SAMMANFATTNINGDet finns en tjÀnst som nÀstan alla företagare i Sverige behöver anvÀnda, den kallas revision. Revision Àr för nÀrvarande lagstadgad, vilket innebÀr att de företag som omfattas av lagen mÄste anvÀnda tjÀnsten. Idag pÄgÄr det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förÀndras kommer detta pÄverka revisionsföretagen dÄ det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsÀtta anvÀnda revisionstjÀnsten, vilket innebÀr att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.Vi vill dÀrför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förÀndring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjÀlpmedel för revisionsföretagen, för att behÄlla sin kundgrupp. Detta dÄ de intraprenöriella företagen har medarbetare som Àr kreativa, innovativa och samarbetsvilliga.

FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.

I en rapport som 2004 överlÀmnades till regeringen fastslÄs att om 10 - 15 Är efterstrÀvas att andelen nyproducerade lÀgenheter med trÀstomme skall utgöra minst 30%. Detta gör att marknaden för bÀrande stomelement i trÀ kommer att öka de nÀrmaste Ären under förutsÀttning att mÄlet uppfylls. Vid konstruktion av byggnader med medellÄnga spÀnnvidder krÀvs ofta balkhöjder som överskrider de mÄtt som normalt kan sÄgas fram i en enda massiv bit. Ofta vÀljs istÀllet balkar av limtrÀ, LVL eller I-balk. Syftet med detta arbete Àr att undersöka möjligheterna att tillverka en konkurrenskraftig balk av de produkter som kommer ur produktionen vid sÄgverket.

Denna rapport Àr en sammanstÀllning av det examensarbete som utförts under 2004-2005 vid LuleÄ tekniska universitet i samarbete med Fresenius Kabi AB i Uppsala. Syftet med projektet var att komma fram till förbÀttringsförslag till de brister som finns i den aktuella produktionen. Detta gÀllde frÀmst arbetsmiljön ur en ergonomisk synvinkel. Fresenius Kabi Àr ett lÀkemedelsföretag i Uppsala och ingÄr i koncernen Fresenius AG med huvudsÀte i Tyskland. Fresenius Kabi Àr ledande i Europa inom klinisk nutrition och vÀtsketerapi.

Tomater finns i dagligvaruhandeln Äret runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och dÄ behöver de importeras frÄn lÀnder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater frÄn april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrÄgan pÄ marknaden mötas, inte ens pÄ sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fÄtt mÄnga odlare att byta uppvÀrmning frÄn fossila brÀnslen till förnybar energi.

Under lagring och transport av textila varor frÄn Asien kan risken för mögelangrepp vara stor, nÄgot som sedan vid uppackning kan vara skadligt för hÀlsan. Situationen sÄ som det ser ut idag kan medföra stora problem och kostnader hos textilföretag och att hitta möjliga ÄtgÀrder för att förebygga skador Àr dÀrför av stort intresse. För att kartlÀgga problemen med mögelangrepp pÄ textila material har bÄde informationssökning och praktiskt arbete genomförts. MögeltillvÀxt sker dÄ det Àr gynnsamma betingelser med hÀnsyn till klimat, nÀring och syretillgÄng. För att mögeltillvÀxt inte ska angripa textila varor finns en rad förebyggande ÄtgÀrder som kan vidtas, ÄtgÀrder som alla handlar om att göra förutsÀttningarna pÄ ett eller annat sÀtt ogynnsamma.

BlÄsten i vÄra bostads- och grönomrÄden i de skÄnska slÀttomrÄdena har lÀnge fyllt mina tankar och jag tycker att det borde lÀggas ner mer resurser pÄ att skapa lÀ. I jordbruksomrÄdena fÄr vinden fritt spelrum över slÀtten och i staden skapas turbulens och förstÀrkta vindar pÄ grund av trÄnga passager mellan höga hus. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i Àmnet lÀplanteringar och utarbeta ett konkret förslag till en jordbruksfastighets park och trÀdgÄrd. I litteraturstudien har jag gjort en vÀxtsammanstÀllning i form av en tabell. Syftet med tabellen Àr att den ska vara till hjÀlp vid vÀxtval till en lÀplantering. Platsen jag har arbetat fram ett förslag till heter Vesum 2 och bestÄr av ett jordbruk placerat i slÀttlandskapet söder om Lund i sydvÀstra SkÄne. PÄ platsen har de flesta trÀd försvunnit under de tvÄ senaste decennierna pÄ grund av almsjukan dÄ trÀdbestÄndet till största del utgjordes av almar.

FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur aktörer i den brittiska leverantörskedjan för nötkött uppfattar sin lönsamhet samt vilka faktorer som Àr viktiga bakom en god lönsamhet. Syftet med studien Àr att svenska nötköttsproducenter och McDonald?s ska kunna dra lÀrdom frÄn den brittiska leverantörskedjan för nötkött. En lÀrdom som skulle kunna vara applicerbar i den svenska leverantörskedjan för nötkött Àr de goda relationerna och det tydliga informationsflödet mellan aktörerna i den brittiska nötköttsproduktionen. Studien Àr en del i ett större forskningsprojekt som arbetar med att jÀmföra nötköttsrÄvarans vÀg frÄn lantbrukare till hamburgare hos McDonald?s mellan olika lÀnder. Nötköttsproduktion Àr vÀl lÀmpad till Storbritanniens klimat och landskap.

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

Vad för markmaterial som ligger pÄ marken har stor inverkan pÄ om ett barn med rörelsehinder kan medverka i leken eller inte. Detta arbete bygger pÄ intervjuer frÄn Ulriksbergskolan i VÀxjö. Intervjuerna har gjorts med barn, skolpersonal, förÀldrar samt verksamma tjÀnstemÀn som har nÄgon sorts anknytning till skolan eller utemiljö i allmÀnhet. Studien handlar om rörelsehindrade barns framkomlighet pÄ olika markmaterial. Studien har genomförts i VÀxjö stad, mitt i SmÄland.

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

Norra Banregionen Ă€r en av fem banregioner inom Banverket i Sverige. Regionen stĂ€cker sig frĂ„n RiksgrĂ€nsen i norr till LĂ„ngsele i söder. Som bestĂ€llare av underhĂ„lls- och investeringsarbeten ansvarar Norra Banregionen för att utveckla och underhĂ„lla jĂ€rnvĂ€gen inom regionen. Norra Banregionen ska verka för att marknadsföra jĂ€rnvĂ€gsalternativ för att tillgodose de transportbehov som finns inom regionen. Även om persontrafiken utgör en viktig del av transporterna i regionen, Ă€r det transporterna av malm samt stĂ„l-, skogs- och trĂ€varor som utgör majoriteten.

JÀrv Àr en av de viktigaste predatorerna pÄ semidomesticerad ren i Sverige idag och bevarandet av jÀrv innebÀr en konflikt med rennÀringen. I den hÀr litteraturstudien undersöks jÀrvens födosöksbeteende och hur det pÄverkas av nÀrvaron av varg och lodjur samt om konflikten mellan jÀrven och rennÀringen kan minskas. Vilka andra faktorer Àr viktiga för bevarandet av jÀrven? JÀrvpopulationen i Sverige har de senaste Ären varit ganska stabil pÄ drygt 600 individer men med liten genetisk variation. JÀrvens utbredningsomrÄde Àr strÀcker sig lÀngst bergskedjan pÄ grÀnsen mellan Norge och Sverige Under de senaste Ären har jÀrven börjat Äteretablera sig i skogslandskapet En lÄg Ärlig reproduktion gör jÀrven beroende av hög överlevnad hos vuxna honor.

VĂ€rlden idag förvĂ€ntas möta stora förĂ€ndringar i klimatet. Följdeffekterna Ă€r mĂ„nga och leder exempelvis till havsnivĂ„höjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mĂ€ngder vatten i urbana miljöer Ă€r en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvĂ€mningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idĂ©er om hur ökade mĂ€ngder vatten orsakade av klimatförĂ€ndringar kan hanteras i gestaltningen av staden, dĂ€r vattnet ska ses som en resurs istĂ€llet för ett problem. MĂ„let har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mĂ€ngder vatten och som kan vara attraktivt bĂ„de nĂ€r det blir vattenfyllt och nĂ€r det Ă€r torrlagt. Stadsrummet ska Ă€ven kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhĂ€va klimatförĂ€ndringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestĂ„tt av en kunskapsinhĂ€mtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) pĂ„ klimatanpassning har studerats, vilket visade pĂ„ att de till stor del ser de ökade mĂ€ngderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invĂ„nare.