Traditionellt skötta jordbrukslandskap hyser några av Sveriges mest artrika naturtyper, i huvudsak öppna gräsmarker till vilka en stor del av Sveriges hotade kärlväxter är knutna. Jordbrukets utveckling sedan 1800-talets slut har lett till kraftig minskning av gräsmarker och sämre kvalitet hos de kvarvarande. Skärgårdsjordbruket har små möjligheter till storskalighet och har inte haft samma effektiviseringstryck på sig som jordbruk på fastlandet. Det kan alltså tänkas ha behållit äldre tiders småskalighet ? i de fall det fortfarande bedrivs ? och därmed stora naturvärden.

Syftet med detta kandidatarbete är att beskriva den befolkningsutveckling som pågår i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanställa metoder från forskning och beprövad erfarenhet som används för att motverka en negativ befolkningsutveckling. Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i Rävemåla, som är en tätortsnära landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka metoder som används och kan användas för att försöka nå en positiv utveckling. Tingsryds kommun och Rävemåla tätort lider båda av en negativ befolkningsutveckling och en åldrande befolkning. Den mest använda metoden för att nå en positiv utveckling är marknadsföring, vilket är den mest använda metoden i riket för att öka befolkning.

Det talas idag mycket om Sveriges satsningar på en skola för alla. Samtidigt mår många elever dåligt. Det är något som inte stämmer. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas självbild påverkas av specialpedagogiskt stöd. Avsikten är att beskriva självbild, självkänsla och självförtroende, ur den enskilde elevens synvinkel.

Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby.  Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull.  För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö.

Syftet med vår studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhåller sig till lärande för hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollärarna har ett gemensamt förhållningssätt mot lärande för hållbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. Lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp och pedagogerna är överens om att det krävs kunskap och fortbildning för att på ett konstruktivt sätt kunna arbeta för ett lärande för hållbar utveckling..

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling är ett ämne som är väldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn får ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel så skapas också ett behov av att kunna använda befintliga resurser effektivare. I Värmland pågår nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga värmländska kommuner. Samarbetet har varit väldigt framgångsrikt däremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader det går att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att få en indikation på om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgång i globala tester medan den svenska skolan går betydligt sämre. Samt att se om det finns indikationer på vilka krafter som kan ha påverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet så används en textanalys av de bägge kursplanerna och dessa ställs emot varandra för att finna hur de två kursplanerna skiljer sig från varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar på att de två kursplanerna har väldigt stora likheter och knappt några skillnader utöver ordval. Studien visar också på att det inte tycks vara de globala testerna så som PISA som har inverkan på kursplanerna i geografi utan att de måste påverkas av andra krafter..

Inom ramen för Sveriges regerings mål om offentlig upphandling ska upphandlande myndigheter bland annat klargöra hur de bidrar till hållbar utveckling. Offentlig upphandling kan därmed ses som ett strategiskt verktyg för att nå ett flertal samhällspolitiska mål om en långsiktigt hållbar utveckling. Upphandlande myndigheter i Sverige köper årligen in varor och tjänster till ett värde av mer än 500 miljarder kronor. Genom att myndigheter väljer leverantörer som arbetar med miljöhänsyn och sociala hänsyn, bidrar upphandlingen direkt till en hållbar utveckling. Denna studie behandlar sociala krav i offentlig upphandling; i vilken utsträckning och på vilket sätt de används samt hur sådana krav följs upp.

På senare tid har Facebook förändrat förutsättningarna för bland annat hur dagens offentliga sjukhus kommunicerar med sina intressenter. Vissa sjukhus har känt ett behov av att förändra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav på ökad transparens som kommit från såväl allmänhet som medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra varför tre av Sveriges största offentliga sjukhus använder det sociala nätverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anställda som är ansvariga för hanteringen av dessa sjukhus officiella Facebooksidor.

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt i de diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling..

Utemiljöbranschen är en del av trädgårdsbranschen, vilken har många små aktörer och ett fåtal större (Ekelund et al. 2012). Utemiljöbranschens aktörer arbetar i stor utsträckning med arbetsområden som även berör andra branscher, och utemiljöbranschens gränser ter sig därför oklara. Då det inte finns någon övergripande branschorganisation som samlar utemiljöbranschens aktörer i gemensamma frågor, framstår även aktörerna som oklara. Att utemiljöbranschens aktörer inte finns samlade påverkar deras förmåga att utöva inflytande över branschen, till exempel dess utveckling, då enskilda aktörer och små samarbeten skapar ett mindre avtryck, jämfört med om branschen stod samlad mot sin omvärld. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) gjorde 2010 en gravt felaktig uppskattning av trädgårdsbranschens omfattning i form av antal anställda, då man skulle bedöma kommande behov av arbetskraft för att reglera utbildningsvolymen. Som svar gjorde aktörer från utemiljö- och trädgårdsbranschen en ny rapport för att markera trädgårdsbranschen omfattning och betydelse (Ekelund et al. 2012).

Lärarlag under utveckling.

Den här uppsatsen är en utredning och analys av hur Sveriges utrikeshandel har förändrats med en grupp öst Asiatiska länder: Singapore, Hong Kong, Taiwan och Syd-Korea. Alla länderna har kännetecknats av fyra årtionden av mycket hög tillväxt, där länderna gått från att vara fattiga utvecklingsländer till att ha en utvecklingsnivå jämförbara med många I? länder i Väst. Först presenteras en historiskt beskrivning av länderna med översikt över den ekonomiska utvecklingen. Relevant teoribildning inom området tas upp.

Syftet med vår undersökning var att se i vilken grad eleverna har förståelse för begreppet hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett mycket vitt begrepp har vi avgränsat oss till att behandla den konflikt som uppstår mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga synvinklar i hållbar utveckling. Vi ville även undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrågor. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning på två skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. Vår undersökning visade att eleverna visade förståelse för konflikten i hållbar utveckling men däremot kunde vi inte se om de hade någon större handlingskompetens..