Sökresultat:
3554 Uppsatser om Klimat- och Sćrbarhetsutredningen (SOU 2007:60) - Sida 34 av 237
Möjlighetens dörr stÄr pÄ glÀnt- Om hÀlsa som en del av företagets marknadskommunikation
Vi har gjort en vetenskaplig studie som berör bland annat marknadsföring, organisation och hÀlsa. Undersökningen genomförts som en kvalitativ fallstudie dÀr tre olika företag har utgjort empirisk data. De metoder vi anvÀnt oss av Àr intervju, observation, dokumentstudier och informationen har analyserats med hjÀlp av tillÀmplig teori och egna erfarenheter. En organisations interna klimat och miljö pÄverkar den enskilda individens prestation och upplevda situation. Individen i sin tur Àr en viktig del av företagets olika kontaktytor med omvÀrlden.
Barkeströms reservvattentÀkt : Uttagsmöjligheter för dricksvatten, idag och i framtiden.
Om ett utslÀpp skulle ske vid Tikaskruvs vattentÀkt pÄverkas dricksvattenförsörjningen för över 1500 personer i en rad samhÀllen. För att sprida riskerna vill Nybros tekniska förvaltning anlÀgga en reservvattentÀkt vid Barkeström. Syftet med arbetet Àr att utreda möjligheten för grundvattenuttag och hur en eventuell etablering pÄverkas av framtida klimatförÀndringar.Södra delen av omrÄdet domineras av en nedlagd grustÀkt för att sedan övergÄ till orörda mÀktiga rullstensÄsar norrut. Grundvattnets strömning pÄverkas i stor utstrÀckning av Barkadammen genom inducerad infiltration.Genom interpolering i GIS togs strömningskartor fram och omrÄdet och dess historia kartlades. Tillsammans med tekniska förvaltningen togs tre förslag till brunnsplacering ut och utvÀrderades.Slutsatsen blev att en placering i de opÄverkade Äsarna ger bÀst skydd om det infiltrerade ytvattnet frÄn Barkadammen har tillrÀckligt lÄng uppehÄllstid.
Konkurrentanalys YIT
Detta examensarbete har utförts av Sadik Ameti, Magnus Sandberg och Kristian Fazakas pÄInstitutionen för Ingenjörshögskolan pÄ Högskolan i BorÄs, pÄ uppdrag av YIT Sverige AB.Den vÀstsvenska klimattjÀnstsmarknaden prÀglas av en vÀldigt hÄrd konkurrens bÄde frÄn nyaoffensiva företag samt gamla mer etablerade företag. DÀrför vill YIT upprÀtta enkonkurrensanalys för den vÀstsvenska marknaden. Konkurrentanalysen skall ge insikt i vilkadet Àr som Àr konkurrenter och hur de arbetar pÄ marknaden, skillnaden mellan företagen samthur konkurrensen skall bemötas av YIT.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och kartlÀgga vilka som Àr YIT:skonkurrenter. Tyngden ligger pÄ bedömningen av företagens finansiella stÀllning mellan Ären2005 till och med 2007. Anledningen till att analysen fokuserar pÄ Ären 2005 till 2007 Àrbland annat för att dessa Är var högkonjunkturÄr, vilket gör att man kan bilda sig enuppfattning av hur konkurrenterna agerar nÀr det Àr bra ekonomiska tider och dÀrmed ingastörningsmoment frÄn omvÀrlden.
Segmentering för sÀkrare utlandssex. En kvantitativ mÄlgruppsanalys av svenska utlandsresenÀrer i hivpreventivt syfte
Titel Segmentering för sÀkrare utlandssexFörfattare: Karin BrandtHandledare Ingela WadbringKurs: Medie? och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursSyfte: Syftet med denna uppsats Àr att genom en mÄlgruppsanalys beskriva och segmentera svenska utlandsresenÀrer för att fÄ vÀgledning i hur de kan nÄs i ett hivpreventivt arbete.Metod: Kvantitativ analys av enkÀterMaterial: I mitt arbete med att analysera de svenska utlandsresenÀrerna har jag anvÀnt 2007?Ärs SOM?undersökning med totalt 1700 svarande som valts ut via ett obundet slumpmÀssigt urval för att, pÄ bÀsta sÀtt, representera den svenska befolkningen.Huvudresultat 65 procent av den svenska befolkningen reste utomlands minst en gÄng under 2007. Detta gör att den mÄlgrupp som Noaks Ark vill nÄ i sitt hivpreventiva arbete mÄste segmenteras ytterligare för att kunna nÄs mer effektivt i en informationskampanj som vill förebygga hiv.I denna ytterligare segmentering av utlandsresenÀrerna kom jag fram till att de utgörs av tvÄ grupper; SÀllanresenÀrer och Frekventa resenÀrer. Av dessa tvÄ grupper Àr de Frekventa resenÀrerna mest intressanta att studera dÄ de skiljer sig allra mest frÄn befolkningen i helhet.I den djupare mÄlgruppsanalys som gjordes pÄ de Frekventa resenÀrerna kom jag fram till att de i större utstrÀckning Àr unga mÀn med hög utbildning och hög inkomst. De Àr oftare uppvÀxta i tjÀnstemannahem, i storstÀder, boendes i storstÀder och fler arbetar inom tjÀnstemannasektorn.Jag kunde ocksÄ komma fram till att dessa Frekventa resenÀrer bÄde Àr flitiga tidningslÀsare och internetanvÀndare och att de har en tvÄdelad livsstil, en sundare och en mer flÀngig.
