framtida förändrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssätt och kommunerna har använts som jämförelse. Enligt regeringen (2007) måste transportinfrastrukturen anpassas till ett förändrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta måste avsättas. Det är också av yttersta vikt att områden som riskerar att drabbas kartläggs så att åtgärder redan nu kan påbörjas. För att kunna avgöra om ett växtval är hållbart eller inte behövs aktivt arbete gällande värnandet av den biologiska mångfalden, utförliga växtlistor med vilka arter det är som har planterats, i vilken utsträckning de har planterats samt ett långsiktigt klimatarbete gällande växtval.

Klimatet förändras och kommer så att göra även om vi idag slutar med våra utsläpp. Vi behöver därför anpassa oss till de förväntade förändringarna för att undvika risker för människor och skador på samhällssystem. I Malmö väntas temperatur, nederbörd och kanske också luftkvalitet ändras. Detta arbete behandlar de atmosfäriska klimatförändringarna. Därför har exempelvis havsvattennivåhöjningen uteslutits i detta arbete trots att den kommer att ha stor påverkan på Malmö. Stadsträd kan inverka positivt på stadsklimatet och lindra effekter av klimatförändringar.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige både inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgå och tillämpningen av dessa. Anpassningen till klimatförändringens konsekvenser innebär långsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger också till stor del i förutseendet av riskerna, säker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att säkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsåtgärder. Den fysiska planeringen är verktyget för att planera och utforma samhället.

The climate crisis represents a serious threat to both people and nature and it will exacerbate existing inequalities, especially for women and girls who are most at risk yet have contributed least to the problem. Climate adaptation is critical to addressing the challenges of climate change, and it requires integrating a gender perspective to take into account the specific vulnerabilities faced by women and girls, as highlighted in the Paris Agreement. This study examines the implementation of gender perspectives in Swedish governmental climate change adaptation strategies. By applying a qualitative content analysis to 24 government agencies? action plans, the study investigates how gender equality is addressed in the context of climate change adaptation.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Climate change is expected to lead to increased rainfall and higher temperatures, among other things. This will have a major impact on our cities. Floods can lead to property damage as well as damages to human and animal health. Higher temperatures will increase the frequency of heat-related health risks and premature deaths. The consequences of climate change will be particularly large in our cities because of the city's morphology with a high amount of paved surfaces and buildings that affect the natural processes in areas such as drainage and absorption of solar radiation.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver.

Cultural heritages are environments created by humans that are considered to have a conservation value for the posterity. They can be seen as one of society's non renewable resources. It is important to have knowledge of how cultural heritages are affected by future climate changes.The water flow in Uppsala is estimated to increase during winter and decrease during spring and summer. Precipitation will gradually increase as well as the intense short period precipitation. The average temperature is estimated to increase as well.

Arbetet undersöker hur förhållningssättet till vinterklimatet i stadsbyggande har utvecklats samt hur vintern och dess relation till stadsbyggande påverkar användningen och den fysiska utformningen av staden. En bredare litteraturstudie har genomförts och sedan kompletterats och exemplifierats i en fallstudie av Luleå.Resultatet visar att det finns en grundhänsyn till en plats specifika klimat i det traditionella byggandet, men den blev överkörd av den stora urbaniseringen som startade efter andra världskriget. Utformning och design av våra städer har istället styrts av ekonomi och industriell tillväxt. Idag har ökande klimatförändringar och miljöproblem lett till ett växande fokus och medvetenhet kring klimatfrågor där även vinterns förutsättningar fått en tydligare ställning inom stadsbyggande, framför allt i norra Sverige.Användningen av staden ändras under vintern då både intensiteten och typen av aktiviteter förändras. Klimatet gör att man inte tillbringar mer tid än nödvändigt utomhus.

More frequent and intensified rainfalls are expected to occur due to climate change in the nearfuture. This together with a higher proportion of paved areas increases the pressure on today?sstorm water systems (Risinger, 2014; Boverket, 2013; Stahre, 2006). Traditional storm watersystems (i.e. underground pipe systems) have during last decades started to be questioned(Olshammar & Baresel, 2012).