Sök:

Sökresultat:

1942 Uppsatser om Klimat i urban miljö - Sida 57 av 130

Ledarskap fo?r optimala mo?tesupplevelser: En konceptutveckling fo?r att fra?mja kreativitet under arbetsmo?ten ur ett ledarskapsperspektiv

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Kroppen i det offentliga rummet En studie av performanceverken Twilight Walk och Göteborg Crawl

This essay aims to analyse the social and physical interaction through the body inpublic space, based on the performances Twilight Walk by The New Beauty Council,and Crawl, by William Pope.L. As part of the performance-programme CityExcavations from Gothenburg International Biennial of Contemporary Art 2011,artists occupied the streets of Gothenburg for a few days in June 2011. Through aninterpretation on performativity and feminism architecture-theory this essay looks intohow bodies integrate with public space; on how space potentially includes or excludesrepresentations of different bodies and the construction of (gender) identities. I wantto discuss how bodily performances such as movements, gestures, visual andemotional expressions interact with architecture and social contexts..

Vem mÄlar graffitibakgrunden? : En studie om graffitimÄlares identitet i tiden

I den tidigare litteraturen om graffitimÄlare visar det pÄ att det var en mer homogen grupp, graffitin var ny i Sverige och det fanns vÀldigt fÄ stÀllen att hÀmta sin inspiration för sin utveckling som graffitimÄlare sÄ de gjorde vad som visades i Style Wars. PÄ senare tid har det blivit ett hÄrdare klimat med nolltoleransen mot graffiti framförallt i stockholm dÀr de mÄnga av intervjupersonerna i facklitteraturen bor, detta har lett till ett spÀnningssökande dÀr stress Àr en viktig ingrediens för fortsÀttandet av graffitimÄlarna. Det finns graffitimÄlare som hellre mÄlar pÄ lugna vÀggar eller legala vÀggar. GraffitimÄlare har gemensamma nÀmnare i estetiskt förhÄllningssÀtt. Graffiti Àr kulturellt i grund och botten olaglig vilket leder till att graffitimÄlare blir anomiska.

Skeppsbyggaren : Ett miljöcertifierat gestaltningsförslag med hÄllbar stadsplanering i fokus

GÀvle berÀknas inom de kommande Ären vÀxa med cirka 500 invÄnare per Är, vilket mÄste avspeglas i satsningar pÄ bostÀder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer kÀnd som Philipsontomten, bÀr anor frÄn svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stÄtt oexploaterad. Genom att nÀrma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostÀder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtÀtning samt utvidgning av de centrala delarna i GÀvle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan vÀrdefull kulturmiljö, nÄgot som bör ligga i bÄde invÄnarnas, kommunens och Àgaren CA Fastigheters intresse.VÄrt arbete har gÄtt ut pÄ att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hÄllbar stadsutveckling och en positiv exponering av GÀvle som stad. Att miljöcertifiera byggnader Àr nÄgot som vunnit mark de senaste Ären, men vid projektering av hela bostadsomrÄden finns ett vÀrde i att ta ett ytterligare steg och behandla hÄllbarhetsfrÄgor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten Àr den intilliggande industriverksamheten, omrÄdets anstrÀngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och dÀrmed oattraktiva att betrÀda.

CriteriaŽs for soft innovation : visionen om att standardisera kriterier som höjer innovationsklimatet

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

CriteriasŽs for soft Innovation : Visionen om att standardisera kriterier som höjer innovationsklimatet

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

EnsamstÄende mödrars upplevelser av att leva med försörjningsstöd

The aim of the present study is to describe the experiences of high school students as regards the effects of their activities, in and out of lessons, being published on the web. In addition, a further purpose is to acquire knowledge about whether a website could be used as means of increasing the students level of attention, and focus, to their activities in school; and, furthermore, how such a website should be designed to correspond with the students requests.The implemented methods are interviews with students, school administrators and teachers. A survey was conducted covering the student?s personal experiences and opinions. Furthermore, an interface test of the website was performed.