FörskollÀrarens Ledarroll : "Om nÄgon inte vill blir det svÄrt"
Denna studie har syftat till att undersöka om förskollÀrare upplever sin ledarroll förÀndrad utifrÄn det utökade ledaransvaret som en ny reviderad lÀroplan för förskolan betonar. De centrala frÄgestÀllningarna i min undersökning har varit: Vad kÀnnetecknar erfarna förskollÀrares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollÀrare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollÀrare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollÀrarna i studien hur det uppstÄr en osÀkerhet hos dem, till exempel nÀr det gÀller att hantera egen stress, behÄlla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot mÄlen.
Graffiti och Nolltolerans : En kvalitativ studie om graffitikulturens utveckling till följd av Stockholm stads nolltolerans
This study is about howStockholm?s policy for zero tolerance of graffiti from 2007 affected the graffiti culture inStockholm. We have researched what consequences there were for the practice of graffiti, and what consequences there were for the stylistic performance of graffiti. In doing so, we have had two focus group interviews and one deep interview including eight graffiti writers from Stockholm. The individuals in the groups have been practising graffiti for a varied amount of time, but we have representation from both before, and after/during the policy of zero tolerance from 2007. Our study shows that the result ofStockholm?s policy for zero tolerance of graffiti for the graffiti culture inStockholmwas a ?subcultureification?, a ?stylistic generalization? and the ?subculture?s ambivalent identity?.
HĂ€stens hudproblem : en retrospektiv fallstudie
SUMMARYThis work consists of a review of the medical records of 142 horses that visited the Equine dermatology clinic, at the University Animal Hospital, UDS, at Ultuna, Uppsala, Sweden, between January 2007 and June 2010. The study answers certain main questions like clinical signs responsible for the visit, the most common diagnoses, their diagnostic procedures, treatment modalities and finally, the outcome of treatment.Among 50 diagnoses, four were predominant followed by additional 46 diagnoses, each presenting by few or, in many cases, only one horse. The most common dermatological problem diagnosed was Equine Sarcoid representing 18,3 % of the cases (26/142), which probably reflects the initiation of a Sarcoid treatment-trial in 2007, that resulted in an accumulation of sarcoid horses in the clinic .The second most common diagnosis was Atopy 12 % (17/142) followed by Allergy with skin affection 9,2 % (13/142) and Acute superficial pyodermia 4,9 % (7/142). If the horses were divided into diagnostic groups, the majority (34,5 %) belonged to HA5 group, (Immunological skin diseases), followed by group HA4, (Infectious and inflammatory conditions of the skin) (22,5 %) and HA6, (Neoplasia) (21,8 %). Traumatic skin injuries represented only 2,1 % of the cases, compared to 80 % of horses in the Agria insurance statistics for veterinary care.The most common clinical sign and reasons for veterinary consultation was pruritus (35,9 %), suspected sarcoids (17,6 %), alopecia (12,7 %), nodules (12 %), seborrea, scaling and crusts (9,2 %) and excoriations (5,6 %), respectively, followed by a scattered number of more uncommon symtoms.The diagnostic methods most frequently applied were cytology and biopsy, used in 41,5 % and 36,6 % of the cases, respectively.
?Det Àr mÄnga som tror att det bara finns tvÄ kön? : ? en studie om genuskonstruktion utanför den traditionella genusdikotomin
Uppsatsens syfte Àr att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förstÄelsen för hur personer som anser att de överskrider de dikotomiska kategorierna man/kvinna konstruerar sitt genus. Samt problematisera om och hur individer kan frÄngÄ dessa kategorier i skapandet av genus. Studien grundades pÄ sju djupintervjuer med personer som upplevde att de överskred eller inte identifierade sig med kategorierna man/kvinna. Som teoretisk grund gÀllande identitetskonstruktion och socialisation har vi frÀmst anvÀnt oss av Berger och Luckmann (1991) samt tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007). För att fÄ en djupare insikt kring genuskonstruktion har teorier av Butler (2007) samt Connell (2003; 1996) anvÀnts.
