SAMMANFATTNINGDet finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förändras kommer detta påverka revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda revisionstjänsten, vilket innebär att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.Vi vill därför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga.

Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas.

I en rapport som 2004 överlämnades till regeringen fastslås att om 10 - 15 år eftersträvas att andelen nyproducerade lägenheter med trästomme skall utgöra minst 30%. Detta gör att marknaden för bärande stomelement i trä kommer att öka de närmaste åren under förutsättning att målet uppfylls. Vid konstruktion av byggnader med medellånga spännvidder krävs ofta balkhöjder som överskrider de mått som normalt kan sågas fram i en enda massiv bit. Ofta väljs istället balkar av limträ, LVL eller I-balk. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheterna att tillverka en konkurrenskraftig balk av de produkter som kommer ur produktionen vid sågverket.

Denna rapport är en sammanställning av det examensarbete som utförts under 2004-2005 vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Fresenius Kabi AB i Uppsala. Syftet med projektet var att komma fram till förbättringsförslag till de brister som finns i den aktuella produktionen. Detta gällde främst arbetsmiljön ur en ergonomisk synvinkel. Fresenius Kabi är ett läkemedelsföretag i Uppsala och ingår i koncernen Fresenius AG med huvudsäte i Tyskland. Fresenius Kabi är ledande i Europa inom klinisk nutrition och vätsketerapi.

Tomater finns i dagligvaruhandeln året runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och då behöver de importeras från länder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater från april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrågan på marknaden mötas, inte ens på sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fått många odlare att byta uppvärmning från fossila bränslen till förnybar energi.

Under lagring och transport av textila varor från Asien kan risken för mögelangrepp vara stor, något som sedan vid uppackning kan vara skadligt för hälsan. Situationen så som det ser ut idag kan medföra stora problem och kostnader hos textilföretag och att hitta möjliga åtgärder för att förebygga skador är därför av stort intresse. För att kartlägga problemen med mögelangrepp på textila material har både informationssökning och praktiskt arbete genomförts. Mögeltillväxt sker då det är gynnsamma betingelser med hänsyn till klimat, näring och syretillgång. För att mögeltillväxt inte ska angripa textila varor finns en rad förebyggande åtgärder som kan vidtas, åtgärder som alla handlar om att göra förutsättningarna på ett eller annat sätt ogynnsamma.

Blåsten i våra bostads- och grönområden i de skånska slättområdena har länge fyllt mina tankar och jag tycker att det borde läggas ner mer resurser på att skapa lä. I jordbruksområdena får vinden fritt spelrum över slätten och i staden skapas turbulens och förstärkta vindar på grund av trånga passager mellan höga hus. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i ämnet läplanteringar och utarbeta ett konkret förslag till en jordbruksfastighets park och trädgård. I litteraturstudien har jag gjort en växtsammanställning i form av en tabell. Syftet med tabellen är att den ska vara till hjälp vid växtval till en läplantering. Platsen jag har arbetat fram ett förslag till heter Vesum 2 och består av ett jordbruk placerat i slättlandskapet söder om Lund i sydvästra Skåne. På platsen har de flesta träd försvunnit under de två senaste decennierna på grund av almsjukan då trädbeståndet till största del utgjordes av almar.

Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas.

Syftet med denna studie är att identifiera hur aktörer i den brittiska leverantörskedjan för nötkött uppfattar sin lönsamhet samt vilka faktorer som är viktiga bakom en god lönsamhet. Syftet med studien är att svenska nötköttsproducenter och McDonald?s ska kunna dra lärdom från den brittiska leverantörskedjan för nötkött. En lärdom som skulle kunna vara applicerbar i den svenska leverantörskedjan för nötkött är de goda relationerna och det tydliga informationsflödet mellan aktörerna i den brittiska nötköttsproduktionen. Studien är en del i ett större forskningsprojekt som arbetar med att jämföra nötköttsråvarans väg från lantbrukare till hamburgare hos McDonald?s mellan olika länder. Nötköttsproduktion är väl lämpad till Storbritanniens klimat och landskap.

De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vårvardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Någotman tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007).

Vad för markmaterial som ligger på marken har stor inverkan på om ett barn med rörelsehinder kan medverka i leken eller inte. Detta arbete bygger på intervjuer från Ulriksbergskolan i Växjö. Intervjuerna har gjorts med barn, skolpersonal, föräldrar samt verksamma tjänstemän som har någon sorts anknytning till skolan eller utemiljö i allmänhet. Studien handlar om rörelsehindrade barns framkomlighet på olika markmaterial. Studien har genomförts i Växjö stad, mitt i Småland.

De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vårvardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Någotman tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007).

Norra Banregionen är en av fem banregioner inom Banverket i Sverige. Regionen stäcker sig från Riksgränsen i norr till Långsele i söder. Som beställare av underhålls- och investeringsarbeten ansvarar Norra Banregionen för att utveckla och underhålla järnvägen inom regionen. Norra Banregionen ska verka för att marknadsföra järnvägsalternativ för att tillgodose de transportbehov som finns inom regionen. Även om persontrafiken utgör en viktig del av transporterna i regionen, är det transporterna av malm samt stål-, skogs- och trävaror som utgör majoriteten.

Järv är en av de viktigaste predatorerna på semidomesticerad ren i Sverige idag och bevarandet av järv innebär en konflikt med rennäringen. I den här litteraturstudien undersöks järvens födosöksbeteende och hur det påverkas av närvaron av varg och lodjur samt om konflikten mellan järven och rennäringen kan minskas. Vilka andra faktorer är viktiga för bevarandet av järven? Järvpopulationen i Sverige har de senaste åren varit ganska stabil på drygt 600 individer men med liten genetisk variation. Järvens utbredningsområde är sträcker sig längst bergskedjan på gränsen mellan Norge och Sverige Under de senaste åren har järven börjat återetablera sig i skogslandskapet En låg årlig reproduktion gör järven beroende av hög överlevnad hos vuxna honor.

Världen idag förväntas möta stora förändringar i klimatet. Följdeffekterna är många och leder exempelvis till havsnivåhöjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mängder vatten i urbana miljöer är en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvämningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idéer om hur ökade mängder vatten orsakade av klimatförändringar kan hanteras i gestaltningen av staden, där vattnet ska ses som en resurs istället för ett problem. Målet har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mängder vatten och som kan vara attraktivt både när det blir vattenfyllt och när det är torrlagt. Stadsrummet ska även kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhäva klimatförändringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestått av en kunskapsinhämtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) på klimatanpassning har studerats, vilket visade på att de till stor del ser de ökade mängderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invånare.