Social hÄllbarhet - En studie av begreppets innebörd i Malmö

Sustainable development is often pictured as containing of three interlinked dimensions- namely environmental, economic and social. ?Social sustainability? is a vague concept that is often thought of as highly context-dependent. This thesis sets out to investigate the meaning of ?social sustainability? in a given context.

TrÀdplanen som ett styrdokument i kommunal trÀdförvaltning

Urbana omrÄden Àr komplexa strukturer som styrs av mÄnga olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana omrÄdena allt fler. VÀldsbefolkningen vÀxer och fler mÀnniskor vÀljer att leva och bo i stÀder. Den pÄgÄende urbaniseringen innebÀr att det just nu bor över 3,5 miljarder mÀnniskor i vÀrldens stÀder och samhÀllen, vilket Àven stÀller krav pÄ staden som hÄllbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna omrÄden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa omrÄden Àr just trÀden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).

Etablering av köpcentra i VÀrmland : - med exemplet Töcksfors Shopping center

AbstractDuring the year 2005, a more and newer models of trade as shopping malls has been established in VÀrmland. Trough media (Wermlands the newspaper, TvÀrsnytt) we have been able to follow the development of trade establishments as happened in the county, for example the establishment of Olav Thons Shopping center in Töcksfors. The aim and issues as then arisen in this study is part's why economic activities as shopping center increases precisely in VÀrmland, part's factors that governs the premise ice ring of a shopping center, were Töcksfors shopping center is functioned as an example, part's if shopping centers is a part of VÀrmland's new tourist activity? Through depth interviews with the region manager Urban Svanberg on Swedish business communities, the centre manager Helene Rödseth on Töcksfors shopping centre and the county tourist manager Monica Karlsson on VÀrmland's tourist council, some cultural geographic premise ice teories has been showed. For example this study has shown that trade in VÀrmland has been given birth to new trades in the county..

Urban Building vid Hornsbruksgatan

Jag vill fÄnga och bevara kÀnslan av bergets inverkan pÄ omrÄdet. LÀngs med vÀgen kommer kommersiella lokaler att finnas. Dessa Àr flexibla och kan husera en mÀngd olika aktörer; caféer, gallerier, utstÀllningar, smÄbutiker, kontor osv.Det de har gemensamt Àr sikten tvÀrs igenom byggnaden. StÄr man pÄ gatan utanför uppfattar man fortfarande berget i bakgrunden genom lokalen.En ny mötestplats genereras. Hornstulls nya torg binds samman med Hornsbruksgatan.

?Allein Gott in der H?h sei Ehr?: Om konstn?rliga utmaningar i Johann Sebastian Bachs koralf?rspel vid Pehr Schi?rlins orgel i Gammalkils kyrka

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Hur kan mÄltiders klimatpÄverkan minska? : Hinder och mo?jligheter fo?r va?xtbaserad kost vid offentliga matserveringar.

MÀnniskans utslÀpp av miljö och klimatpÄverkande vÀxthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra Ären. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav mÀnniskor har pÄ sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utslÀppen Àr betydande, speciellt köttproduktionen, som stÄr för 18 procent av vÀrldens totala vÀxthusgasutslÀpp. Genom att minska den mÀngd kött som ingÄr i mÀnniskors mÄltider och gÄ mot att Àta mer vÀxtbaserat, som inte innehÄller köttprodukter, kan matens miljöpÄverkan minska. Ett viktigt omrÄde Àr offentliga matserveringar, vad som serveras dÀr har en inverkan pÄ mÀnniskors matvanor och deras syn pÄ mat.

Den nödvÀndiga konflikten - en studie om hur förskolepedagoger ser pÄ konflikter som pÄgÄr mellan barn i förskolan

Den hÀr studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsÀtt pÄ konflikter som pÄgÄr mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och genus, detta för att fÄ en bakgrund och en förförstÄelse om hur pedagogerna kan tÀnka kring Àmnet konflikter. För att kunna fÄ reda pÄ hur pedagoger ser pÄ konflikter som pÄgÄr mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. IntervjufrÄgorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De hÀr intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och teman.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->