Betydande bokstÀver : Det broderade monogrammets utformning och placering mellan 1892-2007
Kvinnor har under stora delar av 1900?talet broderat monogram pÄ hemmets textilier för att skilja tillhörigheter Ät och undervika förvÀxling. Monogrammet hade Àven en prydande funktion pÄ textilierna, som broderats mer eller mindre synliga pÄ textilierna under Ären. Ordet monogram kommer frÄn grekiskans monoŽgrammos och betyder en bokstav av enbart linjer. Det broderade monogrammet bestÄr av Àgarens begynnelsebokstÀver eller det gifta parets gemensamma begynnelsebokstÀver, vilket har varierat under tiden frÄn en till fyra bokstÀver och hela namn beroende pÄ trender.
BlĂ„-gröna synergier : att anvĂ€nda vegetation i dagvattenhanteringen för att klimatanpassa Ăstra GĂ€ddviken
Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.
Leder utbildning till utveckling? : en studie av ett kompetensutvecklingsprojekt i Södermanlands lÀn, landsbygdsprogrammet 2007-2013
Landsbygdsdepartementet har för landsbygdsprogramet 2007-2013 pekat pÄ vikten av kompetensutveckling bland landsbygdens nÀringsliv för att det ska utvecklas. Kompetensutvecklingsprojekt Àr viktiga för att företagen ska stÄ rustade inför hÄrdnande konkurrens och för att förbÀttra sina varor och tjÀnster. DÀrför har det varit viktigt att göra en fallstudie för att visa vad satsningen har resulterat i.
Med utgÄngspunkt i den fenomenologiska teorin har jag genomfört djupintervjuer i syfte att söka svar pÄ vad
kompetensutvecklingsprojektet ? Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har resulterat i för utfall och effekter inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013.
Efter att ha trÀffat och intervjuat fem stycken deltagare frÄn kompetensutvecklingsprojektet ?Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har jag utifrÄn Kirkpatricks analysmodell behandlat materialet. Genom analysmodellen har jag gjort en Ätskillnad mellan fyra olika effekt- och resultatnivÄer för att kunna beskriva och analysera vilket utfall och vilka effekter projektet givit
upphov till pÄ individ- och verksamhetsnivÄ.
Variation i temperaturrespons (Q10) vid nedbrytning av biopolymerer
Nedbrytningshastigheten för organiskt material i marken kan komma att förÀndras vid varmare klimat. I dagslÀget rÄder dock oenighet om hur nedbrytningen av organiskt material kommer att reagera pÄ förÀndrade temperaturer; forskningsrapporter pekar Ät olika hÄll. För att kunna förutsÀga framtida scenarier Àr det viktigt att vi fÄr kunskap om hur organiskt material kan komma att pÄverkas. Om koncentrationen av koldioxid i atmosfÀren ökar och den globala medeltemperaturen stiger kan nedbrytningshastigheten för organiskt material öka. Detta kan leda till en positiv feedback loop dÀr mer koldioxid avgÄr frÄn marken till atmosfÀren.
ArbetstillfredsstÀllelse och motivation hos förskollÀrare : grunden för ett kvalitativt arbete
Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse hur förskollÀrare motiveras till sitt arbete. Vilka faktorer ökar respektive minskar motivation pÄ arbetsplatsen, samt vilken betydelse har arbetets utformande för motivation och arbetstillfredsstÀllelse? Studien utgÄr ifrÄn Herzberg (1993) tvÄfaktors teori kring motivation samt Hackman och Oldmans The Job Characteristics Model (Robbins & Judge, 2007) som förklarar att arbetets upplÀgg kan ses som grund för hur motiverad personal Àr. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats utifrÄn semistrukturerade intervjuer. Sex stycken förskollÀrare har intervjuats kring upplevelsen huruvida arbetstillfredsstÀllelse och motivation infinner sig.
Den kommersiella mÄngfalden : En kvantitativ undersökning av mÄngfalden hos Sveriges Radios externa produktionsbolag
Denna studie syftar till att ge en uppdaterad bild av mÄngfalden pÄ Sveriges Radio dÄ denna undersökning omfattar en vÀxande del av mediemarknaden som Ànnu ej blivit undersökt: produktionsbolagen. För att avgrÀnsa studien studerades de produktionsbolag som Sveriges Radio samarbetat med under hösten 2013. För att undersöka hur produktionsbolagens sammansÀttning sÄg ut analyserades medarbetarna, genom en kvantitativ undersökning, utifrÄn kön, Älder samt etnicitet. DÀrefter analyserades ÀgarförhÄllanden utifrÄn samma parametrar och slutligen produktionsbolagens geografiska position. Resultaten jÀmfördes sedan med hur dessa siffror sÄg ut inom Sveriges Radio, hur befolkningen i Sverige sÄg ut under samma tidsperiod och slutligen mot den undersökning som Djerf-Pierre (2007) gjorde 2005 över Sveriges journalistkÄr.
Trivsel, lÀrande och kompetensutveckling. En studie om arbetslivsfaktorer
Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.